Krönika: Hög tid att ta IT-möjligheterna på största allvar
Inlagd den 23 mars 2009 kl 09:39 i KrönikaAv Tommi Berkesi, VD IST Sverige AB
De senaste åren har teknikutvecklingen gått oerhört fort och förutsättningarna för alla i skolvärlden har radikalt förändrats. I kanske ännu
högre grad har IT-mognaden förändrats. Barn och ungdomar har nu en självklar och naturlig förmåga att lära av, umgås vid och att utnyttja IT på ett sätt som var otänkbart för några år sedan. I dag kan ny teknik och nya lösningar bidra till att frigöra och utveckla skolans, lärarnas och elevernas resurser och potential på ett sätt som inte varit möjlig tidigare.
De skolor som kan möta sina elever i detta nya gränssnitt får helt andra förutsättningar att attrahera elever och nå goda resultat på en utbildningsmarknad där konkurrensen ökar. Samtidigt ökar kraven på mätbarhet och uppföljning, på information och kommunikation, arbetssätten förändras, det blir mer av eget lärande istället för kunskapsförmedling och alltmer krävande aktörer ställer nya krav inom skolvärlden.
Under 2006 deltog IST som en av medarrangörerna tillsammans med bland andra Myndigheten för Skolutveckling i den av Kairos Future drivna studien Skola 2021. Ett syfte var att ta fram centrala omvärlsförändringar som påverkar arenan för lärande och skolutveckling mot 2021. I studien framkom med all tydlighet att IT- och teknikutvecklingen är de enskilt starkaste drivkrafterna som påverkar skolan in i framtiden. Som en naturlig följd av Skola 2021 valde därför IST och Kairos Future att gå vidare för att närmare undersöka vilket IT-stöd morgondagens skola behöver utifrån drivkrafter och trender samt de visioner som kommuner och verksamheter strävar mot. Den nya studien IT-utvecklingen i skolan genomfördes dels i form av kundseminarier, dels i form av så kallade expertseminarier. Studien som samlade deltagare från såväl Sverige och Norge identifierade ett antal trender som påverkar IT-utvecklingen i skolan mot 2021, dessa var bland annat:
- Tillgången till elektroniska hjälpmedel ökar
- Skolan förändras från kunskapsförmedling till eget lärande
- Nya arbetssätt etableras i skolan
- Friheten i tid och rum ökar
- Kommunikation och information ökar
- Konkurrensen om eleverna ökar
- Kraven på mätbarhet och uppföljning ökar
- Upplevelser blir allt viktigare
I studien fick deltagarna tillsammans formulera tankarna om den skola som skulle kunna möta de trender som identifierats, låt oss kalla den för ”den virtuella skolan”. I ”den virtuella skolan” är tekniken väl integrerad som stöd för både administration och pedagogik. Skolan har en IT-plattform där alla system för olika syften är samlade. Med enkel och säker åtkomst erbjuds såväl rollbaserade verkyg som personifierad information för skolans alla intressenter, det vill säga för lärare, elever, föräldrar och annan personal i skolan.
Skolans verksamhet är transparant och insyn och delaktighet i skolan en självklarhet. IT-stöden för lärprocesserna är en naturlig del i elevernas lärande – skolan har ”kommit ikapp” utvecklingen och kan erbjuda barn och ungdomar dagens arenor och teknik istället för gårdagens.
