Stämningen är sjudande och ljudande, när eleverna i år 1, Björndalsskolan i Trollhättan samlas för att
gemensamt tävla i Wordfeud – det digitala Alfapet, flugan på nätet sista året. I goda pedagogers händer
blir det ett vasst verktyg, för ordlust, ordförråd, stavning och inte minst matematik – ”hur många
poäng ger det”? Några av skolans nyckelområden vävs in – i leken. Klassisk svensk skola, nu i sin moderna
form, där det digitala vävts in.
– Barnen leker, säger vi bekymmerslöst. Och vet att barnen i leken härmar de vuxna, prövar roller
och relationer, erövrar språket, prövar ledarskapsmodeller – utan att ha en aning om dessa begrepp.
Det är på lek och samtidigt på fullaste allvar. Leken är en paradgren i svensk skola.
Så här kunde det se ut på många fler skolor. Men som Matz Nilsson, utbildningsdirektör i Malmö,
säger: det skånska jordbruket digitaliseras, men inte alla skolor. Skolan är inte som banken, konstaterar
Stig Roland Rask, och frågar: har banken en-till-en? Svaret är så självklart att frågan blir
obegriplig. Medan Eva-Lis Siren, lärarförbundets ordförande, måste efterlysa egna digitala verktyg
för alla lärare. Och läraren Johanna Olsson i Sigtuna önska sig fungerande teknik i klassrummet,
när hon talar på DIU-SKLs senaste seminarium.
DIU söker med sin en-till-en-karta för Sverige skapa en tydligare bild av läget. 192 av landets
kommuner har någon typ av satsning på en-till-en. Klyftan mellan de skolor och kommuner
som ger sina ungdomar förutsättningar och de som inte gör det, riskerar växa. Och
då vet vi – med studier som den professor Åke Grönlund, Örebro universitet rapporterar
om i DIU (3/2012 s17), att digitala verktyg är en förutsättning, men långtifrån svaret. En
framgångsfaktor är att skapa en konstruktiv utvecklande pedagogisk kultur på skolan.
Det här är ett starkt motiv för DIU att samla nationella aktörer, att skapa en nationell
scen för kommuner att dela med varandra och samtidigt lyfta fram den kraftfulla
utveckling som pågår. Skolans många starka positiva exempel och erfarenheter behöver
ges plats och synbarhet. På många scener, nationella som Framtidens lärande och regionala
som Jämtlands eller Stockholms initiativ SETT.
Utveckling kommer inte av sig självt. Den kräver aktörer, som tålmodigt prövar
sig framåt, delar inspiration och erfarenhet och gemensamt skapar framtidens lärande.
Därför har vi kring Stiftelsen DIU skapat lärarpriset Guldäpplet, för att nu med flera
partners styrka ge synbarhet till några av de lärare och vardagshjältar som lyfter eleverna.
Därför bjuder vi in både ledande forskare och flera hundra av skolans drivande praktiker
till Framtidens lärande, för att tala om den framtid vi gemensamt skapar, i cirka 150
sessioner av olika slag under konferensen – plus alla de informella möten som är så betydelsefulla
för utvecklingen.
Därför bjuder vi med Studio Ung Agenda och ett antal kommuner in ungdomar att i
en workshop höja sina röster om framtid och skola, som en del av Framtidens lärande.
Därför bjuder vi in landets främsta arkitektfirmor till ett samspel med skolfolk om
framtidens lärmiljö, som en del av Framtidens lärande.
Och därför bjuder vi in dig! Se till att du inte missar det, anmäl dig på
www.diu.se/framlar.
Framtidens lärande 14-16 maj är helt enkelt platsen där framtidens lärande växer.
