Skolledare har kommit långt i sitt personliga datoranvändande, enligt KK-stiftelsens i dagarna publicerad delrapport från undersökningen ”IT i skolan”. Hur långt man kommit i det pedagogiska och administrativa IT-stödet på skolan är dock oklart.

De årliga undersökningar kring lärares, skolledares och elevers bedömning av och attityder till IT som KK-stiftelsen har genomfört sedan 1997 har betytt mycket för bilden av IT i svensk skola. Där Skolverket i sin serie ”Bilden av skolan” undersökt tillgången på ITutrustning, har KK-stiftelsen med sina undersökningar givit oss ganska god inblick i lärares, elevers och skolledares tänkande kring IT.

Genom undersökningarnas frågebatteri framträder en skuggbild av lärares och elevers vanor, förhållningssätt och attityder till IT – både hemma och i skolan.

Vid den nu aktuella undersökningen telefonintervjuades 599 skolledare, 1.203 lärare och 1.200 elever lika fördelade mellan grundskola och gymnasieskola över hela landet. Det nya i den delrapport som nu släppts är att den behandlar administration, kompetens och support kring IT i skolan, framför allt kopplat till skolledarens roll. Jag ska återge en del av materialet och ge några tolkningar.

bilden av skolledaren
Omfattningen av enkätfrågorna ger en rätt tydlig genomsnittsbild av en skolledares IT-profil. Porträttet har i denna studie fyra facetter: tillgång, användning, attityd och bedömningar.

Först om datortillgång: ”Den genomsnittliga skolledaren i grundskolan är kvinna, 52 år gammal, har arbetat som skolledare i 9 år och är skolledare för en kommunal skola. Hon har tillgång till dator, Internet, e-post och CD-rom i hemmet och i skolan. Internetuppkopplingen hemma sker via modem. Hon har tillgång till en egen dator i skolan och har en egen e-postadress i skolan.”

Och om användningen: ”Hemma använder skolledaren i grundskolan datorn upp till 5 timmar i veckan och Internet i upp till 2 timmar i veckan. Hon använder dator mer än 10 timmar per vecka med koppling till sitt arbete. Hemma använder hon Internet för att söka information i arbetet och privat, skicka privat och arbetsrelaterad e-post samt för att utföra banktjänster. Vad gäller användning med koppling till skolan använder hon dagligen datorn till ordbehandling, för administrativa uppgifter och för att kommunicera med andra.”

Vidare om attityder och bedömningar: ”Skolledaren i grundskolan tycker att de största fördelarna med IT i skolan är att det ger naturlig datorvana, underlättar elevernas informationssökande, stimulerar skrivprocessen och ökar motivationen för skolarbetet. Hon är positiv till att använda Internet i undervisningen. Hon tycker att hennes skolas lärares IT-kunskaper är tillräckliga.”

Och: ”Skolledaren i grundskolan anser att IT i skolan i allmänhet ger stort stöd till elever i behov av särskilt stöd. IT används också i hennes skola för att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Skolledaren i grundskolan säger att Internet i hög grad generellt förbättrat skolornas möjligheter till internationella kontakter och uppger att den egna skolans internationella kontakter ökat.”

Vad gäller den genomsnittliga skolledaren i gymnasieskolan skiljer sig denna från grundskolan främst däri – att det är en man. Bilden framträder av skolledaren som en kompetent och övertygad IT-användare. Men låt oss kasta oss över enkäten och gräva i siffermaterialet.

skolledares it-användning ökar
Det har enligt studien skett en kraftig ökning vad gäller skolledares IT-användning. De flitigaste användarna, över tio timmar per vecka, var 53 procent år 2001 och 71 procent två år senare. Mest anmärkningsvärt är kanske att sällananvändarna, med färre än fem timmar per vecka, minskat från 15 procent till 5 procent på samma tid.

När det gäller användning av e-post är mönstret detsamma som för lärare: e-post används flitigt till kollegor och lärare (67 procent dagligen), men sparsamt till elever och föräldrar (5 respektive 2 procent). Elever, lärare och skolledare verkar vara ganska överens om att de internationella kontakterna ökat tack vare IT, även om skolledarna här är mest positiva, 73 procent.

positiv attityd
Nära nio av tio skolledare anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan. En av tio anser att det varken är viktigt eller oviktigt. Endast 2 procent av skolledarna anger att det är oviktigt. Ingen svarar att det är mycket oviktigt. Andelen positiva är något större i gymnasieskolan än grundskolan.

Vad gäller attityd och egen användning är bilden alltså klart positiv. Men hur ser det egentligen ut när det gäller ledarskapet kring IT i skolan?

it-planer som mått på ledarskap
Knappt fyra av tio skolledare på kommunala skolor anger att deras kommun har en IT-plan för deras skola som är i bruk och är styrande, vad gäller införskaffande av IT-utrustning och programvara. En femtedel anger att en sådan IT-plan finns och att den är delvis styrande. 18 procent av skolledarna säger att det saknas ITplan i kommunen för deras skola.

Detta bekräftas av lärarna i enkäten. Drygt en fjärdedel av lärarna, 27 procent, anser att det finns en ganska eller mycket tydlig plan eller strategi för hur de ska använda IT på sin skola. De tre sista åren har denna andel dessutom krympt, enligt lärare.

Utvecklingen av IT-planer för den enskilda skolan liksom för hela kommuner blev vid mitten av 90-talet ett viktigt instrument för att tydliggöra skolenhetens IT-arbete. Alla skolor förväntades göra upp planer för datorer, nätverk men också för lärarfortbildning och IT-relaterade kunskapsmål för eleverna.

