Untitled Document

Av: Per Jönsson, Thomas Lingefjärd och Sanela Mehanovic

 

IKT i matematikundervisningen

För att kunna utnyttja IKT fullt ut måste lärarna ges möjligheter att testa teknologin, få planeringsunderlag och utprovat material samt bli delaktiga i nätverk, där man kan dela sina erfarenheter.

I en strävan att stödja, stimulera och utveckla IKT-användandet i matematikundervisningen, från förskolan till början på högskolan, öppnar nu Nationellt Center för Matematikutbildning en nationell webbportal om teknologi. Portalen upprättas i samarbete med projektet ”Matematik för den digitala generationen” vid Malmö högskola och Lunds Universitet och stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

IKT och teorier om lärande
Den matematikdidaktiska forskningen är idag bland annat influerad av sociokulturella teorier om lärande. Lärande är rotat i en social och kulturell värld, där agerande och lärande är tätt sammanflätade med de verktyg som är tillgängliga. Teknologiska verktyg är sålunda aktiva snarare än passiva och påverkar på ett konkret sätt hur vi tänker och agerar. Med verktygen och teknologin kan vi uppleva och lära oss nya begrepp och se samband som annars inte vore tillgängliga. Teknologin gör det också, till viss del, möjligt att ersätta verkliga upplevelser med upplevelser i en virtuell omgivning. Detta är viktigt av den anledningen att en djupare förståelse måste grundas på erfarenhet – verklig eller simulerad.

Inom matematikundervisningen kan grafritande program öka förståelsen för funktioners betydelse och egenskaper. På samma sätt kan tillgängliga datorbaserade program hjälpa eleverna att samla och analysera data samt ge tillgång till multipla representationsformer som kan förändra deras tänkande. Teknologi som interaktiva skrivtavlor, chattfunktioner, samt olika typer av datorspel ger eleverna möjligheter att kommunicera och analysera sitt matematiska tänkande.

Användning av mobiltelefoner kan ge skiftande perspektiv och förlägga en del av undervisningen utanför skolan. Internationell forskning pekar på att teknologi, använd på ett förnuftigt sätt och i kombination med beprövad undervisning, har positiva effekter på elevernas prestationer i matematik. Utifrån argumentationen ovan kan man konstatera att en modell för matematikundervisning omfattar idéer om: användbara matematiska kunskaper, goda lärprocesser, lämplig teknologi samt teknologins roll i undervisnings- och lärandeprocessen. Dessutom behövs kunskaper om bedömning för lärande som ger möjlighet till feedback.

Lärares kunskaper om och attityder
Aktuell forskning bekräftar lärarens betydelse och central roll inom undervisningen, men visar också på att matematiklärare i allmänhet, av olika skäl, inte arbetar med IKT i klassrummet. Vi har idag en situation där den teknologiska infrastrukturen i form av datorer, interaktiva skrivtavlor och så vidare ökar snabbare än lärarna har möjlighet att inlemma dessa verktyg i en hållbar undervisningsmetodologi.

Inte överraskande finner man att lärarens egna erfarenheter av och kunskaper om IKT, tillsammans med den personliga uppfattningen om vad som menas med god undervisning, är av största betydelse för att framgångsrikt integrera teknologin i matematikundervisningen.

För att kunna utnyttja IKT fullt ut måste lärarna ges tid och möjlighet att testa teknologin, få planeringsunderlag och utprovat material samt bli delaktiga i nätverk där man kan dela sina erfarenheter.

Nationell webbportal
För att stödja, stimulera och utveckla IKT-användandet i matematikundervisningen, från förskolan till början på högskolan, öppnar Nationellt Center för Matematikutbildning (NCM) en nationell webbportal om teknologi. Portalen upprättas i samarbete med projektet ”Matematik för den digitala generationen” vid Malmö högskola och Lunds Universitet och stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Portalen nås via NCMs hemsida ch vänder sig till alla matematiklärare oavsett tidigare erfarenheter av IKT. Målsättningen är att följande områden skall täckas av portalen: • Aktuella böcker, artiklar och konferenser
• Läromedelsinformation
• Länkar till intressanta sidor om teknologianvändning
• Beskrivning och dokumentation av tekniska hjälpmedel: skrivtavlor, datorer, räknare, mobiltelefoner, dokumentkameror med mera
• Beskrivning och dokumentation av olika programvaror
• Aktiviteter, lektionsplanering och material
• Material om bedömning av laborativt och datorbaserat arbete
• Diskussionsforum
• Kontaktinformation till aktiva teknologianvändare

Webbportalen kommer också att försöka förmedla lösningar till aktuella problem med användandet av IKT. Det kan vara allt från hur man organiserar undervisningen med hjälp av egenproducerade instruktionsfilmer med gratis skärminspelningsprogram som CamStudio, till praktiska tips hur man kan köra program på USBminnet via portabla applikationer för att komma undan restriktioner när det gäller att ladda ner och använda program på skolans datorer.

Området som ska täckas är omfattande och utvecklingen går mycket fort. Webbportalen kommer därför att byggas upp i etapper.

 

Per Jönsson, Thomas Lingefjärd och Sanela Mehanovic

Per Jönsson är Professor i tillämpad matematik vid Malmö Högskola och har skrivit flera böcker om datorbaserad matematik. Kontaktinformation: per.jonsson@mah.se

Thomas Lingefjärd är Docent i matematikdidaktik vid Göteborgs Universitet och har lång och omfattande erfarenhet av datorbaserad undervisning. Kontaktinformation: Thomas.Lingefjard@gu.se

Sanela Mehanovic är Licentiand i matematik med didaktisk inriktning och forskar på användningen av det dynamiska programmet GeoGebra. Kontaktinformation: sanela. mehanovic@mah.se

Länkar
Webbplatsen IKT i matematikundervisningen: http://ikt.ncm.gu.se

läs mer
Johnson, L., Levine, A., & Smith, R. (2009). The 2009 Horizon Report. Austin, Texas: The New Media Consortium.
Lingefjärd, T. (2008). GeoGebra: Samspelet mellan algebra och geometri. Nämnaren 35(4), sid. 28-31.
Lingefjärd, T. (2009). GeoGebra: Del 2. Nämnaren 36(1), sid. 35-38.
Lingefjärd, T. (2009). GeoGebra i gymnasieskolan. Nämnaren 36(2), sid. 45-50.
Lingefjärd, T. & Jönsson, P. (2009). Matematiska undersökningar med fria programvaror. Tangenten 20(2) sid. 36 – 38.
Jönsson, P. & Lingefjärd, T. (2009). Fri programvara i skolan – datoralgebraprogrammet Maxima. Nämnaren 36(3), sid. 51 – 58.
Lingefjärd, T. (2009). GeoGebra: Samspel mellan algebra, geometri, statistik och talteori. Nämnaren 36(4), sid. 39 – 42.
Jönsson, P., Larsnäs, M. & Lingefjärd, T. (2009). Matematik med mobiltelefoner. Nämnaren 36(4), sid 1 – 10.
Jönsson, P., Larsnäs, M., Aasa, S., Svingby, G., Heath, C., Åresund, M. & Gjedde, L. (2009). Undervisning och nya medier – mobila enheter. Datorn i utbildningen, Nr 2.
Larsnäs, M. & Jönsson, P. (2009). Mattetipspromenad och Europas kyrkor i mobilen. Datorn i utbildningen, Nr 2.



Datorn i Utbildningen nr 2 2010. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)


















FL VÄST Trollhättan 14-15 nov 2019


















[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 2 - 10]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 100420