Krönika: Det unika med IT i skolan
Inlagd den 22 april 2009 kl 13:38 i KrönikaAv Mats Östling, IT-strateg Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
En tydlig trend när det gäller it-verksamheten i skolan är att den är på väg att bli en del av det övriga kommunala it-arbetet, kanske är det den sista delen av kommunaliseringen av skolan. Den centralisering och standardisering som blir en naturlig följd av denna förändringen gör att det finns skäl att fundera över om det finns något som gör it i skolan unikt, något som innebär att det finns skäl att ta särskilda hänsyn till hur it-stödet ska utformas.
Om de får säga det själva så är alla verksamheter unika – socialförvaltningen har sina speciella behov, liksom äldreomsorgen, tekniska förvaltningen, kultur, fritid och hemtjänsten. Det tycks också som att ju närmare kommunhuset den finns desto lättare har verksamheten att anpassa sig till och dra nytta av de centraliserade lösningarna, ju längre bort desto mer differentierade och ibland diffusa blir kraven.
Diskussionen kring olika verksamheters unika behov och krav är ofta besvärlig och blir lätt infekterad, och kan få vilken it-enhet som helst att misströsta. Användarna har ofta svårt att förklara vad det som är unikt och när it-användningen kartläggs visar det sig ofta svårt att särskilja olika verksamheter. Samtidigt är nödvändigt att identifiera de faktiska skillnader som finns för att kunna realisera de önskade vinsterna.
Skolans särdrag
Det finns ett antal utmärkande drag för skolan, som på ett tydligt sätt borde påverka och i hög grad påverkas av det tekniska utförandet.
- Många användare med olika profiler, ålder och arbetsuppgifter nyttjar samma dator.
- It är mycket mer än datorer med kontorsprogram. Digitalkameror och videokameror, scanners, projektorer, digitala skrivtavlor och annan utrustning är självklara och naturliga inslag som ska kunna användas av alla, både elever och lärare. Individualisering innebär i it-sammanhang bland annat tillgång till alternativa inmatningshjälpmedel (t.ex. en annorlunda mus eller tangentbord), talsyntes, skärmförstoring eller specialanpassade program. Sist men inte minst handlar det om hög tillgänglighet.
- Skolans verksamhet är tydligt tidsstyrd och tidsbegränsad. Det dagliga schemat, undervisningstiden under året, antalet skolår – allt sätter tidsramar som inte gör det möjligt att ta igen tid vid ett annat tillfälle eller att arbeta övertid. Krånglande eller långsam it-utrustning är inte ett godtagbart skäl till utebliven undervisning..
- Arbetet är inte begränsat till klassrummet. Rörlighet inom skolans lokaler, studiebesök, exkursioner, grupparbeten på bibliotek och hemarbete innebär att tillgång till skolans it-miljö är nödvändig från andra datorer än skolans och vid andra tider än skoltid. Med andra ord varifrån som helst, med vilken utrustning som helst och när som helst.
Hur är det då med pedagogikens alla olika uttryck, variationer i lärstilar och annat för tekniker så svårfångat och obegripligt? Utmärkande drag för skolan, men inte så enkla att generalisera eller översätta till speciella tekniska lösningar. Det kanske inte heller behövs, den flexibilitet som krävs kan och bör byggas ovanpå ett stabilt och standardiserat system.
Tekniskt utförande
Om vi utgår från de fyra särdragen för skolan kan de översättas till några få, men absolut nödvändiga krav på tekniken:
- Blixtsnabb inloggning. Med många användare på samma dator får tiden inte gå åt till att vänta på att datorn ska starta/stänga/starta om. Att få igång datorn måste gå fort, att byta användare måste gå ännu fortare.Personliga profiler med inställningar och dokument som följer användaren oavsett var blixtsnabba inloggningen sker.
- Flexibel och dator-oberoende applikationshantering. Ett fåtal generella program kan paketeras och distribueras centralt, andra kan kanske bäras omkring på ett usb-minne tillsammans med användarens filer, men de flesta bör erbjudas som tjänster på webben. Installation av program i kommunens datorer och servrar bör undvikas så långt möjligt.
- Enkel hantering av kringutrustning på alla eller åtminstone merparten av arbetsplatserna är en del av standarden, inte en avvikelse.
Fyra utmärkande egenskaper för skolans it och fyra rimliga krav på tekniken, möjliga men utmanande.
Centraliseringen behövs så länge vi har en situation med fler elever än datorer och en gemensam administration och drift av utrustningen.
I takt med att fler och fler går över till en dator åt varje elev förändras behoven, kvar finns då framför allt kravet på webbaserade tjänster och plattformar. Konceptet bygger på att eleven själv sköter sin egen dator med ett minimum av insatser från skolan.
Nuläget
Så var står vi idag? Standardiseringen och centraliseringen pågår, den är både viktig och nödvändig. Däremot är det väl ibland lite si och så med de tekniska lösningarnas förmåga att motsvara skolans behov. Ofta är det kommunförvaltningens lite långsamma och lika-för-alla standard som gäller för många skolor, och det är inte gott nog. IT är en viktig del för ökad måluppfyllelse och bättre skolresultat.
Det finns ytterligare en egenskap som gör it i skolan speciell och det är användningen av it för it:s egen skull, en diskussion vi kan föra här på bloggen.
Mats Östling
IT-strateg Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad
e-post: Mats.Ostling@skl.se
Blogginlägg
Tack för kloka tankar!
Ett förslag på kandidat till ytterligare unik aspekt för skolan
Behov av flera olika arbetssätt / metoder för en och samma process.
——————————————————————-
IT-verktyg kan användas för att hårt styra varje steg i en arbetsprocess. Det är en fördel i många delar av en kommuns verksamhet, för att nå kvalitet i process och resultat.
I skolan är det på många sätt tvärt om. En av idéerna med vårt målstyrda skolsystem är ju att olika skolor skall kunna ha olika arbetssätt för att arbeta med sitt uppdrag, för att fungera med elever och grupper med vitt skilda förutsättningar. Resultatet behöve vi bedöma likvärdigt, men vägen till resultat behöver kunna skilja sig åt, rejält.
Exempelvis arbetar en del skolor mycket med teman och ämnesövergripande projekt, andra planerar strikt efter ämnesindelningar. En del skolor gör formativa bedömningar inför utvecklingssamtal, andra löpande efter varje projekt, eller båda delarna, osv.
För att inte arbeta tvärt emot en av grundpelarna i vårt skolsystem blir konsekvensen att IT i skolan behöver låta skolor äga sina metod- och innehållsfrågor själva, exempelvis genom att själva kunna arbeta med innehåll, mallar, progressioner och planeringar. Annars blir det i praktiken så att IT-avdelningarna tar några av de mest fundamentala pedagogiska besluten i skolan: de om arbetslagens metoder.
Hmm, väldigt många ord för att säga:
Behov av flera olika arbetssätt / metoder för en och samma process.
Kan inte annat än hålla med att det var väldigt sunt tänkt.