DIU gör nu en inventering av kommunala strategier och erfarenheter kring skolutveckling med stöd av IT. Vi har bjudit in vissa kommuner till workshops i mars (18:e resp 22 mars) och redovisar arbetet på ett seminarium den 19 maj i Stockholm, dagen för Framtidens lärande.

Vi måste gå vidare, med ungdomarna mot framtiden - med moderna arbetsformer och digitala verktyg för alla. Och politiker - kommunalt och nationellt - måste vara med, liksom skolchefer och kommunledningar. Framtiden väntar inte, den är här och nu.

Jag tror vi är överens om behovet av en vision kring en skola som bejakar innovation, kreativitet, skapande och moderna arbetssätt med stöd av digitala verktyg för var och en.

Denna vision drivs framåt av verksamma lärare och elever(oerhört viktig kraft!) och ledare och forskare - liksom av samhållsutvecklingen. Och ja, det glädjande nu är att denna utveckling börjar ta lite mer fart i skolan. På sina håll. Det kändes tydligt på förra årets konferens. Kraften kommer därifrån. Detta jobbar vi med hela tiden.

Något som hejdar utvecklingen är bristen på nationellt stöd för denna vision. Forskarstödet finns där. OECD talar om 21 century skills. Nu väntar vi på politiker och beslutsfattare - kommunalt och nationellt. Här har inletts en intressant dialog. Det mötte vi bland annat på vårt seminarium i London. Se också krönikor i denna blogg av Mikael Damberg (S) och Mats Gerdau (M).

Vad jag ville peka på är de möjligheter som finns nationellt.
Vision, vision, vision - dvs inte skapa men väl uppmuntra den vision som växer ‘där ute’ - och sedan fyra styrmedel.
Som en av gymnasisterna sa i London: - Till sist är det vad som står i styrdokumenten som bestämmer vad jag får betyg på. Ändra dem!

Låt oss fortsätta utveckla skolpraktiken, men vi vill ha stöd i styrdokumenten!
mvh
Peter

Våra båda IT-pedagogiska projekt KiU 1.0 och KiU 2.0 (Kunskapsstöd i Undervisningen) blev beforskade och satta under lupp. I båda fallen av Luleå Tekniska Universitet. I första projektet under ledning av Henning Johansson och i det andra fanns Mikael Alexandersson vid rodret.

Digra och mycket ambitiösa utvärderingar med tydliga resultat som snabbt placerades som bokhyllevärmare utan reflektion och åtgärder av politiker och tjänstemän som då fortfarande tyckte att industrisamhällets normer för skola och lärande skulle gälla. Förmodligen tyckte man väl det för att det var enklast så. Ville väl vara kvar i något som man kände igen, antar jag.

Synd bara att elever alltid får sitta emellan när vuxna inte vill förstå sig på samhällsförändringar och inse att det ställs nya krav på ungdomar i detta samhällsliv.

Visst är styrning och kontroll ett problem. Idag står det förhållandevis lite om IKT i våra styrdokument, även de som finns för vår lärarutbildning. Lärarutbildningen har sedan länge en examensordning som kräver att studenterna har kunskaper om användning av IKT för att de skall kunna ta sin examen. Enligt en studentuppsats från Göteborg skall styrningen via examensordningen inte ens ha inneburit att mål för digital kompetens blivit synliga i utbildningsplaner och kursplaners examinationsmål i någon större omfattning.

Problemet tycks vara att den nuvarande styrningen inte leder till att studenters digitala kompetens examineras. När den nya lärarutbildningspropositionen satsar på att IKT skall vara ett av fyra övergripande perspektiv som skall genomsyra hela utbildningen blir frågan om kontroll därför intressant. Lagstiftarna väljer en modell som pekar på att IKT skall vara närvarande i all utbildning. Men hur kommer digital kompetens att gestaltas och examineras.

Du pekar i första hand ut fyra kontrollperspektiv där lärarutbildning blir ett medel för kontroll men också något som bör styras. Du tar upp läroplanerna som hittills har haft en svag styrning med få konkreta punkter kring IKT, lärarutbildningen, inspektionen och rektorsutbildningen. Vi kan vara överens om att ingen av dessa institutioner har fungerat som särskilt starka drivande krafter för en utveckling, men som kontrollinstrument kan de inte åstadkomma mer än de har resurser till i form av kunskap, kompetens, ekonomi och politiskt stöd.

