Untitled Document

Av:Bosse Andersson

Trender för lärande

IT blir mer och mer integrerat som stöd för kommunikation, informationssökning och publikation i allt fler människors vardagsliv - i arbetslivet och på fritiden.

Verktygen och tjänsterna utvecklas till att bli allt mer användarvänliga. Hur påverkar detta lärandet i våra skolor? Vilka trender var tongivande under år 2005 inom området it och lärande?

Bloggar blev riktigt heta under 2005. Den massmediala uppmärksamheten och kändisar, politiker och journalisters bloggar skapar lite mättnad. Men verktygets enkelhet och att alla kan göra sina tankar publika är suveränt.

Det är bara synd att så få lärare använder bloggen tillsammans med sina elever. Bloggen är ett utmärkt processverktyg. Men det finns en del lärare och lärarstudenter som regelbundet förmedlar sina tankar kring sin profession i bloggform. Ett exempel är Grundskolan, Håkan Elderstigs reflektioner och tankar kring vardagen i skolan. Från Grundskolan finns länkar till andra bloggande lärare: http://grundskolan.blogspot.com


podsändningar
Podcasts, eller podsändningar, är en ny företeelse som kom under förra året. I Datorn i utbildningen nummer 2 förra året skrev jag bland annat att podcasting kan fungera som kanal vid förmedling från skolledare, lärare och som en redovisningsform för elevers arbete. Men det finns många fler möjligheter till användning i skolan. Det visar bland annat det mejl från Jannie Jeppesen på Broängsskolan i Tumba som du kan läsa här:

"Jag kom över nr 2/2005 av Datorn i Utbildningen och läste med intresse artikeln om podcasting i skolor. Jag har sedan i september arbetat med elevproducerad podcasting, Super G Podcast. I artikeln antyddes att vinsterna med arbetssättet i första hand handlar om förmedling och förståelse av vad som förväntas av dem i skolan. Det kan mycket väl stämma men jag vill hävda det motsatta!

Den elevgrupp jag arbetar med är högstadieelever som på något sätt stöter på patrull i sitt lärande, läs och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter. Motivationen är efter många års misslyckande i skolan låg och självförtroendet lika skadat. Att arbeta med podcasting ger dem en lust och en publik som får dem att gå den extra milen i sitt arbete.

För dessa elever är det överinlärning och träning som gäller. Utan en motivationsfaktor är det ett sisyfosarbete. Att jobba med ett så direkt medium, där texten får en funktion och en publik, ger eleven direkt feedback. Eftersom andra skall lyssna på programmet så bearbetar de texter om och om igen, diskussioner om språkriktighet osv blir en självklarhet. Svenskan är inte det enda ämnet som tjänar på detta. Matematikreportage med noggrann research, reportage om buller, intervjuer på engelska och en intervjuserie med människor på ledande poster i kommunen är bara några exempel.

Fördelen med podcasting är att det är så enkelt, det är lätt att genomföra i stora grupper, och så himla kul! Vi arbetar medvetet mot målen och resultaten är över förväntan. Många elever, som tidigare haft svårt att nå uppnåendemålen, når nu strävansmål!

För att lyssna på programmen(där finns även en länk till Skola Gör Pod som är min och min kollega Åsa Sundelins program om arbetet bakom) gå in på sidan nedan:
http://www.botkyrka.se/broangsskolan/broangsskolan7-9/lag6-superg/podcast/
"

lektion.se
De flesta lärare har i alla tider delat med sig av sitt undervisningsmaterial som tex planeringar, övningar och egenproducerade texter. Skoj att denna byteskultur mer och mer också flyttar över till nätet. Via Lektion.se kan nu fler än de närmsta kollegorna ta del av enskilda lärares material, tips och idéer. www.lektion.se

skriva sig till läsning
Arne Trageton har turnerat flitigt runt om i Sveriges kommuner och dragit fulla hus. Nu har det inte varit de redan it-intresserade lärarna som deltagit i Tragetons semininarier om att skriva sig till läsning via datorn. I stället har det varit lärare med uppdrag att stimulera barn till att lära sig skriva och läsa.

Det visar att för de flesta lärare är uppdraget i fokus och när it stödjer den uppgiften skapar det en efterfrågan av att använda datorn mer. Personligen är jag mest fascinerad av Arne Tragetons genomtänkta helhetsyn på lärande och den tilltro han har till barns lust och förmåga att lära och skapa. Och där datorn har en naturlig placering.

