Från IT till e-lärande
Inlagd den 28 december 2009 kl 17:10 i ÖvrigtAv Susanne Svensson, e-förlagschef, Liber
Skolans IT-investeringar debatteras flitigt i medierna. Vissa hävdar att man borde satsa mer medan andra tycker att IT slukar alldeles för mycket pengar. Vad man glömmer bort att diskutera är nyttan. Faktum är att IT kan vara ett verktyg i en bättre skola - om vi flyttar fokus från teknik till pedagogik och börjar sprida kunskapen om den faktiska nyttan med e-lärande.
IT i skolan år 2009 är i stor utsträckning administration och kommunikation. Andra vanliga användningsområden är ordbehandling, faktasök och lektionsgenomgångar. Eleverna använder bild, film och webbpublicering för att presentera resultatet av sitt arbete. Alla dessa syften är bra! Datorn är ett självklart verktyg i samhället och ska vara ett självklart verktyg i skolarbetet.
Men det är inte är tillgången till datorer eller den generella användningen av IT så som beskriven ovan som gör att eleverna når goda resultat. Det räcker inte med att investera i datorer, projektorer, skoladministrationssystem, interaktiva whiteboards, trådlösa nätverk eller en-till-en-lösningar - lärandet styrs av hur man använder tekniken. Om man verkligen vill effektivisera lärandet med hjälp av IT måste e-lärandet vara i fokus. Tekniken måste kopplas till en pedagogisk idé.
Sambandet mellan e-lärande och resultatutveckling i skolan är vetenskapligt bevisat vad gäller både mätbara och upplevda resultat. Undersökningar visar att e-lärande ökar elevernas motivation och engagemang och underlättar individualisering. Elevernas begreppsmässiga förståelse ökar och de upplever också själva att de lär sig mer. Forskningen belägger också att skolan får en ökad måluppfyllelse för sin verksamhet.
Internationella undersökningar visar att de länder som ligger i framkant har flera gemensamma faktorer, till exempel nationella strategier för IT i skolan där teknik och pedagogik integreras och en kontinuerlig utvärdering av såväl strategi som tillämpning. Om strategin dessutom tillvaratar den flexibilitet som e-lärandet kan ge och tar lärandet vidare utanför klassrummets begränsningar är det ytterligare en framgångsfaktor.
En skola som lyckas med e-lärande är en skola som har lokala e-strategier och uppföljningsbara mÃ¥l för hur tekniken ska användas i den pedagogiska processen: dels mÃ¥l för användandet av IT och e-läromedel, dels individuella mÃ¥l för pedagogernas arbete. Lärarna mÃ¥ste fÃ¥ möjlighet att börja där de befinner sig och fÃ¥ stöd i sin utveckling. För nÃ¥gon betyder det att lära sig inleda en lektion med ett filmklipp eller att gÃ¥ igenom ett nytt moment med hjälp av en interaktiv övning eller visualisering — för en annan handlar det om att själv anpassa en digital lärresurs till ett specifikt syfte och integrera IT i hela lärandet. I en framgÃ¥ngsrik skola kopplas e-lärandet till lärprocessen och man använder det som ett verktyg för att uppnÃ¥ mÃ¥l i kursplanen. Detta förutsätter att skolledaren tar en aktiv roll i arbetet. Skolor med en utpräglad samarbetskultur, där man strävar efter att utveckla och använda “bästa kända sätt”, är de som är mest framgÃ¥ngsrika.
Vad är det då i e-lärandet som kan påverka resultatutvecklingen? Låt oss titta konkret på vad som döljer sig bakom de vetenskapligt belagda rönen och vad vi kan uppnå med hjälp av verktygen, e-läromedlen.
Motivation: Eleverna blir motiverade när de får arbeta utifrån sin egen lärstil. Med hjälp av e-lärande kan de inte bara ta till sig kunskap genom text utan också genom att se, höra och göra. Ett bra e-läromedel ger variation och möjlighet att aktivt göra egna val.
