Av: Peter Becker
E-Post: peter.becker@diu.se

Francesc Pedró, OECD, på DIU-seminarium i London:
Nu ska vi utvärdera moderna färdigheter

Elevers förväntning på utbildningar liksom deras kognitiva förmågor har förändrats med den digitala tekniken. Ungdomar gör saker på ett annat sätt än vi traditionellt varit vana vid.
OECD, högst upp i hierarkin av nationella och internationella myndigheter, har observerat förändringarna. Mer än så, de bedriver en framsynt spaning. Här studerar man ungdomsgenerationen, deras förändrade förställningar omkring skola och lärande, deras vanor och tankar om nya arbetssätt.

Francesc Pedró, som leder projektet New Millenium Learners vid CERI inom OECD, deltog vid DIUs seminarium på svenska ambassaden i London under BETT-veckan. Här i samspråk med Bruce Dixon.

– Vi måste bli medvetna om de klyftor som håller på att uppstå. En är mellan de erfarenheter unga människor gör utanför skolan, med flitig användning av digital teknik, och de i skolan. Både lärare och föräldrar behöver bli mycket mer medvetna om vad ungdomar gör med datorer och digital teknik, säger Pedró.

De som utformar skolan behöver ta hänsyn till ny kunskap om hur profilerna ser ut. Förr var frågan om en digital klyfta (digital divide) knuten till ojämn tillgång till tekniken. I dag, när över 90 procent av ungdomarna har dator hemma, är klyftan inte mellan de med tillgång och de utan tillgång till tekniken. Klyftan är snarare knuten till vad man gör med tekniken.

Betydelse för resultatet
– Vi kan i dag slå fast att datorer, tillgång till digital teknik, har betydelse för elevernas resultat.

Det framgår exempelvis starkt och entydigt av sambandet mellan resultat i PISA-testet i naturvetenskapliga ämnen och frekvens av datoranvändning (i hemmet). Elever med frekvent datoranvändning når betydligt bättre resultat i testerna.

Men det är inte främst tillgången till teknik, utan förmågan till användning av denna som skiljer eleverna åt. De elever som förmår använda den digitala tekniken för sina egna syften är vinnarna. Här är det intressant att bruket av datorer hemma spelar mycket större roll än det i skolan.

– Vi behöver framöver utvärdera nya typer av kunskaper, såsom förmåga till problemlösning, förmåga till kritisk värdering, till arbete i grupp, och att arbeta efter var-som-helst, när-som-helst- principen, dvs obundet av tid och plats, tvärt emot den gamla skolans rum och lektionspass. Vi behöver värdera det vi kallar ”21:a århundradets förmågor”, säger Francesc Pedró.

Tester på andra förmågor
Framöver kommer PISA-utvärderingarna, vilka leds av OECD, att just utvärdera dessa typer av kompetenser, berättar Pedró. PISA 2015 kommer således att ha 21:a århundradets kompetenser i fokus. Det är dags att tänka om!

Vi är på väg mot en andra digital klyfta, menar Pedró. Där den första handlade om en skillnad i tillgång beroende på ojämna socio-ekonomiska faktorer, handlar den nya om att dessa skillnader förstärks av ojämna erfarenheter av vad man kan använda den digitala tekniken till. De med rika hemresurser förstärker sin position ytterligare genom att också kunna använda den digitala tekniken till sin egen fördel, för att främja sina syften. Inte bara till spel och underhållning, utan till att främja sin utbildning och sin kompetens.

Därför måste skolan och de som formulerar målen för skolan bli mycket mer medvetna om vad unga förmår med digital teknik och anpassa skolan till detta och till de nya kompetenser som krävs för framtiden, betonade Francesc Pedró.

Peter Becker

E-Post: peter.becker@diu.se

Francesc Pedró kommer att medverka som talare vid Framtidens lärande – här och nu, den 20-21 maj i Nacka strand.

Om några månader kommer en rapport om New Millenium Learners från OECD.