Nu måste skolan hänga med på allvar
Inlagd den 13 oktober 2009 kl 13:20 i ÖvrigtAv Mats Gerdau (M)
Riksdagsledamot, utbildningsutskottet
Jag blir rätt provocerad när någon säger att man ska slänga ut datorerna från skolan. En mardröm? Har jag flyttats tillbaka till 1800-talet? Väck mig, snälla!
Men nej, det är ett högst seriöst och aktuellt förslag från en politiker som är ytterst ansvarig för gymnasiet i en kommun i Skåne. Dessutom lärare och Allianskamrat. Dubbelt trist.
Men det duger faktiskt inte att göra på precis samma sätt som man alltid gjort förut i skolan. Min utgångspunkt är att skolan ska vara relevant för ungdomarna, då kan den inte vara väsensskild från samhället utanför. Och därute finns datorerna. Överallt!
Nu måste skolan hänga med på allvar. Eleverna lär sig helt enkelt mer om det känns meningsfullt och att det är på riktigt, att skolan rustar dem för deras framtid och inte lärarens barndom. Att datorer och annan modern teknologi hör dit borde vara uppenbart för var och en.
Var någon annanstans i samhället kan man sätta stopp för teknisk utveckling? Strålkanoner, titthålskirurgi och nya proteser förlänger livet och minskar ohälsan på ett sätt som aldrig tidigare. Den som tror att sjukvården blir bättre om man håller kvar vid åderlåtningen som dunderkur skulle förhoppningsvis avfärdas som galning. Hur kan det accepteras i skolan? Kan den attityden möjligen i stället bidra till att många elever vänder skolan ryggen därför att de inte känner att den berör just dem?
Informationsteknologin löser självklart inte alla problem i skolan. Men datorerna ger nya möjligheter som skickliga lärare använder. Gåspennan ersattes av blyerts för att det var enklare. Kulramen ersattes av räknesticka och sedan miniräknare. Varför ska utvecklingen stanna nu?
Alliansens reformtempo är högt för att våra ungdomar ska bli världsmästare i kunskap, efterlängtade och välbehövliga reformer med nationella prov, Lärarlyft och nytt gymnasium. En dimension som hittills saknats är hur skolan kan bli mer modern. 1994 pekade dåvarande IT-kommissionen på utvecklingsbehov inom bl a utbildningsväsendet för att ge vingar åt människors förmåga. Sett i ett 15-årigt perspektiv kan man konstatera att det var framsynt, men att rätt lite har hänt.
Nyligen rapporterade Skolverket att knappt var tredje lärare har en egen dator på arbetet. 3 av 4 lärare anser att den egna skolans IT-kompetens är otillräcklig och de har svårt att hitta bra undervisningsmaterial. Hälften av lärarna använder IT högst någon lektion i veckan. Det är få datorer (har inte ökat nämnvärt sedan 2001), vilket skapar långa väntetider för eleverna. Hälften av datorerna är dessutom gamla och supporten när något händer är långsam. Bristen på samordning och gemensam strategi gör att skolor blir inlåsta och att olika system inte fungerar ihop. Det blir ineffektivt och skapar irritation. Det här duger inte år 2009!
Vi är många som bär ansvar för dagens brister. Carl Bildt lyfte fram IT-frågorna som statsminister, men om jag ska vara självkritisk så har inte moderaterna ägnat frågan något större intresse därefter. Inom socialdemokratin är det nog lika illa. Alla minns Ines Uusmans uttalande på 90-talet om att Internet är en fluga som skulle gå över och Ingegärd Wärnersson var som skolminister mest intresserad av att öka antalet vuxna i skolan, vilket strypte resurser för både fortbildning och moderna läromedel.
Många kommuner ser IT som en dyr kostnad i stället för som en strategisk investering och väljer att prioritera annat. En del lärare vill inte förändra sin invanda undervisning. Från statens håll har funnits en tro att det löser sig själv och ibland har man skyllt på det kommunala självstyret för att slippa agera. Men utvecklingen går inte av sig själv! Eldsjälar kan inte själva åstadkomma en förändring. IT medför en betydande omställning av arbetsformerna och när starka bevarandekrafter utmanas behövs initiativ uppifrån. Dessutom behövs staten som en samordnande kraft.
Vi moderater gjorde upp med det gamla ointresset på vår partistämma för någon månad sedan och har nu slagit fast att IT ska var en självklar del av den svenska skolan. Det här förpliktigar!
Jag vill se en nationell strategi för IT i skolan, en gemensam vision om vart vi ska och hur det ska gå till. Datorsalarna borde kanske bannlysas och 1-till-1-modeller vara det självklara inom 5 år?