Du kan läsa mer om Arne Trageton här:
http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s10
Arne Tragetons egen webbplats:
http://ans.hsh.no/home/atr/tekstskaping

google
Sökmotorn har byggt upp ett av världens starkaste varunamn. Nu är Google inte bara ett substantiv utan också ett verb - när vi söker något på webben så googlar vi. En ny tjänst som finns bland annat i en svensk betaversion är Scholar. Där kan jag skriva in till exempel "it och lärande" i sökformuläret och får då träff på böcker som innehåller de sökta orden och även en lista på vilka bibliotek i landet som har respektive bok. Jag får också räffar på rapporter och för varje träff listas webbsidor som refererat eller citerat boken eller rapporten. Kanske vi i framtiden kan få en motsvarande tjänst integrerat i våra webbläsare för litteratur, tips, idéer och forskning relaterat till kurser och läroplanerna inom ungdomsskolan. Bland Googles övriga tjänster finns Google Earth som bör höra till standarduppsättningen i varje lärares skrivbord - inte bara geografilärarens.

samarbetsverktyg
Den stora it-användningen privat och i arbetslivet består av tjänster för kommunikation; vi använder e-post, sms, chatt, direktmeddelanden och deltar i olika communities allt mer. Lärande sker i ett socialt sammanhang och en fråga är hur lärare och skolledare mer kan använda olika kommunikationskanaler för att leda och stödja pedagogers arbete och elevers lärande?

På internet ökar antalet fria verktyg som underlättar kommunikation, publikation och samarbete. Några exempel är

digital IUP
Många av landets kommuner och skolor planerar för digitalt stöd av de individuella utvecklingsplanerna och allt fler leverantörer av system ger sig in på marknaden. Det är bra och intressant att konkurrensen ökar, mer mångfald i utbudet bör innebära bättre och billigare tjänster för skolorna.

Digital IUP ställer krav på god tillgänglighet av datorer och kompetensutveckling av användarna. Detta kan göra att datorn får en mer naturlig plats i lärprocesserna samt att den digitala kompetensen förhoppningsvis ökar i landet skolor och kommuner.

Vad menar vi med IUP? Det råder till viss del en förvirring och det blandas friskt av äpplen och päron i debatten och tolkningen individuella utvecklingsplaner. IUP är en process som inbegriper en mängd delprocesser som hör ihop och som ska vara en grund för det samtal som eleven, vårdnadshavare och elevhandledaren ska ha där man tillsammans formulerar en väl utformad individuell utvecklingsplan som är begriplig för alla parter och som sedan ska följas upp. Det vill säga själva överenskommelsen i sig är ett enkelt dokument, det som är intressant att se är hur leverantörer av digitala IUP-tjänster skapar stöd och integrerar sina tjänster med all den dokumentation som ska vara beslutsunderlag för IUP:n och stöd för att följa upp den. En individuell utvecklingsplan ska bygga på dokumentation från hela den lärandemiljö som finns omkring eleven i skolan.

Om nu eleverna arbetar med digitala loggböcker, portfolios, prov, tester, grupp- och projektarbeten samt inlämningar kopplade till styrdokumentens mål ska allt underlag så enkelt som möjligt kunna åskådliggöras och vara tillgängligt för dem som berörs.

Beroende på vilken roll jag har i skolan - elev, förälder, lärare, elevhandledare, arbetslagsmedlem eller skolledare - ska jag ur ett lättanvänt webbgränssnitt få fram de verktyg för skapande och kommunikation och den information som är relevanta för mig i skolan. Applikationer och system från olika leverantörer ska kunna integreras. Kommer det att formuleras teknikstandarder inom området för integration av olika tjänster och leverantörers produkter samt flyttbarhet av information?

Glädjande nog arbetar många kommuner med fokus på de pedagogiska processerna, som att förbättra det professionella språket, delaktigheten hos alla berörda, målformuleringarna och utvecklingsamtalet och beställer sedan den teknik som ska stödja detta tänk. Förhoppningsvis hamnar vi under 2006 i ett skifte där pedagoger och skolledare styr teknikinvesteringarna efter skolans behov och uppdrag.

framtidens klassrum
Allt fler skolor skaffar stationära bildprojektorer i klassrummen och/eller vagnar med mobila projektorer. Projekten drivs ofta under rubriken "Framtidens klassrum". Självklart ska skolor ha god tillgång på projektorer och bärbara datorer. IT-hjälpmedel ska vara ett naturligt stöd där de tillför nytta. Inte går vi som arbetar utanför skolan till ett speciellt rum då vi ska använda it-stöd, de är integrerade i arbetet. Och utanför arbetsrummet har vi portabla prylar för att kunna sköta jobbet.

Det kanske är dags att prata om och genomföra nutidens eller framtidens skola istället för framtiden klassrum. Klassrumsbegreppet är liksom klass- och klassföreståndare föråldrade begrepp och företeelser. Enligt mitt perspektiv är det nya - och sprängkraften med IT - att vi nu kan organisera lärandet på andra sätt än tidigare. Detta praktiserar man också på en del ställen. Men generellt allt för lite, kanske beroende på att många lärare och skolledare har ett för stort kontrollbehov med fokus på klassrummets låsta dimensioner. För de flesta elever är det naturligt att efter sammanhang använda sig av virtuella rum och digital kommunikation när det passar.