Men är vi överrens om hur de skall styra? Ett examensarbete från lärarutbildningen i Kristianstad pekar på problemet med styrning. Det tar upp spridningen av mobil teknik i skolan och pekar på att lärarna genomgående hänvisar till rektor som skäl till att de inte vill använda den mobila tekniken. Styrningen blir i det här fallet begränsande. Det finns inget som är givet i att skolan via styrning och inspektion ovanifrån kommer att bejaka teknik och de arbetsformer som ofta förknippas med ett “nytt kunskapssamhälle”. Det kan lika väl komma att handla om en styrning som har sina rötter i det industrisamhälle som vi påstås vara på väg bort ifrån.

Du har ett femte perspektiv. Där pekar du på att vissa skolor går framåt och att mycket händer där medan andra står stilla. Din bild är att det handlar om en rörelse som växer. Den rörelsen bygger som jag förstår det i första hand på professionella lärares och IT-pedagogers verksamhet, lärare med tillgång till teknik som ser potentialen av digitala verktyg i olika former av lärande. Om jag skall utmana dig tror jag att lärares deltagande i skolutveckling, i spridning av resultat av egen skolutveckling via konferenser och bloggar och lärares deltagande i konferenser som till exempel Framtidens Lärande på sikt kommer att innebära mer för styrdokumentens utformning, för innehållet i inspektioner och för vad som händer i lärar- och rektorsutbildningar än vad dessa styrdokument kommer att innebära för lärares professionella arbete.

Styrning är enbart ett medel men för tillfället tycker jag lärares professionsstyrning får för liten betydelse i debatten. Styrningsdebatten är inte så enkel att man enbart kan applådera mer kontroll. Skolinspektionen har aviserat färre utvecklingsinriktade inspektioner i skolan och fler blanketter att rapportera utifrån. Kommer den ge ett stöd till den digitalt kompetenta skolan? Departementet har deklarerat en syn på kvalitetskontroll som präglas av en starkare koppling till output än process. Kommer det ge en god grund för utveckling av digitalt kompetenta lärare? Folkpartiet deklarerar att IKT skall bli ett ämne som därmed kursplanestyrs. Därmed kommer skolan och lärarutbildningen stå med olika modeller. Frågan är vilken styrning vill vi ha och vad som bäst gynnar en god användning av IKT i skolan.

Något som slagit mig i detta sammanhang är avsaknaden av ett bredare utbyte mellan skolor när det gäller att lära med IKT. Frågor som rör skolutveckling med datorstöd borde kunna diskuteras i och mellan skolor i större omfattning än hittills. Vilken kunskap behöver vi? Hur och när skaffar man kunskap? Vad kan vi använda kunskapen till? Vem bestämmer över kunskapen? osv. är angelägna frågor som kräver engagemang och samverkan i den framtida skolan enligt min uppfattning. Hur ser du på detta Peter?

Jag vill återigen poängtera att det ska finnas tydliga kopplingar till kursmålen! Jag har historia och geografi där målen klart och tydligt uttrycker att det är någon form av analytisk förmåga som ska utvecklas och de flesta läromedlen bygger på att rabbla upp fakta. Med digitala läromedel kan man ganska enkelt göra övningar som tränar färdigheten att analysera och diskutera.
/Mats

1. En grupp av engagerade lärare/utvecklare, skolledare, IT-samordnare i kommunen, förvaltningschef.
2. En långsiktig plan förankrad i nämnden med pedagogstöd, pedagogik/fortbildning, resurser och ledningsstöd.
3. Kontinuerlig utbildning av lärare och skolledning, exempelvis med PIM som startpunkt.
4. Forum för kunskapsutveckling, delande av material och för erfarenhetsutbyte, både fysiska på skolan och i kommunen och virtuella.
5. Digitala lärresurser, lätt tillgängliga, gärna redigerbara och anpassningsbara.
6. Infrastruktur, inklusive trådlöst nätverk och bredbandsaccess i skolan.
7. Personliga datorer till alla lärare.
8. Datorer till alla elever.
9. Lokaler/klassrum med lämplig kombination av dator, projektor, högtalare och interaktiv skrivtavla.
10. Stimulans och belöningar, inklusive löner vilka påverkas av engagemang i och bidrag till utvecklingsarbete med IT.

Jag ser fram emot andra kommentarer!