Jag vill se kurser i Lärarlyftet om IT. Skolan är inte bättre än dess lärare. Det är samma sak med datorer - de är inte bättre än sina användare. Kanske är det bristande resurser till fortbildning som är en orsak till att dagens situation?
Jag vill se ändrade lagar och regler som bejakar modern teknik för att förnya undervisningen. Idag är distansundervisning i princip förbjudet på grundskolan och gymnasiet, trots att tekniken skulle göra det möjligt för elever att exempelvis läsa kurser som inte finns på den egna skolan.
Digital kompetens är inte bara en ovärderlig kunskap i framtiden. Det gör dessutom skolan roligare och mer kreativ och det är också viktiga värden för den svenska skolan. Det känns som om vi moderater har en viktig uppgift att fylla.
Mats Gerdau (M)
Riksdagsledamot, utbildningsutskottet
Blogginlägg
Intressant artikel men den stora utmaningen blir inte att föra in datorer i skolan. Utan det blir att förändra arbetssätet.
Det jag tycker man ofta missar är att med den nya tekniken följer nya arbetssätt och värderingar. Att inkorporera dem i dagens skola blir den verkligt stora utmaningen.
I senaste numret av DIU finns denna debattartikel med, samt en artikel med Maria Stockhaus, kommunalråd (M) i Sollentuna.
För att använda ett känt uttryck: Äntligen!
Äntligen är IKT i skolan en punkt på politikernas dagordning.
Jag är precis som er övertygad om att det behövs en nationell strategi och en gemensam vision. Det kommunala självstyret har använts som en ursäkt alltför länge.
Jag anser även att en hel del medel måste satsas från statligt håll. Hälften på hårdvara, hälften på kompetensutveckling.
Kompetensutvecklingen får gärna vara i stil med PIM i upplägget, med goda lokala och nationella praktiska exempel på vad man faktiskt kan göra med den nya tekniken. Gärna med direkta kopplingar till vilka mål i kurs- och läroplan man arbetar mot. “Lärare behöver läromedel i hur man arbetar utan läromedel”. Skolverket har redan idag flera bra medarbetare och webbplatser för detta. Ge dem resurser att utvecklas vidare!
Även lokalt behövs stöd till kompetensutveckling.
Lärarna behöver oerhört mycket stöd i denna förvandling från en skola skapad för industrialismens behov till en skola för framtiden där vi låter eleverna arbeta i skarpt läge.
Det kommer att ta tid. Det kommer att vara en stor utmaning, precis som Mats Lindholm säger. Men det kommer att vara värt det.
Jag ser fram emot de nya kursplanerna för grundskolan och hoppas att det i dem kommer att synas att IT är en del av vårt samhälle. För en roligare, mer kreativ och lustfylld skola.
/Joachim Thornström, IT-pedagog, Ystad
Hej, visst är den stora utmaningen att förändra arbetssättet i skolan. Jag tror inte att lärare generellt är emot detta, men de har inte fått verktygen att klara omställningen. Här krävs en massiv kompetensutveckling men också datorutbyggnad. Att bara var tredje lärare har egen arbetsdator skrämmer lite… Skolorna och deras huvudmän (kommunala och fristående) måste ta sitt ansvar härvidlag nu. Skolan har 110 miljarder kronor till sitt förfogande, så att skylla på resursbrist för att inte göra något håller inte riktigt.
Om det är sant att det nu finns ett spirande intresse från politiker på nationell nivå för IT i skolan så instämmer jag i Joakims - äntligen! Själv lämnar jag nu det kommunala självstyret och tycker att vi har genomfört en hel del under de senaste sex åren - men det tar på krafterna att vara eldsjäl. Det är helt nödvändigt att den nationella nivån går in och hävdar likvärdighet i svensk skola, för elevernas skull. Sverige är och bör förbli ett högteknologiskt samhälle och då bör våra ungdomar möta det samhälle som de ska leva i i skolan. Tekniken behöver ut och en stor satsning på kompetensutbilldning tillsammans med en nationell IKT-strategi. Nu, tack!
Att lära eller inte lära med IT?
Är dagens lärare framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Frågan kan lite tillspetsat ställas mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.
För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.
Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).
Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?
Intressant artikel. Jag läser en kurs som heter Pedagogisk Digital Kompetens(PDK). Där vi ska diskutera it i skolan och hur man kan använda sig av det i undervisningen. Som blivande lärare blir man förvånad över hur dåilgt skolan hänger med i den nya tekniken. Är det brist på pengar,intresse eller kunskap? Vad behöver göras för att väcka intresse för detta i skolorna?
[...] http://www.diu.se/framlar/2009/10/13/nu-maste-skolan-hanga-med-pa-allvar/comment-page-1/#comment-76 [...]