Av: Per Jönsson,
Thomas Lingefjärd och Sanela Mehanovic
IKT i matematikundervisningen
För att kunna utnyttja IKT fullt ut
måste lärarna ges möjligheter att testa
teknologin, få planeringsunderlag och
utprovat material samt bli delaktiga i
nätverk, där man kan dela sina erfarenheter.
I en strävan att stödja, stimulera och
utveckla IKT-användandet i matematikundervisningen,
från förskolan
till början på högskolan, öppnar nu
Nationellt Center för Matematikutbildning
en nationell webbportal om
teknologi. Portalen upprättas i samarbete
med projektet ”Matematik för
den digitala generationen” vid Malmö
högskola och Lunds Universitet och
stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs
stiftelse.
IKT och teorier om lärande
Den matematikdidaktiska forskningen
är idag bland annat influerad
av sociokulturella teorier om
lärande. Lärande är rotat i en social
och kulturell värld, där agerande och
lärande är tätt sammanflätade med
de verktyg som är tillgängliga. Teknologiska
verktyg är sålunda aktiva
snarare än passiva och påverkar på ett
konkret sätt hur vi tänker och agerar.
Med verktygen och teknologin kan
vi uppleva och lära oss nya begrepp
och se samband som annars inte vore
tillgängliga. Teknologin gör det också,
till viss del, möjligt att ersätta verkliga
upplevelser med upplevelser i en
virtuell omgivning. Detta är viktigt
av den anledningen att en djupare förståelse
måste grundas på erfarenhet –
verklig eller simulerad.
Inom matematikundervisningen
kan grafritande program öka förståelsen
för funktioners betydelse
och egenskaper. På samma sätt kan
tillgängliga datorbaserade program
hjälpa eleverna att samla och analysera
data samt ge tillgång till multipla
representationsformer som kan förändra
deras tänkande. Teknologi som
interaktiva skrivtavlor, chattfunktioner,
samt olika typer av datorspel ger
eleverna möjligheter att kommunicera
och analysera sitt matematiska
tänkande.
Användning av mobiltelefoner kan
ge skiftande perspektiv och förlägga
en del av undervisningen utanför skolan.
Internationell forskning pekar på
att teknologi, använd på ett förnuftigt
sätt och i kombination med beprövad
undervisning, har positiva effekter
på elevernas prestationer i matematik.
Utifrån argumentationen ovan
kan man konstatera att en modell
för matematikundervisning omfattar
idéer om: användbara matematiska
kunskaper, goda lärprocesser,
lämplig teknologi samt teknologins
roll i undervisnings- och lärandeprocessen.
Dessutom behövs kunskaper
om bedömning för lärande som ger
möjlighet till feedback.
Lärares kunskaper om och attityder
Aktuell forskning bekräftar lärarens
betydelse och central roll inom undervisningen,
men visar också på att
matematiklärare i allmänhet, av olika
skäl, inte arbetar med IKT i klassrummet.
Vi har idag en situation där den
teknologiska infrastrukturen i form
av datorer, interaktiva skrivtavlor och
så vidare ökar snabbare än lärarna har
möjlighet att inlemma dessa verktyg i
en hållbar undervisningsmetodologi.
Inte överraskande finner man att
lärarens egna erfarenheter av och
kunskaper om IKT, tillsammans med
den personliga uppfattningen om vad
som menas med god undervisning, är
av största betydelse för att framgångsrikt
integrera teknologin i matematikundervisningen.
För att kunna utnyttja IKT fullt ut
måste lärarna ges tid och möjlighet
att testa teknologin, få planeringsunderlag
och utprovat material samt bli
delaktiga i nätverk där man kan dela
sina erfarenheter.
Nationell webbportal
För att stödja, stimulera och utveckla
IKT-användandet i matematikundervisningen,
från förskolan till början
på högskolan, öppnar Nationellt Center
för Matematikutbildning (NCM)
en nationell webbportal om teknologi.
