Untitled Document

Av:Peter Becker E-post: peter.becker@diu.se

Mer forskning i skolans vardag

Vi måste fokusera kärnfrågorna. Vad händer i mötet mellan lärare, elever och de nya medierna och verktygen?


Här någonstans ligger kärnfrågorna i IT-utvecklingen. De behöver undersökas i närgångna studier av de konkreta processer som pågår i de fysiska och de virtuella klassrummen. Vad lär sig eleverna av cd-romskivor, vad gör de med Internet, vilka typer av läromedel och material behövs, hur förändras arbetsprocesser, hur förändras frågeställningarna och valet av arbetsområden, hur förändras tankemönster och kunskapsprofiler och hur utvecklas elever med olika lärstilar? Hur sker lärares samspel och hur fungerar fortbildning, när de gamla formerna möter de nya? Och slutligen, hur förändras föreställningarna om världen och livet, under trycket av de nya erfarenheterna? Vilka blir de nya metaforerna?

Frågorna är många. De är på en gång stora, övergripande och små, konkreta. Det är sådana frågor vi söker svar på – eller snarare bättre förståelse av – för att kunna gå vidare, även i klassrummet i morgon bitti.

systemnivån inte tillräcklig
Forskargruppen (Riis, Jedeskog, Nissen, Johansson) skriver i sin replik ”Resultatet av utvärderingar på systemnivå räcker inte för att belysa eller förklara vad som händer vid datoranvändning i klassrummet eller hur det påverkar lärandeprocesser”. De instämmer med detta i den kritik jag riktat mot gruppens utvärdering av skolans IT-verksamhet. Bristen på forskning kring eleven, klassrummet och läraren i mötet med IT bottnar, enligt gruppen, i två orsaker. Dels ramarna för de utvärderingsuppdrag som man arbetat med, dels att det tar tid att skapa kunskap, ”som utvärderare förväntas man vanligen presentera sina resultat årligen”. Med mer än 15 års djup involvering i denna verksamhet, gruppen påpekar att den började redan 1984, borde utrymme funnits för långsiktig forskning.

I det uppdrag som formulerades av KK-stiftelsens dåvarande vd, Bjarne Kirsebom, låg ”erfarenhetsgenerering i systemförändrande riktning”. Inom begreppet ”erfarenhetsgenerering” torde rymmas stora mått av just det närgångna, lokala studiet av klassrums- och lärprocesser som jag efterlyst.

Går man igenom gruppens samlade rapporter (vilket jag uttryckligen angav, inte alls inskränkt till den senast aktuella forsknings- översikten) finner man ytterst lite av detta. Det är däremot glädjande att man också för den egna gruppen anger en orientering i denna riktning framöver.

Inte heller kan jag se att argumenten ”det är först nu dator- användningen börjat bli frekvent och varierad” och ”dator- användningen under senare år har förändrats” är hållbara. Det finns ett rikt mått av pionjärinsatser som kunnat studeras – lokalt och intensivt – inom i stort sett alla fält. I dag skulle sådana studier vara ett värdefullt stöd för många lärare när användningen växer på bredden.

klassrumsnära studier
Behovet av klassrumsnära studier är speciellt stort idag. I en lång rörelse har skolan under 20 år färdats från reflektion, till praktik och nu idag, tillbaka till reflektion. Inledningsvis fanns en reflekterande och experimenterande hållning med Anita Kollerbaur som expert på Skolöverstyrelsen. Hon drev bland annat projektet Princess (Princess, 1983) där en tidig förankring gjordes av perspektivet med datorn som resurs för elevlärare ställd mot datorn som styrande, som ett led i programmerad undervisning.

Detta övergick i en bred satsning med en ny kursplan, med investeringsstöd och utvärdering av teknik med Göran Nydahl som drivande kraft. Det följdes av ett programutvecklingsprojekt och sedan av över hundratalet pionjärprojekt i skolor över hela landet.

Med KK-stiftelsen satsning kom de bredare skolutvecklingsprojekt, med betoning av den pedagogiska användningen. Skolverkets initiativ Skoldatanätet och KK-stiftelsen satsning på ”en ny generation läromedel” gav parallellt en kraftig stimulans för utveckling av nya läromaterial. Och senast kom ITiS med än starkare fokusering på bred skolutveckling, med mer än 40 procent av lärarkåren involverad, och med fokus på reflektion kring grundvalarna för lärandet och arbetssätten i skolan.

Man kan se denna process som en lång spiralrörelse över två decennier som fört oss tillbaka till lärandets grundfrågor, men nu på en mycket bredare front med hela skolan involverad, ja till och med hela den privata e-learningbranschen i släptåg.

I dag har många lärare skaffat sig en erfarenhetsgrund och söker ett tydligare perspektiv för att vidareutveckla sitt arbete. Frågorna kring lärandet står i centrum.

forskning bro till lärande
Det allvarliga är att den bild som ges i dag styr den fortsatta utvecklingen. Framför allt menar jag att vi nu måste skaffa oss en mycket konkretare förståelse av lärprocessen. Det behövs för det dagliga arbetet i klassrummet. Det behövs också för skapandet av nya generationer av läromedel med nya källor, nya (sam)arbetsformer, nya redovisningsformer.

Är det så att utvärderingar inte medger denna djupare förståelse bör inriktning mot forskning göras starkare och tydligare – med sikte på närgånga och långsiktiga studier av klassrums och lärandeprocesser. Jag vill gärna peka på värdet av gruppen av ITiS-handledare (cirka tusen eldsjälar runt om i landet) involverade i något som kunde ses som en begynnande lokal forskningsverksamhet i samspel med en forskning med intresse riktat mot just klassrum, elever, förståelse- och lärandeprocesser.

Med fortsatt verksamhet i denna riktning och utveckling av kvalificerade forskare, ser jag den bro som kan bära elever och lärare framåt mot kreativt och engagerat lärande. Och bära forskare till den internationella frontlinjen vad gäller IT och lärande.

 

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se


Datorn i Utbildningen nr 1 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 010220