Untitled Document

Av: PATRICK LÖNNBERG
E-Post: patrick.lonnberg@utbildning.stockholm.se
Lärare på Norra Real, Stockholm

 

Tidsenliga laborationer ger eleverna ökad kompetens

I dag måste det anses rimligt att elever lär sig använda datorbaserad mätutrustning vid laborationer, skriver Patrick Lönnberg, lärare på Norra Real i Stockholm. Anledningen är inte att det skulle vara roligare än tidtagarur, termometrar och dynamometrar, men mer kompetensutvecklande.

Dagens samhälle behöver folk som kan hantera moderna redskap och har så mycket erfarenhet av datorbaserad utrustning att man inte står handfallen bara för att något inte fungerar precis som man tänkt sig. Inte minst gäller detta laborativ utrustning och det förefaller som om det är skolans uppgift att ge eleverna en chans att utveckla den kompetensen.

En misslyckad laboration kan ju vara lika värdefull som en lyckad. Det gäller också i förmågan att hantera instrumenten. Bristande noggrannhet, felkalibrering, dåliga manualer fallerande kontakter, trilskande datorprogram, kontakt- och interfaceproblem är allt sådant som idag hör till det mänskliga livet och som måste kunna hanteras på ett konstruktivt sätt.

Det är nödvändigt att dagens elever vågar testa och pröva sig fram när saker och ting inte fungerar. Och det är inget man lär sig på någon fortbildningskurs längre fram i livet.

Var finns fysiken i dagens grundskola?
Känslan för fysik bland eleverna tycks sjunka varje år. När man frågar elever i gymnasiets första årskurs vad de gjort i grundskolefysiken, säger en del att de inte haft någon fysik alls utan endast lite teknik i sjuan. Att fysik är något annat än att dra sladdar från batterier till lampor är därför en nyhet för många elever. Att det skulle finnas över 220 timmar undervisning i ämnet (LPO94) är det svårt att se några spår av. Uppenbarligen har grundskolan ett tilltagande problem med fysikämnet, vilket sedan fortplantar sig upp till gymnasiet. Vad det i grunden beror på, överlämnas frikostigt till skolmyndigheterna att fundera på, men kanske riktiga laborationer med riktig utrustning skulle vara en pusselbit att arbeta med?

I denna artikel diskuteras huvudsakligen ämnet på gymnasienivå mot bakgrunden av det mål för som nämns som det första i SKOLFS: 2000:49. Om A-kursen sägs: ’ Eleven skall kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten’ Och för B-kursen följande: ’Eleven skall ha utvecklat sin förmåga att planera och genomföra experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten.’ Alla skolor lever säkert upp till kravet på något sätt, men ofta med uråldrig laborationsutrustning och uråldrigt tänkande. Laborationerna har mest karaktären av illustrationer till undervisningens teoretiska delar. Det må vara pedagogiskt tydligt (= enkelt), men saknar ofta kopplingar till laborativ verksamhet utanför skolan. Tempografer, till exempel, används för mätning av acceleration och de där karbonprickarna på pappersrem- san ger mycket noggranna resultat, men var utanför skolan förekommer tempografer? Knappast någon annanstans än på tekniska museer.

Laborationer med datorbaserad mätutrustning
I dag måste det anses rimligt att elever lär sig använda datorbaserad mätutrustning vid laborationerna. Inte därför att det är roligare än tidtagarur, termometrar och dynamometrar, tvärtom är det initialt betydligt tråkigare eftersom det är mer krävande. Vinsten är att det är mer kompetensutvecklande.

Eleven lär sig att fysiken bygger på laborativ verksamhet där verkligheten beskrivs i modeller som skapats utifrån mängder av mätdata, som sedan måste tolkas, prövas och kommuniceras grafiskt i form av diagram eller på annat sätt. Det räcker alltså inte att notera något enstaka mätvärde, som man prövar mot någon formel. Däremot kanske eleven kan generalisera det uppmätta till en formel med hjälp av regressionsanalys? Då uppstår den relevanta frågan om sambandet är linjärt, exponentiellt, logaritmiskt eller något annat. Det gäller att tänka kritiskt och pröva sig fram.

Effektiviteten finns i att alla data/ diagram kan överföras direkt till ett ordbehandlingsprogram och laborationsrapporten skapas på ett rationellt sätt som lätt kan lämnas in i lärarens databas för bedömning. En nödvändighet är nog att samma utrustning används inte enbart i fysiken utan även i andra ämnen som kemi, biologi och naturkunskap. Det är annars svårt att motivera både kostnaden och det ganska omständliga arbetet med att lära sig utrustningen och programmens användargränssnitt om den används i mycket begränsad utsträckning.

Utrustningen kan användas i flera ämnen
I ett examensarbete av Ulf Dahlin, Växjö universitet 1995, om användandet av dataloggers på gymnasieskolan konstateras att ett av de större problemen är de initiala, det vill säga arbetet med att lära sig hantera utrustningen. Det är också min egen erfarenhet. Det finns elever som har stora svårigheter att förstå sig på instrumenten/datorprogrammen och därför inte kommer någon vart. Tekniska problem med skolans nätverk har också bidragit till dra ner kvaliteten på laborationerna.

En datalogger är naturligtvis inte användbar enbart för fysiklaborationer utan även kemi, biologi och naturkunskap har glädje av den i sina laborationer. Lär sig eleverna använda utrustningen och programvaran i ett av ämnena, så kan de också använda den i de andra. Användargränssnittet är exakt likadant. Det är bara att koppla in lämplig sensor och det finns över femtio att välja mellan.

När det gäller fysik finns sensorer för det mesta. Speciellt användbart i till exempel impulsförsök, undersökning av matematisk pendel och bestämning av en spoles induktans.

Inom kemi används utrustningen till exempelvis bestämning av organiska reaktioners hastighet, bestämning av molmassa och spektrometri.

Biologi och naturkunskap använder utrustningen till att göra ph-mätningar i fält, meteorologiska registreringar, mätningar på fotosyntes, med mera.

Idrotten har använt den för att mäta pulsen i samband med konditionstest. Och så vidare. Användningsområdena är många.

Utrustning
För skolor kan nedanstående alternativ vara intressanta. Det finns bättre utrustning (=dyrare), men det kan vara svårt att försvara sådana investeringar för utbildning på gymnasienivå.

CBL, (Texas Instruments) Kopplas till grafräknaren. Marknadsförs av bland andra Alega och Peros Teknik: www.alega.se, www.peros.se

LogIT datalogger (Griffin & George) . Marknadsförs av Alega

LabPro (Vernier) Kopplas till grafräknaren eller dator. Marknadsförs av Zenit läromedel: www.zenitlaromedel.se

Xplorer GLX (Pasco) marknadsförs av Gammadata. Dyrast av dessa men bäst. Dock problem med att en del sensorer har små skruvar och andra detaljer som lätt försvinner: www.gammadata.se

 

PATRICK LÖNNBERG
E-Post: patrick.lonnberg@utbildning.stockholm.se
Lärare på Norra Real, Stockholm



Datorn i Utbildningen nr 2 2008. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)



FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023




Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok









Nominera huvudman före 14 juni 2023








[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 08]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 57 Hässelby
Uppdaterad: 080324