Portalen upprättas i samarbete med
projektet ”Matematik för den digitala
generationen” vid Malmö högskola
och Lunds Universitet och stöds av
Marianne och Marcus Wallenbergs
stiftelse. Portalen nås via NCMs hemsida
ch vänder sig till alla matematiklärare
oavsett tidigare erfarenheter
av IKT. Målsättningen är att följande
områden skall täckas av portalen:
• Aktuella böcker, artiklar och
konferenser
• Läromedelsinformation
• Länkar till intressanta sidor om
teknologianvändning
• Beskrivning och dokumentation
av tekniska hjälpmedel: skrivtavlor,
datorer, räknare, mobiltelefoner, dokumentkameror
med mera
• Beskrivning och dokumentation
av olika programvaror
• Aktiviteter, lektionsplanering
och material
• Material om bedömning av laborativt
och datorbaserat arbete
• Diskussionsforum
• Kontaktinformation till aktiva
teknologianvändare
Webbportalen kommer också att
försöka förmedla lösningar till aktuella
problem med användandet av IKT.
Det kan vara allt från hur man organiserar
undervisningen med hjälp av
egenproducerade instruktionsfilmer
med gratis skärminspelningsprogram
som CamStudio, till praktiska tips
hur man kan köra program på USBminnet
via portabla applikationer för
att komma undan restriktioner när
det gäller att ladda ner och använda
program på skolans datorer.
Området som ska täckas är omfattande
och utvecklingen går mycket
fort. Webbportalen kommer därför att
byggas upp i etapper.
Per Jönsson,
Thomas Lingefjärd och
Sanela Mehanovic
Per Jönsson är Professor i tillämpad matematik
vid Malmö Högskola och har skrivit
flera böcker om datorbaserad matematik.
Kontaktinformation: per.jonsson@mah.se
Thomas Lingefjärd är Docent i matematikdidaktik
vid Göteborgs Universitet och har
lång och omfattande erfarenhet av datorbaserad
undervisning. Kontaktinformation:
Thomas.Lingefjard@gu.se
Sanela Mehanovic är Licentiand i matematik
med didaktisk inriktning och forskar på
användningen av det dynamiska programmet
GeoGebra. Kontaktinformation: sanela.
mehanovic@mah.se
läs mer
Johnson, L., Levine, A., & Smith, R.
(2009). The 2009 Horizon Report.
Austin, Texas: The New Media Consortium.
Lingefjärd, T. (2008). GeoGebra:
Samspelet mellan algebra och geometri.
Nämnaren 35(4), sid. 28-31.
Lingefjärd, T. (2009). GeoGebra: Del
2. Nämnaren 36(1), sid. 35-38.
Lingefjärd, T. (2009). GeoGebra i
gymnasieskolan. Nämnaren 36(2),
sid. 45-50.
Lingefjärd, T. & Jönsson, P. (2009).
Matematiska undersökningar med
fria programvaror. Tangenten 20(2)
sid. 36 – 38.
Jönsson, P. & Lingefjärd, T. (2009).
Fri programvara i skolan – datoralgebraprogrammet
Maxima. Nämnaren
36(3), sid. 51 – 58.
Lingefjärd, T. (2009). GeoGebra:
Samspel mellan algebra, geometri,
statistik och talteori. Nämnaren
36(4), sid. 39 – 42.
Jönsson, P., Larsnäs, M. & Lingefjärd,
T. (2009). Matematik med
mobiltelefoner. Nämnaren 36(4),
sid 1 – 10.
Jönsson, P., Larsnäs, M., Aasa, S.,
Svingby, G., Heath, C., Åresund, M.
& Gjedde, L. (2009). Undervisning
och nya medier – mobila enheter.
Datorn i utbildningen, Nr 2.
Larsnäs, M. & Jönsson, P. (2009).
Mattetipspromenad och Europas
kyrkor i mobilen. Datorn i utbildningen,
Nr 2.
