Untitled Document

Forskning och utvärdering

I Datorn i Utbildningen nummer 7 och 8/2000 ifrågasätter Peter Becker hittills valda uvärderingsmetoder och de slutsatser dessa lett fram till när det gäller IT-användningen i skolan.


Han efterlyser närgångna och långsiktiga studier av de processer som sker när lärandet får IT-stöd av olika slag. KK-stiftelsen inledde 1994/95 sin stora satsning på skolan. Ur ett utvärderingsperspektiv var den första självklara frågan då att fastställa vilket mål som gällde. Det var helt klart att denna satsning – liksom dess föregångare – var en struktursatsning. Stiftelsens verkställande direktör besvarade 1995 en intervjufråga om det övergripande målet för satsningen på 27 kommun- och länsbaserade projekt till en total kostnad om drygt 700 miljoner kronor. ”Erfarenhetsgenerering i systemförändrande riktning” blev hans svar.

utvärdering på systemnivå
Projekt med systemförändring som mål måste naturligtvis utvärderas på systemnivå. Systemnivån är det som Peter Becker beskriver med sin flygfotometafor. KK-stiftelsens uppdrag till ELOÏS-programmet speglar, som Tage Nordkvist framhåller i nr 8/2000 av DiU, också denna utgångspunkt.

KK-stiftelsen ställde dessutom som krav att vart och ett av de 27 projekten skulle ha en egen ”lokal” utvärdering. Dessa utvärderingar har utförts av parter som varit fristående från kommunerna, oftast högskolor. Detta kort om bakgrunden till bland annat vårt utvärderingsarbete. Vårt angreppssätt innefattar också att vi intresserar oss för frågor som genereras på klassrumsnivå och nära elevers och lärares skolvardag.

Peter Becker säger i DiU 7/2000 att tidningen vill komplettera det vi här kallar systemperspektivet och han hänvisar till Patrik Hernwalls och Anders Blomströms artiklar i samma nummer. Den senare är en lärares medryckande och subjektiva berättelse om egna erfarenheter.

Patrik Hernwalls artikel bygger på iakttagelser gjorda av utomstående granskare. Hans resultat är både rimliga och trovärdiga bland annat för att de sammanfaller med en del av våra resultat; de lägger inte något till vår bild och de motsäger inte på någon punkt vår bild av IT-användningen i skolan. Patrik Hernwall har däremot arbetat med delvis andra förutsättningar än vi har gjort och detta är av värde för båda bilderna; de båda resultaten stödjer och kompletterar varandra.

Ett problem, som Peter Becker själv framhåller, är att det slag av forskning han efterlyser tar tid. Som utvärderare förväntas man vanligen presentera sina resultat årligen. Som forskare måste man arbeta med andra tidsramar, vanligen gäller 4-5 år. Vårt kontrakt med KK-stiftelsen bygger därför på att utvärderingsaktiviteten ska utgöra cirka 60 procent av vår verksamhet och att cirka 40 procent ska utgöras av forskning.

rapporter
Inom ELOÏS-programmet finns sålunda arbeten som behandlar till exempel hinder och möjligheter när lärare ska ställa om från ”face to face”-undervisning till ”face to interface”-undervisning, betydelsen av datoranvändning i matematikämnet och informationsteknikens påverkan på elevers arbetssätt och lärande. Detta är exempel på arbeten som förvisso ännu inte publicerats – det tar ju tid. Redan publicerad är däremot Maria Bergmans avhandling ”På jakt efter högstadieelevers Internetanvändning” (1999) som bygger på ”en nästan kontinuerlig närvaro, åtminstone periodvis, för att tränga in i processerna”, för att citera Peter Becker.

Inom ramen för ELOÏS-programmets arbete har också Gunilla Jedeskog lagt fram en licentiatavhandling ”Lärare vid datorn” (1996) och en doktorsavhandling ”Ny i kl@ssen. Förhållandet mellan lärarroll och datoranvändning beskrivet i internationell forskning” (2000).

Peter Becker tycks olyckligtvis bygga sina omdömen om ELOÏS-programmets utvärderingsverksamhet på en enda rapport: en forskningsöversikt på 110 sidor som i huvudsak är resonerande och tillkommen i syfte att just väcka debatt. Vi har under åren publicerat ett dussintal rapporter. Vi vill också påpeka att Peter Becker har fel när han påstår att vi utvärderar ITiS-satsningen. Det gör kolleger vid Högskolan i Halmstad och Högskolan i Jönköping. Det är inte heller korrekt att vi startade med ”DOS-satsningen” 1988-1991. Det började i stället med ett uppdrag från Civildepartementet och SÖ 1984 och fortsatte med utvärderingen av ”Datalära på grundskolans högstadium” 1984-1987.

verksamheten i klassrummet
Resultat av utvärderingar på systemnivå räcker inte för att belysa eller förklara vad som händer vid datoranvändning i klassrummet eller hur det påverkar lärandeprocesser. I vårt utvärderingsarbete liksom i vår forskning har vi därför genomfört ett antal ”landningar” för att anknyta till Peter Beckers metafor. Det kan tyckas att dessa landningsplatser kunde ha varit fler, både för oss och för de 27 KK-stiftelsefinansierade projektens lokala utvärderare.

Att så inte skett i vårt fall beror för det första på uppdragets art. För det andra beror det på att våra enkäter och intervjuer med lärare visat att det är först nu datoranvändningen börjar bli frekvent och varierad. Datorn har under lång tid använts främst till ordbehandling, det vill säga elevers redan handskrivna alster har renskrivits på datorn.

Då datoranvändningen under senare år har förändrats har också behovet vuxit av att i större utsträckning uppmärksamma klassrumsverksamheten. Det är en tydlig, såväl nationell som internationell, trend att sådana studier nu blir allt vanligare. Övertygelsen att det nu krävs etnografiska studier i undervisningssituationer utgjorde tyngdpunkten i en offert om utvärdering av ITiS-projektet. Detta förslag vann dock inte gehör hos utbildningsdepartementets ITiS-delegation som valde en mer traditionell utvärdering med enkäter och lärarintervjuer.

forskningens roll
Under innevarande läsår, det sista i vår utvärdering av de 27 stora KK-stiftelsefinansierade projekten, har vi emellertid genomfört begränsade observationsstudier i ”klassrum” för att komplettera vårt material i övrigt. Detta ser vi som viktigt för att öka förståelsen för interaktionen lärare-elev-dator. Slutresultatet av utvärderingen kommer att publiceras hösten 2001.

En ofta försummad fråga i samhällsdebatten gäller vad forskningen kan och bör uträtta. Några svar är att forskning dels ska fungera som underlag för beslutsfattare och policyskapare, dels ska ge stoff för praktikerreflektion. I varje enskilt fall brukar den ena funktionen väga över den andra – vid varje tidpunkt brukar det finnas avnämare som önskar sig en annorlunda balans.

 

Av:
Ulla Riis,
Jörgen Nissen,
Gunilla Jedeskog,
Magnus Johansson


artikel.länkar
ELOÏS är ett forsknings- och utvärderingsprogram som bedrivs vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, i samarbete med institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Information om publikationer och rapporter samt om ELOÏS-programmet i sin helhet finns på:
www.ped.uu.se/elois.


Datorn i Utbildningen nr 1 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 010220