Untitled DocumentFull tillgång till DIU genom årsprenumeration
Teckna årsprenumeration för att få tillgång till alla artiklar, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.
Användarnamn
och lösenord är självklarheter
på tjänster som Facebook,
Instagram, med flera så varför
skulle inte kommunen använda
samma metod, skriver Lars
Sventesson, it-chef i Botkyrka,
i en replik till Edward Jensingers
artikel ”Öppna spjäll”, på
föregående uppslag.
En IT-chef svarar ...
Digital öppenhet och frihet
– en komplex fråga
Det är ett intressant inlägg från Edvard
Jensinger och visst har vi möjlighet
till en spännande resa framöver.
Det känns också bra när jag ur mitt
perspektiv som IT-chef konstaterar
att vi i Botkyrka har genomfört mångt
och mycket av öppna lösningar likt de
Edvard Jensinger efterfrågar.
Vi omprövade efter starka krav
från verksamheten vår hållning inom
IT i Botkyrka för några år sedan och
därefter har ett intensivt och positivt
utvecklingsarbete tillsammans med
skolverksamheten lett till att kommunen
idag har ett jämförelsevis bra läge.
Men frågan som Edvard tar upp är komplex
och innehåller många perspektiv
och beroenden. Med det sagt kommer
här några reflektioner och tankar.
Jag kan ana en övertro på tekniken i
Edvard Jensingers artikel. Tekniken
en viktig drivkraft – javisst, men för
att lösa utmaningen i verksamheten
– alldeles oavsett vilken, så krävs
utveckling just i verksamheten, det
vill säga arbetsmetoder, processer,
kompetensutveckling, organisation
etcetera – det är där fokus bör ligga
och då blir frågan om teknikval och
öppenhet i spjällen lite mer perifer
det vill säga någonting som stödjer
verksamhetsutvecklingen och inte är
förutsättning.
Fyrkantig it-avdelning
IT-avdelningar anklagas ofta för att
vara rigida och bara ha eget perspektiv
för ögonen. I vissa fall med rätta,
men man får inte glömma att ansvar
utkrävs av oss inom IT i att säkerställa
stabila, tillgängliga och effektiva ITtjänster.
Det leder av nöden till en viss fyrkantighet
som vi för övrigt behöver
bli bättre på att förklara och kommunicera.
Verksamheten behöver också
så länge vi inte har obegränsat med
resurser bidra till tydliga förutsättningar
här genom att balansera, och
där så krävs prioritera mellan stabilitet
och frihet/öppenhet.
Förbereda för arbetslivet
Öppenhet och stora frihetsgrader må
vara en naturlig del inom kommunal
verksamhet som styrs av offentlighetsprincipen
men så ser det ju inte
ut i alla delar av arbetslivet. Där är det
i många fall begränsad öppenhet och
små frihetsgrader som gäller. Handlar
om både företag och myndigheter
och gäller i än högre grad om vi tittar
utanför Sveriges gränser.
Jag är ingen expert på läroplanen
men om jag inte missuppfattat saken
helt så är skolans uppgift också att
förbereda elever för arbetslivet, vilket
borde inbegripa förberedelse även för
arbetsplatser som av olika skäl inte
kan ha öppna digitala spjäll. Allt är
inte free wifi a la McDonalds.
Spårbar eller ej
Edvard argumenterar mot begränsningar,
censur och hinder. Jag delar
hans uppfattning om censur och att
beteende på nätet är en ledningsfråga
som måste hanteras i verksamheten.
Spårbarhetsargumentationen
har jag dock svårare att köpa. I den
döljs kniviga frågor som bland annat
handlar om organisationens i det här
fallet kommunens juridiska ansvar,
varumärke etcetera. Huvudmannen
som bär ansvaret här (inte skolan eller
pedagogen) behöver ta ställning
till om det är ok att enskilda användare
kan utföra saker i kommunens
namn utan möjlighet att identifiera
vem som gjort vad.
Kränkningar, hot, bedrägligt
beteende av olika slag, spridning av
skadligt innehåll är några exempel
som om de förekommer kan påverka
varumärke eller där rättsliga krav kan
riktas mot kommunen. Vilket ansvar
har kommunen för det som utförs på
en BYOD-enhet som nyttjar kommunens
nät? Användarnamn och
lösenord är självklarheter på tjänster
som Facebook, Instagram, med
flera så varför skulle inte kommunen
använda samma metod. Krångliga
och hindrande lösningar som Edvard
nämner både vill vi och ska vi naturligtvis
göra något åt så att vi möjliggör
så enkel och snabb hantering som
möjligt.
Artikeln är ett debattinlägg, som svar på artikel av Edward Jensinger i samma nummer av DIU.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.