IT-planerna var en viktig etapp i utvecklingen. Efter de första tio åren av försök med datoranvändning i svensk skola, 1984 –1994, med IT-investeringar och spridda experiment växte behovet av att skala upp från enskilda pionjärförsök till bredare satsningar med genomslag i hela skolan. De tio senaste åren har fokus varit IT-satsningar kopplade till skolutveckling, med utveckling av hela skolenheten som mål.

Hävstången var skolenheten som helhet, snarare än den individuelle läraren och arbetet i den enskilda klassen. Så såg det ut i KK-stiftelsens breda kommunövergripande fyrtornssatsningar. Och IT-planer var en del av kravet på de projekt som fick stöd. Att de inte finns eller används är ett tecken på brist på ledarskap.

Men vi behöver mer fakta för att skapa en bild.

ledarskap och it
När nio av tio skolledare anser att det är viktigt för skolans måluppfyllelse att fortsätta utveckla användningen av IT i skolan visar undersökningen vid närmare granskning att stödet finns speciellt bland äldre, inte alls lika starkt bland yngre skolledare. 64 procent av skolledarna som är 60+, mot 46 procent bland dem under 50 år anser att det är mycket viktigt. Detta kan tolkas som ett hot mot framtidens ledarskap för ITsatsningar i skolan.

Vidare anger knappt en fjärdedel av skolledarna, 23 procent, att det finns en heltäckande finansieringsplan i deras kommun vad gäller långsiktig finansiering av skolans IT-utrustning och programvara.

Drygt en femtedel av skolledarna, 22 procent, anger att det i deras kommun finns en plan för fortsättningen av lärarnas kompetensutveckling kring IT efter ITiS, samt att den är finansierad. 13 procent anger att en sådan plan finns, men att den inte är finansierad.

Hälften av skolledarna säger att det finns gemensamma stödfunktioner för lärarnas kompetensutveckling kring IT och att dessa har god tillgänglighet.

Fyra av tio skolledare anger att det finns IT-/mediepedagog, fyra av tio att det finns något slag av IT-tekniker/ support/IT-ansvarig.

Här finns skillnader mellan skolor, kommuner och regioner. En del av dessa redovisas i undersökningen. Regionen kring Stockholm – utanför Stockholms län – förefaller ha stora problem, med låg värdering av IT och i behov av investeringar, drift, support och långsiktiga planer. Vid en ranking av dessa faktorer placerar undersökningen regionen i särklass.

ledningen i blickpunkten
Den samlade bilden av refererade data rymmer positiva element – främst skolledares attityd – men den är inte ljus. Frågan man ställer sig är: Hur ser det ut på övriga skolenheter, de som inte har stödfunktioner, inte har kompetensutveckling, inte har finansieringsplaner och inte har IT-planer?

Itis ökade bredden och intresset försköts ytterligare mot pedagogik och utveckling av lärarkåren. Fokus blev nu utveckling av lärararbetslaget baserad på egen praktik och gemensam reflektion kring denna. Med rätta har skolans ledning kommit i blickpunkten i dessa sista tio års utveckling. Fyrtornssatsningarna ville med seminarier nå även beslutsfattare, skolledningar, kommunaltjänstemän och politiker. ITiS som lyckades så väl med lärarna på många håll, försökte även nå skolledarna, men med klenare resultat.

Tidigare Skolverket och nu Myndigheten för Skolutveckling driver sin skolledarsatsning, IT för skolledare, sedan några år med 1.500 deltagande skolledare.

ledningsfrågorna och den goda skolan
Det är intressant att här lyfta fram ett långvarigt forskningsarbete kring framgångsfaktorer för elevers skolresultat. Med stöd av internationell och svensk skolforskning hävdar Lennart Grosin, docent vid pedagogiska institutionen, Stockholm universitet, att den enskilda skolans miljö – pedagogisk, social och etisk – är en betydelsefull faktor för elevresultat vid sidan av föräldrars yrkes- och samhällsställning.

Det vill säga vid sidan av traditionella socio-ekonomiska faktorer lyfter han fram skolenhetens betydelse, och använder gärna begreppet effektiva skolor. I

Grosins perspektiv blir ledningsfrågorna avgörande, som verktyg för att skapa en god skola. Grosin pekar på tre nyckelfaktorer för en framgångsrik skola.

1. Där finns sociala spelregler för ordning och uppförande. Där lärar- och personalkåren är överens om reglerna, och främst arbetar med positiva belöningar, förankrat i en helhetssyn på mänskliga rättigheter och skyldigheter.
2. Kunskapsmålen och undervisningen prioriteras som skolans primära uppgift, med tydliga kvalitetskriterier.
3. Skolan har ett elevfokuserat arbetssätt, kännetecknat av omsorg om eleverna, med utrymme för ansvarstagande och självständigt lärande liksom kreativitet.

Centralt hos Grosin är ledningsfrågorna. Att mål, regler, attityder och etik utvecklas i en starkt sammanhållen anda inom skolenheten. Det är i det perspektivet jag ser på resultaten av KK-stiftelsens senaste enkät kring IT och skola. Bakom den positiva attityd till IT från skolledarna gömmer sig en stark brist på ledning i dessa frågor. Stämmer den bilden betyder det att ledningen överlåts åt andra. Så kan inte skeppet styras.

problematiska områden
KK-stiftelsens senaste enkät tyder på ett antal problematiska områden för IT i svensk skola, bland annat avseende ledning.

Insikten om IT som centralt element skolan kräver att skolledare och övriga ledningspersoner inom utbildningssektorn också leder arbetet med IT – organisatoriskt, administrativt och inte minst pedagogiskt. Och det kräver ett tydligt stöd från kommuner liksom från centrala instanser – inte minst från utbildningsdepartementet och regeringen.

Peter Becker,
Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se