Untitled Document
Av:Peter Becker E-post: peter.becker@diu.se
Mer forskning i skolans vardag
Vi måste fokusera kärnfrågorna.
Vad händer i mötet mellan lärare, elever och de
nya medierna och verktygen?
Här någonstans ligger
kärnfrågorna i IT-utvecklingen. De behöver undersökas
i närgångna studier av de konkreta processer som pågår
i de fysiska och de virtuella klassrummen. Vad lär sig eleverna
av cd-romskivor, vad gör de med Internet, vilka typer av
läromedel och material behövs, hur förändras
arbetsprocesser, hur förändras frågeställningarna
och valet av arbetsområden, hur förändras tankemönster
och kunskapsprofiler och hur utvecklas elever med olika lärstilar?
Hur sker lärares samspel och hur fungerar fortbildning, när
de gamla formerna möter de nya? Och slutligen, hur förändras
föreställningarna om världen och livet, under trycket
av de nya erfarenheterna? Vilka blir de nya metaforerna?
Frågorna är många.
De är på en gång stora, övergripande och
små, konkreta. Det är sådana frågor vi
söker svar på eller snarare bättre förståelse
av för att kunna gå vidare, även i klassrummet
i morgon bitti.
systemnivån inte tillräcklig
Forskargruppen (Riis, Jedeskog, Nissen, Johansson) skriver i sin
replik Resultatet av utvärderingar på systemnivå
räcker inte för att belysa eller förklara vad som
händer vid datoranvändning i klassrummet eller hur det
påverkar lärandeprocesser. De instämmer
med detta i den kritik jag riktat mot gruppens utvärdering
av skolans IT-verksamhet. Bristen på forskning kring eleven,
klassrummet och läraren i mötet med IT bottnar, enligt
gruppen, i två orsaker. Dels ramarna för de utvärderingsuppdrag
som man arbetat med, dels att det tar tid att skapa kunskap, som
utvärderare förväntas man vanligen presentera sina
resultat årligen. Med mer än 15 års djup
involvering i denna verksamhet, gruppen påpekar att den
började redan 1984, borde utrymme funnits för långsiktig
forskning.
I det uppdrag som formulerades
av KK-stiftelsens dåvarande vd, Bjarne Kirsebom, låg
erfarenhetsgenerering i systemförändrande riktning.
Inom begreppet erfarenhetsgenerering torde rymmas
stora mått av just det närgångna, lokala studiet
av klassrums- och lärprocesser som jag efterlyst.
Går man igenom gruppens
samlade rapporter (vilket jag uttryckligen angav, inte alls inskränkt
till den senast aktuella forsknings- översikten) finner man
ytterst lite av detta. Det är däremot glädjande
att man också för den egna gruppen anger en orientering
i denna riktning framöver.
Inte heller kan jag se att argumenten
det är först nu dator- användningen börjat
bli frekvent och varierad och dator- användningen
under senare år har förändrats är hållbara.
Det finns ett rikt mått av pionjärinsatser som kunnat
studeras lokalt och intensivt inom i stort sett
alla fält. I dag skulle sådana studier vara ett värdefullt
stöd för många lärare när användningen
växer på bredden.
klassrumsnära studier
Behovet av klassrumsnära studier är speciellt stort
idag. I en lång rörelse har skolan under 20 år
färdats från reflektion, till praktik och nu idag,
tillbaka till reflektion. Inledningsvis fanns en reflekterande
och experimenterande hållning med Anita Kollerbaur som expert
på Skolöverstyrelsen. Hon drev bland annat projektet
Princess (Princess, 1983) där en tidig förankring gjordes
av perspektivet med datorn som resurs för elevlärare
ställd mot datorn som styrande, som ett led i programmerad
undervisning.
Detta övergick i en bred
satsning med en ny kursplan, med investeringsstöd och utvärdering
av teknik med Göran Nydahl som drivande kraft. Det följdes
av ett programutvecklingsprojekt och sedan av över hundratalet
pionjärprojekt i skolor över hela landet.
Med KK-stiftelsen satsning kom
de bredare skolutvecklingsprojekt, med betoning av den pedagogiska
användningen. Skolverkets initiativ Skoldatanätet och
KK-stiftelsen satsning på en ny generation läromedel
gav parallellt en kraftig stimulans för utveckling av nya
läromaterial. Och senast kom ITiS med än starkare fokusering
på bred skolutveckling, med mer än 40 procent av lärarkåren
involverad, och med fokus på reflektion kring grundvalarna
för lärandet och arbetssätten i skolan.
Man kan se denna process som
en lång spiralrörelse över två decennier
som fört oss tillbaka till lärandets grundfrågor,
men nu på en mycket bredare front med hela skolan involverad,
ja till och med hela den privata e-learningbranschen i släptåg.
I dag har många lärare
skaffat sig en erfarenhetsgrund och söker ett tydligare perspektiv
för att vidareutveckla sitt arbete. Frågorna kring
lärandet står i centrum.
forskning bro till lärande
Det allvarliga är att den bild som ges i dag styr den fortsatta
utvecklingen. Framför allt menar jag att vi nu måste
skaffa oss en mycket konkretare förståelse av lärprocessen.
Det behövs för det dagliga arbetet i klassrummet. Det
behövs också för skapandet av nya generationer
av läromedel med nya källor, nya (sam)arbetsformer,
nya redovisningsformer.
Är det så att utvärderingar
inte medger denna djupare förståelse bör inriktning
mot forskning göras starkare och tydligare med sikte
på närgånga och långsiktiga studier av
klassrums och lärandeprocesser. Jag vill gärna peka
på värdet av gruppen av ITiS-handledare (cirka tusen
eldsjälar runt om i landet) involverade i något som
kunde ses som en begynnande lokal forskningsverksamhet i samspel
med en forskning med intresse riktat mot just klassrum, elever,
förståelse- och lärandeprocesser.
Med fortsatt verksamhet i denna
riktning och utveckling av kvalificerade forskare, ser jag den
bro som kan bära elever och lärare framåt mot
kreativt och engagerat lärande. Och bära forskare till
den internationella frontlinjen vad gäller IT och lärande.
Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se
Datorn i Utbildningen nr 1 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!