Untitled Document Av: Mats Östling
E-post: mats.ostling@svekom.se

[länkar]

Skolelinux:
Linux för skola utvärderat i Norge

Linux i stället för Windows på skoldatorerna? I Norge har en särskild distribution för skolan - Skolelinux - tagits fram. Den har testats och utvärderats på ett antal skolor med positivt resultat.

Användningen av program baserade på Open source i skolsammanhang diskuteras och testas på många håll. I Sverige har det framför allt handlat om alternativa kontorsprogram i form av Openoffice eller den kommersiella versionen Staroffice. I en rapport från norska Statskonsult redovisas erfarenheter från en bredare användningen av öppen programvara i fyra norska skolor. Ett nationellt projekt, Skolelinux, har resulterat i en anpassad Linuxdistribution som förutom själva Linux innehåller ett stort antal program översatta till norska, både bokmål och nynorsk, samt till stora delar också samiska. Projektet har också haft som målsättning att sätta ihop ett koncept som förenklar både installationen och det fortsatta underhållet av programmen.

Skolelinux är också inriktat på att skapa en billig, stabil och driftsäker verksamhet i skolmiljö. Det innebär att projektet satsar på att använda tunna klienter kopplade till en central server.

projektet Skolelinux
Skolelinux drivs som ett traditionellt Open source-projekt med en community ett stort antal frivilliga utvecklare runt om i Norge. Förutom att på olika sätt bidra till utvecklingen av plattformen utgör deltagarna ett stöd till de skolor som väljer Skolelinux, både med praktisk hjälp vid installationen och med råd och support när det uppstår problem under drift.

Att ha tillgång till ett sådant mänskligt nätverk upplevdes av de IT-ansvariga som en stor vinst med projektet. Det innebär att de som fungerar som resurspersoner på skolan också kan vara resurs för andra och medverka till den fortsatta utvecklingen av Skolelinux.

typiska skolor
Samtliga fyra skolor som utvärderats hade som mål att öka antalet datorarbetsplatser och få en mer stabil IT-miljö. Skolornas utgångsläge varierade från en liten skola med yngre barn och några få datorer till en stor enhet med äldre elever och en hög datortäthet. Standarden på datorer och nätverk varierade liksom vilken Windowsversion som användes.

Alla skolor upplevde driftssituationen som besvärlig och krävande. De IT-ansvariga hade olika förutsättningar i form av kunskaper, tid och pengar för att sköta om datorer och nät. Även beslutet om att införa Skolelinux gick till på olika sätt och med ett varierande stöd från kommunen. Rapporten beskriver därmed vanliga skolor med vanliga problem och önskemål, skolor som lika gärna hade kunnat ligga i Sverige. Det innebär att erfarenheterna från arbetet med Linux i skolan borde kunna vara till nytta även för svenska skolor.

positiva erfarenheter
Resultatet av arbetet med Skolelinux installerat på tunna klienter och servrar är övervägande positivt. Miljön har blivit mer stabil, driften är säkrare och tar mindre resurser i anspråk. Kostnaden för att hålla datorerna igång har minskat trots att antalet datorer ökat kraftigt. De svårigheter som uppstått har till största delen handlat om att få personalen att lära sig ett nytt system och vissa bekymmer med att flytta dokument mellan olika miljöer.

Efter en inledande period med missnöje från elever över att de inte längre kunde ladda ned program och spela spel redovisas inga bekymmer med elevernas användning av en ny plattform.

leva med olika plattformar
Bytet från Windows till Linux har i de flesta fall varit smärtfritt. Skolpersonal med stor datorkunskap krävde mer fortbildning och det fanns brister när det gäller utbildningsmaterial.

På en av skolorna bytte man både datorplattform och lärplattform (ett kombinerat intranät och utbildningssystem) samtidigt. För att ge personalen möjlighet att fokusera på lärplattformen arbetar de fortfarande i en Windowsmiljö. Det har inneburit att möjligheten att flytta dokument mellan de olika systemen är nödvändig. Genom att alla dokument sparas i Wordformat (.doc) oavsett om de producerats med Microsofts Word eller Writer i Open-office har överföringen gått i stort sett problemfritt. Funktionerna i de båda kontorssystemen är för skoländamål helt likvärdiga när det gäller ordbehandling och kalkylarbete. Skillnaderna är större när det gäller presentationsprogrammen Powerpoint respektive Impress.

tunna klienter och stabilitet
Alla skolorna i utvärderingen har installerat Skolelinux som tunna klienter. Trots brist på pengar har antalet datorer ökat kraftigt på samtliga skolor. Den stora ökningen beror på att datorer har samlats in från företag och föräldrar.