Kan eleverna dessutom fÃ¥ omedelbar Ã¥terkoppling pÃ¥ det som de gör, gärna med “intelligent feedback” som leder dem vidare, blir de mer engagerade Dessutom uppmuntrar mediet repetition vilket stärker lärandet.
Individualisering: Ett lyckat e-läromedel låter eleverna arbeta i sin egen takt utifrån sina egna förkunskaper och behov. Det för med sig att de känner en större delaktighet i lärprocessen vilket i sin tur underlättar självständigt arbete.
Med en kursplaneanpassad resultatuppföljning blir e-läromedlet dessutom ett personligt anpassat stöd som tydliggör för såväl elev som lärare var eleven befinner sig i lärandet.
Stärkt begreppsmässig förståelse: Visuella tekniker som animationer, simulationer och filmklipp har visat sig vara framgångsrika stöd för elevens begreppsbildning. E-lärandet ger också lärandet en tydlig struktur med fokus på lärprocessens alla delar, från planering till genomförande och uppföljning.
Vidare pekar studier på att ämneskunskaperna stärks. Tydligast är dessa mätbara effekter i engelska, naturvetenskap, modersmål och matematik. I just dessa ämnen har också skolor investerat mest i kvalitetssäkrade e-läromedel.
Ökad mÃ¥luppfyllelse för skolan: Skolan ska alltsÃ¥ inte satsa pÃ¥ IT för att visa att den “ligger i tiden” - det genomtänkta e-lärandet ger överlag bättre resultat och fler godkända elever. Den allra mest slÃ¥ende resultatförbättringen gäller de elever som har motivationsproblem och inlärningssvÃ¥righeter. Ett lyckosamt e-lärande främjar samarbetet mellan sÃ¥väl pedagoger som elever. Den pedagogiska processen utvecklas genom tillämpningen av IT kopplat till pedagogik och kursplanens mÃ¥l.
Svenska lärare har generellt en låg tilltro till sin tekniska kompetens, men faktum är att lärare inte behöver vara duktiga på teknik för att lyckas.
Forskning pekar på att oavsett om det handlar om e-läromedel, digitala lärresurser eller att integrera datorspel i undervisning så behöver läraren en viss förtrogenhet, men den är sekundär. Lärarens kunskap om kursplaner och pedagogik är mer betydelsefull än om han/hon är skicklig på själva tekniken.
Trots att Sverige är en av världens främsta Internetnationer och trots att vi har en bra skola med suveräna pedagoger ligger vi efter andra länder när det gäller användandet och den upplevda nyttan av IT i skolan. Svenska lärare är inte bakåtsträvare. Det handlar snarare om ett informationsglapp: e-lärande förutsätter att vi kopplar teknik till en pedagogisk idé och utvecklar undervisningen. En förutsättning är givetvis också att lärarna får tillgång till bra e-läromedel och kunskap för att själva kunna välja rätt digitala lärresurser. Sprid budskapet om hur e-lärande kan leda till resultatförbättring! Låt oss ge elever, lärare och skolledare kunskap och verktygen för att lyckas!
Susanne Svensson
e-förlagschef, Liber
Blogginlägg
Helt rätt. Så har vi jobbat de senaste fem åren på Ross Tensta Gymnasium. Problemet är bara att förlagen inte hänger med. Jag har inte hittat bra e-läromedel som har en tydlig koppling till kursmålen. Jag har letat bland de olika förlagen och inte hittat något är lika bra som det jag gör själv, även om Liber är de som har kommit längst. Problemet med många läromedel, vare sig de är analoga eller digitala är att de inte har någon tydlig koppling till kursmålen. De flesta e-läromedlen är fortfarande en digitaliserad form av böckerna. Men jag ser att utvecklingen är på väg åt rätt håll med mer flexibla lösningar i digital form.
Jag vill återigen poängtera att det ska finnas tydliga kopplingar till kursmålen! Jag har historia och geografi där målen klart och tydligt uttrycker att det är någon form av analytisk förmåga som ska utvecklas och de flesta läromedlen bygger på att rabbla upp fakta. Med digitala läromedel kan man ganska enkelt göra övningar som tränar färdigheten att analysera och diskutera.
/Mats