En av de stora fördelarna med IT när jag själv arbetade som lärare var att tekniken möjliggjorde flexibla lösningar och frigjorde tid så att vi lärare allt mer kunde samla eleverna i smågrupper för genomgång, samtal, dialog och handledning kopplat till de mål som vi tillsammans skulle uppnå. Att var närvarande i skolan nuförtiden behöver inte innebära att alla gör samma sak i samma klassrum under samma tid.

It-proppen bidde en tumme
Undet Itis-tiden skrev jag (1999) ett diskussionsinlägg till studiematerialet med rubriken "Klassrummet den sista utposten i ett förlegat system". Tyvärr är många av tankarna i artikeln fortfarande relevanta.

En av teserna i artikeln var att ju högre upp man kommer i skolor och skolförvaltningars hierarkier ju mer befolkas de av digitalt hemlösa tjänstemän. Att de som var beställare och i beslutsställning inom skolan var de som använde it minst i en skola och inte hade egna erfarenheter av att arbeta med ny teknik som stöd för barns och ungdomars lärande.

Nu har skolledare och förvaltningsfolks användande ökat och man har generellt bättre kompetens vilket är glädjande, men det finns mycket att göra inom området. Under 2005 lämnade regeringen IT-proppen (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/47411) till riksdagen och i januari 2006 klubbades den. Vad man kan undra över är om det är utbildningsdepartementet, regeringen och i riksdagen som de verkligt digitala hemlösa finns vad gäller IT och lärande?

Först satt det en grupp med många kompetenta personer i en expertgrupp i den it-politiska strategigruppen. Denna grupp skrev fram ett antal punkter och handlingsområden och av dessa blev det en tumme kvar efter det att utbildningsdepartementet skrivit sitt förslag inom it och lärandedelen till IT-proppen.

Man kan ju undra vad som hände under vägen? I den tumme som skrevs fram finns i stort sett samma uppdrag till skolmyndigheterna som tidigare förutom att skolverket ska se över läro- och kursplaner - det är bra men vilket stöd får kommunerna för att öka it-kompetensen och skolutveckling med it stöd? Propositionen saknar visioner, innehåller få konkreta åtgärder och inte minst en medveten syn på lärande. Inget fel med stöd för kompetensutveckling och digitala lärresurser men en risk är att det handlar om kurs på burk som inte speciellt innovativt och användbart ur mina perspektiv.

IT-propositionen och de uppdrag som följer av den visar på ett defensivt och relativt gammalt instrumentellt synsätt där nytänkande och de pedagogiska och skolutvecklingsperspektiven saknas. Verkar som man går runt i cirklar i maktens korridorer. Vad har man lärt av historien inom området? Att arbeta med hållbar utveckling är bra och nödvändigt, men det behöver inte innebära att man återvinner gamla tankar, idéer och arbetssätt.

Ur mitt perspektiv bekräftas misstanken om de digitalt hemlösa på central nivå av professor Stephen Heppell: www.heppell.net, Storbritanniens ledande guru inom IT och lärande. I anknytning till årets Bett mässa i London skrev han citatet nedan i Times Educations blogg.

" Years ago I used to worry about the some of the visiting countries who seemed to be heading in completely the wrong direction with their ICT in learning. You could spot them easily because all they spoke about were pupil/computer ratios, bandwidth provision, on-line testing, and content, rather than change management, professional development, new approaches to assessment, challenges of school design, and the problem of keeping up with their learners.

But these days I've stopped worrying. Why? Because I now realise that rather than rushing off in the wrong direction they will simply go round and round in circles, issuing national scale tenders for kit and wondering why it didn't work this time, or the next. Eventually, they will stumble across an understanding that this is all pretty complex and is not just about "getting enough stuff". At which point they stop rushing around in circles and exit via the door marked "progress"."

Det är bara att hoppas att det inte tar för lång tid för våra beslutsfattare att hitta rätt dörr - nu finns det antagligen inte bara en dörr som är den rätta, utan självklart ska det öppnas flera. Och för att vara lite positiv till proppen och inte måla fan på väggen så vet vi inte hur utformandet och genomförandet av förslagen kommer att ta form. Det kan bli bra och behovsstyrda insatser. Förhoppningsvis kan Datorn i Utbildningen tillsammans med andra nationella aktörer och alla progressiva pedagoger och skolledare ute i landet vara spjutspetsar och driva på utvecklingen åt rätt håll under 2006.

Bosse Andersson



Datorn i Utbildningen nr 1 2006. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 06]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 060310