Då tunna klienter i Linuxmiljö inte ställer särskilt stora krav på datorn har de flesta skänkta datorerna kommit till användning trots varierande ålder och kvalitet. Även kraven på den server som betjänar de tunna klienterna är lägre än vid motsvarande lösning baserad på Windows.

Den stabilitetsökning som alla skolor redovisar är till största delen en effekt av användningen av tunna klienter. En serverstyrd miljö är lätt att underhålla och drifta samtidigt som de tunna klienterna är låsta och inte kan förändras av användarna. Det är svårt att se i vilken utsträckning Linux bidragit till den ökade stabiliteten, det anses dock vara ett mycket stabilt system.

plattformsberoende
Rapporten berör också bristen på vanliga skolprogram anpassade till Linux. Flertalet av de program som finns till Windows saknas helt för Linux. Övergången till en webbaserad lärplattform undanröjer detta problem.

En viktig del i framgången för Skolelinux är att webbläsaren Mozilla fungerar alldeles utmärkt tillsammans med den i Norge vanliga lärplattformen Fronter. Allt eftersom olika skolprogram anpassas till webben anser Statskonsult att dessa tillsammans med det ca 80-tal olika program som ingår i Skolelinux väl täcker skolans grundläggande behov.

slutsatser
Erfarenheterna av att använda Linux i skolan är positiva och visar att det med en begränsad arbetsinsats går att få en datormiljö som består av fl er datorer och samtidigt är både billigare och mer stabil. Problemen med att byta system och kontorsprogram är mindre än förväntat och inte något som bör avskräcka.

Den viktigaste slutsatsen är dock att det inte bara handlar om att byta operativsystem utan att det handlar om byte av driftsmiljö. Ett byte från Windows till Linux hade inte varit tillräckligt för att uppnå det rapporten redovisar. Ett absolut nödvändigt inslag är att samtidigt införa tunna klienter.

De erfarenheter som finns från svenska skolor när det gäller tunna klienter gäller Windowsbaserade system. Driftsäkerheten ökar samtidigt som flexibiliteten när det gäller programanvändningen minskar. Med Linux blir det ännu tydligare då många skolprogram inte finns för Linux. Det innebär att det krävs en kombination av system för att tillfredställa både stabiliteten med ett ökande antal datorarbetsplatser och den pedagogiska flexibiliteten. Linux som tunn klient som grundplattform kombinerad med ett antal datorer för speciella ändamål låter som ett vinnande koncept.

Den byggsten som saknas i Sverige i dag är den anpassade Linuxplattformen. En hel del program finns på svenska men en skräddarsydd skoldistribution saknas fortfarande.

Vem fångar den bollen?

MATS ÖSTLING,
IT-strateg, Svenska kommunförbundet
E-Post: mats.ostling@svekom.se

Tunna klienter
På en vanlig dator sker det mesta av arbetet i datorns eget minne, processor och hårddisk. Installationer och uppgradering sker direkt på datorn, liksom förändringar som görs av användaren. Ju mer som görs lokalt desto besvärligare är driften. En tunn klient låter servern sköta hela arbetet. Alla program installeras på servern där också all information lagras. En tunn klient ser alltid likadan ut när den startas och kan inte förändras av användaren. Driftsmässigt behöver den tunna klienten inte skötas om utan allt arbete sker på servern.

Open Source Software - Öppen programkod - Öppna program
Program som distribueras under en Open source-licens kännetecknas av att de är öppna, det vill säga alla kan få del av själva programkoden. Det innebär i sin tur att de får spridas, fritt användas på valfritt antal datorer och att de får förändras.

Spridningen innebär att det alltid finns en gratisversion men det går ofta att köpa ett paket med olika program och därmed också få tillgång till stöd och support. Openoffi ce och olika distributioner av Linux är några kända exempel på öppna program. Utbudet är mycket stort och utvecklingsarbetet bedrivs oftast med frivilligt arbete i nätbaserade gemenskaper - communities.

länkar

Information om norska Skolelinux
Organisationen bakom Skolelinux
Statskonsults rapport
Svenska linxuföreningen
Infrabas skrift om tunna klienter



Datorn i Utbildningen nr 1 2004. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 04]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 040227