Alla elever har egen dator som de använder både i och utanför skolan. Via trådlösa nätverket kan de via dator eller mobiltelefon komma åt alla sina resurser och verktyg, delta i videokonferenser och föra diskussioner i realtid, för att nämna några exempel. De digitala läromedlen hämtas från olika databaser hos läromedelsföretag, medieföretag och andra aktörer. Eleverna skapar också sina egna läromedel med teknikens hjälp. Det kan vara film- och musikproduktion, lokala radioprogram men även delta i virtuella världar till exempel olika historiska händelser. Mycket av kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar sker digitalt. Detta har lett till att föräldrar har god inblick i hur det går för eleverna i skolan och de har också lättare att ta del av elevens lärande. Tankarna om ”den virtuella skolan” var många och många konstaterade att denna rent tekniskt skulle kunna vara genomförbar,
Studien ”IT-utvecklingen i skolan” fokuserade tillsammans med deltagarna också på frågan om vilka motkrafter som finns och som hindrar och försenar införandet av IT i skolan, de motkrafter som indentifierades var:
- Avsaknad av nationell och kommunal vision för skolan och därmed hur IT bör utvecklas i skolan
- Avsaknad av IT-strategi och helhetstänkande
- Bristande infrastruktur och gamla system
- Oengagerat ledarskap
- Attityder hos lärare
- Attityder hos lärarutbildare
- Rädsla och otrygghet hos lärare och skolledare
Dagens och morgondagens skola står inför stora utmaningar, dessa handlar bland annat om att unga lär sig allt mer utanför skolan, att det råder en konkurrens om ungas tid, att det gäller att bibehålla attraktivitet när den enskilda skolan skall konkurrera och överleva på ”skolmarknaden”. Kraven på skolan är många och i en och samma ”kropp” skall den av sina kunder – barn, ungdomar och föräldrar – kunna uppfylla roller som;
- Den individualiserande skolan
- Den coachande skolan
- Den öppna skolan
- Den flexibla skolan
- Den resultatorienterade skolan
- Den allsidiga skolan
- Den virtuella skolan
Med rätt rätt IT-stöd kan skolan i högre grad möta alla dessa utmaningar.
Skolan i Sverige befinner sig i en brytningstid som handlar om fortsatt rörelse mot det interaktiva samhället, kunskapssamhället eller det digitala samhället. Namnen är många på framtidens samhälle och kanske speglar det lite av osäkerheten om vad framtiden kommer att utvisa. De skolor som vågar möta dagens barn och ungdomar på dagens arenor istället för gårdagens genom att på allvar ta IT-möjligheterna till sig kommer att bli vinnare på alla plan! Vilka skolor vågar avstå denna möjlighet?
Tommi Berkesi
VD IST Sverige AB och f d lärare
Tommi Berkese
Blogginlägg
Tack, Tommi, för en inspirerande översikt över “den virtuella skolan”, sådan som er nya studie ser den. Vi lever verkligen i en spännande värld och får hjälpas åt att undanröja de hinder som ligger i vägen för en önskvärd utveckling.
Du skriver bl a om den fexibla skolan och friheten i tid och rum, som tekniken erbjuder. Synd bara att dagens regelverk försvårar för skolorna att ha sådant samarbete som kallas distansutbildning. Skolverket har dock visat framfötterna genom att föreslå en försöksverksamhet med distansundervisning. Detta är inte första gången, men när det gjordes 2002 var villkoren så snäva att den blev mycket begränsad.
Det försök som föreslås nu uppfattar jag som något vidare. Departementet ska fatta beslut snart så det blir spännande att se hur det blir, men risken är att det blir för dyrt. Skolverket föreslår nämligen att eleverna ska ha två utbildade lärare, en på distans med kompetens inom ämnet och en s k handledare, som finns på plats hos eleven och “kontinuerligt följer elevens kunskapsutveckling och närvaro”.
Jag menar att Skolverket är lite väl stelbent här, som om undervisning bara kan ges i skolan och under bevakning. Du skriver ju att elever lär sig mycket också utanför skolan. Distansundervisning via nätet måste kunna betraktas som undervisning även om eleven är hemma och läraren inte är online just i samma ögonblick. Är det så att Skolverket tror att elever behöver övervakning ständigt för att lära?
Enligt min åsikt är det riktigt att det behövs en lokal handledare i skolan, åtminstone för de yngre barnen. Handledarens viktigaste uppgift bör vara att se till att kommunikationen fungerar väl med distansläraren och ev studiekamrater. Då menar jag inte bara tekniskt utan också socialt. Samma handledare bör kunna fungera samtidigt för många elever, även elever som studerar olika ämnen. Handledaren kan avlasta läraren en hel del uppgifter. På det viset behöver det inte bli dyrare än med traditionell undervisning, särskilt om distansundervisningen blir omfattande.
I Skolverkets skrivelse finns en öppenhet för studier i hemmet, speciellt för gymnasieskolan. Planeringen av handledningens form och omfattning ska göras individuellt och ge “utrymme för viss flexibilitet”, står det. Det är bra. Hur det blir möjligt i praktiken är ju en annan fråga.