Untitled Document
Forskning och utvärdering
I Datorn i Utbildningen nummer
7 och 8/2000 ifrågasätter Peter Becker hittills valda
uvärderingsmetoder och de slutsatser dessa lett fram till
när det gäller IT-användningen i skolan.
Han
efterlyser närgångna och långsiktiga studier
av de processer som sker när lärandet får IT-stöd
av olika slag. KK-stiftelsen inledde 1994/95 sin stora satsning
på skolan. Ur ett utvärderingsperspektiv var den första
självklara frågan då att fastställa vilket
mål som gällde. Det var helt klart att denna satsning
liksom dess föregångare var en struktursatsning.
Stiftelsens verkställande direktör besvarade 1995 en
intervjufråga om det övergripande målet för
satsningen på 27 kommun- och länsbaserade projekt till
en total kostnad om drygt 700 miljoner kronor. Erfarenhetsgenerering
i systemförändrande riktning blev hans svar.
utvärdering på
systemnivå
Projekt med systemförändring som mål måste
naturligtvis utvärderas på systemnivå. Systemnivån
är det som Peter Becker beskriver med sin flygfotometafor.
KK-stiftelsens uppdrag till ELOÏS-programmet speglar, som
Tage Nordkvist framhåller i nr 8/2000 av DiU, också
denna utgångspunkt.
KK-stiftelsen ställde dessutom
som krav att vart och ett av de 27 projekten skulle ha en egen
lokal utvärdering. Dessa utvärderingar har
utförts av parter som varit fristående från kommunerna,
oftast högskolor. Detta kort om bakgrunden till bland annat
vårt utvärderingsarbete. Vårt angreppssätt
innefattar också att vi intresserar oss för frågor
som genereras på klassrumsnivå och nära elevers
och lärares skolvardag.
Peter Becker säger i DiU
7/2000 att tidningen vill komplettera det vi här kallar systemperspektivet
och han hänvisar till Patrik Hernwalls och Anders Blomströms
artiklar i samma nummer. Den senare är en lärares medryckande
och subjektiva berättelse om egna erfarenheter.
Patrik Hernwalls artikel bygger
på iakttagelser gjorda av utomstående granskare. Hans
resultat är både rimliga och trovärdiga bland
annat för att de sammanfaller med en del av våra resultat;
de lägger inte något till vår bild och de motsäger
inte på någon punkt vår bild av IT-användningen
i skolan. Patrik Hernwall har däremot arbetat med delvis
andra förutsättningar än vi har gjort och detta
är av värde för båda bilderna; de båda
resultaten stödjer och kompletterar varandra.
Ett problem, som Peter Becker
själv framhåller, är att det slag av forskning
han efterlyser tar tid. Som utvärderare förväntas
man vanligen presentera sina resultat årligen. Som forskare
måste man arbeta med andra tidsramar, vanligen gäller
4-5 år. Vårt kontrakt med KK-stiftelsen bygger därför
på att utvärderingsaktiviteten ska utgöra cirka
60 procent av vår verksamhet och att cirka 40 procent ska
utgöras av forskning.
rapporter
Inom ELOÏS-programmet finns sålunda arbeten som behandlar
till exempel hinder och möjligheter när lärare
ska ställa om från face to face-undervisning
till face to interface-undervisning, betydelsen av
datoranvändning i matematikämnet och informationsteknikens
påverkan på elevers arbetssätt och lärande.
Detta är exempel på arbeten som förvisso ännu
inte publicerats det tar ju tid. Redan publicerad är
däremot Maria Bergmans avhandling På jakt efter
högstadieelevers Internetanvändning (1999) som
bygger på en nästan kontinuerlig närvaro,
åtminstone periodvis, för att tränga in i processerna,
för att citera Peter Becker.
Inom ramen för ELOÏS-programmets
arbete har också Gunilla Jedeskog lagt fram en licentiatavhandling
Lärare vid datorn (1996) och en doktorsavhandling
Ny i kl@ssen. Förhållandet mellan lärarroll
och datoranvändning beskrivet i internationell forskning
(2000).
Peter Becker tycks olyckligtvis
bygga sina omdömen om ELOÏS-programmets utvärderingsverksamhet
på en enda rapport: en forskningsöversikt på
110 sidor som i huvudsak är resonerande och tillkommen i
syfte att just väcka debatt. Vi har under åren publicerat
ett dussintal rapporter. Vi vill också påpeka att
Peter Becker har fel när han påstår att vi utvärderar
ITiS-satsningen. Det gör kolleger vid Högskolan i Halmstad
och Högskolan i Jönköping. Det är inte heller
korrekt att vi startade med DOS-satsningen 1988-1991.
Det började i stället med ett uppdrag från Civildepartementet
och SÖ 1984 och fortsatte med utvärderingen av Datalära
på grundskolans högstadium 1984-1987.
verksamheten i klassrummet
Resultat av utvärderingar på systemnivå räcker
inte för att belysa eller förklara vad som händer
vid datoranvändning i klassrummet eller hur det påverkar
lärandeprocesser. I vårt utvärderingsarbete liksom
i vår forskning har vi därför genomfört ett
antal landningar för att anknyta till Peter Beckers
metafor. Det kan tyckas att dessa landningsplatser kunde ha varit
fler, både för oss och för de 27 KK-stiftelsefinansierade
projektens lokala utvärderare.
Att så inte skett i vårt
fall beror för det första på uppdragets art. För
det andra beror det på att våra enkäter och intervjuer
med lärare visat att det är först nu datoranvändningen
börjar bli frekvent och varierad. Datorn har under lång
tid använts främst till ordbehandling, det vill säga
elevers redan handskrivna alster har renskrivits på datorn.
Då datoranvändningen
under senare år har förändrats har också
behovet vuxit av att i större utsträckning uppmärksamma
klassrumsverksamheten. Det är en tydlig, såväl
nationell som internationell, trend att sådana studier nu
blir allt vanligare. Övertygelsen att det nu krävs etnografiska
studier i undervisningssituationer utgjorde tyngdpunkten i en
offert om utvärdering av ITiS-projektet. Detta förslag
vann dock inte gehör hos utbildningsdepartementets ITiS-delegation
som valde en mer traditionell utvärdering med enkäter
och lärarintervjuer.
forskningens roll
Under innevarande läsår, det sista i vår utvärdering
av de 27 stora KK-stiftelsefinansierade projekten, har vi emellertid
genomfört begränsade observationsstudier i klassrum
för att komplettera vårt material i övrigt. Detta
ser vi som viktigt för att öka förståelsen
för interaktionen lärare-elev-dator. Slutresultatet
av utvärderingen kommer att publiceras hösten 2001.
En ofta försummad fråga
i samhällsdebatten gäller vad forskningen kan och bör
uträtta. Några svar är att forskning dels ska
fungera som underlag för beslutsfattare och policyskapare,
dels ska ge stoff för praktikerreflektion. I varje enskilt
fall brukar den ena funktionen väga över den andra
vid varje tidpunkt brukar det finnas avnämare som önskar
sig en annorlunda balans.
Av:
Ulla Riis,
Jörgen Nissen,
Gunilla Jedeskog,
Magnus Johansson
artikel.länkar
ELOÏS är ett forsknings- och utvärderingsprogram
som bedrivs vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet,
i samarbete med institutionen för beteendevetenskap, Linköpings
universitet.
Information om publikationer och rapporter samt om ELOÏS-programmet
i sin helhet finns på:
www.ped.uu.se/elois.
Datorn i Utbildningen nr 1 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!