Lyft för digital kompetens
i nya läroplanen

– Konferensen blev en viktig påminnelse om att bibliotekarier, lärare och pedagoger behöver samarbeta i arbetet att utveckla elevers digitala kompetens i skolan. Det sa Kristina Alexandersson, moderator när Nätverket för informationskompetens höll sin årliga konferens i Uppsala i april. Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare, Ekerö, rapporterar.

Gy2011, digital kompetens, samverkan mellan bibliotekarie och lärare kring att integrera informationsfärdigheter i undervisningen samt digital delaktighet. Det var huvudtemat för årets konferens i Nätverket för informationskompetens, NIK, som samlade drygt hundra personer, bibliotekarier, lärare och skolledare i Uppsala i början av april.

– Det jag fäste mig vid var att Annika Lantz Andersson nämnde det ”didaktiska haveriet” en situation som är bekymmersam, när tekniken havererar och ett moment som bygger på IKT går om intet. En utmanande och problematisk situation där vår egen teknikförmåga blir avgörande, säger Elisabet Alhqvist. Foto: Cecilia Bengtsson.

Christina Månberg och Johan Linder, utbildningsråd från skolverket inledde med en gedigen genomgång av Gy2011. Fokus på deras presentation var digital kompetens och digital delaktighet som genomsyrar hela Gy2011. Det är således ett viktigt perspektiv och med syfte att förbereda eleverna för såväl arbetsliv som delaktighet i samhällslivet.

Samarbete ger resultat
Göran Brolund, samhällskunskapslärare vid Fyrisskolan i Uppsala och Lisa Roos, gymnasiebibliotekarie på Rosendalsskolan har under många år arbetat systematiskt med att öka elevers informationskompetens och skapa strukturer för bra projekt. Såväl Göran som Lisa arbetar med olika ämnesövergripande projekt till exempel mänskliga rättigheter där hela informationsprocessen finns med från problemformulering, informationsinsamling till bearbetning/kritisk granskning och källhänvisningar med mera.

Både Lisa och Göran talar om vikten av att samarbeta eftersom det ger resultat i längden. De upplever att elever reflekterar över informationssökning, källkritik, källor och de använder sig av biblioteket i större utsträckning. Lisa och Göran har, vid olika tillfällen, gjort studiebesök på Bernhard S:t Gill, skola i New Jersey USA. De har även träffat och diskuterat dessa frågor med Ross Todd. Han är en av världens ledande skolbiblioteksforskare och anser att skolbiblioteket har en viktig roll för att fördjupa och utveckla elevernas lärande och inte bara för deras skolgång utan för deras arbetsliv och möjligheter till aktivt deltagande i samhället som medborgare.

Lärande i digitala landskap
Annika Lantz Andersson, lektor vid Göteborgs universitet talade om lärande i digitala landskap. Ett av Annikas budskap är att sociala medier förändrar vårt sätt att lära, leva och kommunicera och skolan måsta ta sig an och anamma möjligheterna.

Annika talade även om att inte förrän vi kan se datorn som ett verktyg som vi kan lita på blir det en tillgång. Idag är det inte så och framförallt inte inom skolan där tillgång till trådlösa nätverk, datorer och it-infrastrukturen ser väldigt olika ut.

Att det finns stora behov av informationsfärdigheter hos såväl elever som personal var ett tredje område som Annika reflekterade kring och kunskaper inom källkritik, upphovsrätt, creative commons och informationssökningsstrategier blir påtagliga när man själv är producent och medskapare på webben. Annika gav nya vinklingar på hur vi kan hjälpa eleverna i deras läroprocess. I stället för att förbjuda eleverna att kopiera befintliga texter kan det vara ett steg i processen att komma vidare och vi bör i högre grad lära ut hur man skriver referat etc.

Annika betonar också vikten av att personalen för en ständig dialog om vilka kunskaper och färdigheter som eleverna ska få med sig och för henne är det självklart att bibliotekarien är aktiv och deltar i dessa samtal. På Fyrisskolan i Uppsala har man startat en arbetsgrupp med lärare och bibliotekarie som diskuterar vilka kunskaper och färdigheter som eleverna bör ha med sig när det slutar skolan. Informationskompetens är utan tvekan en av de viktigaste!

Cecilia Bengtsson
skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun

Informationskompetens
”Informationskompetens handlar om att hitta relevanta strategier för informationssökning, urval, bearbetning av material, kritisk granskning, formulera frågor, sammanställning och utvärdering i en process som har med lärande att göra. Man kan inte en gång för alla förvärva informationskompetens. Det handlar snarare om olika förmågor som ständigt utsätts för prövningar i en osäker informationssökningsprocess.”

Anna-Stina Takala, konsulent på regionbiblioteket Stockholm.