Har skolans undervisning passerat
”bäst-före-datum”?
Ja, ni har ju alla deltagit i diskussionen
om för vilket samhälle den svenska skolan
är utformad. Är det så att skolans
undervisning fortfarande är utformad
för att forma samhällsmedborgare till
industrisamhället? Ett samhälle som vi
lämnat för länge sedan?
När jag och min kollega Anders
Norén kom till Smedingeskolan för
3 år sedan så satsade vi på två stora
projekt för att skapa en helhet kring
Smedingeskolans en-till-en satsning.
Två projekt som hänger ihop: Ta fram
en vision (se DIU nr 2/2013) och att
arbeta strategiskt med Smedingeskolans
varumärke.
En-till-en i ett helhetsperspektiv
Smedingeskolan var en av två pilotskolor
i Kungsbackas en-till-en
satsning. På ett tidigt stadium var vi
övertygade om nödvändigheten att
sätta in arbetet med ”en dator per
elev” i ett helhetsperspektiv. Vi hade
sett alltför många kraschade ”ITprojekt”.
Vi formulerade följande syfte med
en-till-en:
• Att stärka Smedingeskolans varumärke
• Att utveckla kvalitén och förbättra
resultaten – öka måluppfyllelsen
• Öka motivationen hos eleverna?
• Utveckla och modernisera lärandet?
• Vi vill ha utveckling och lärande
för alla (elever och personal)
Och så ställde vi oss frågan: Kan vi
”vinna tid” genom lärande oberoende
av tid och rum?
Sedan kom Lgr11
Då startade en spännande process på
alla landets skolor. Vi lade alla ner
väldigt mycket energi, tid och kraft på
att implementera den nya läroplanen.
Och då särskilt kursplaner, bedömning
och betyg och IUP. Det skapades
LPP:er, bedömningsmatriser, analyserades
kunskapskrav och betygsnivåer,
skapades ett gemensamt bedömningsspråk
för såväl summativ som formativ
bedömning. Nästan så mycket så
att vi glömde det viktigast, det som är
svårast att mäta, skolans värdegrund
och uppdrag, samt övergripande mål
och riktlinjer – kapitel 1 och 2 Lgr11.
Back to basic
Sedan vi rektorer började på Smedingeskolan
har ungefär en tredjedel
av personalen bytts ut. Så nu måste
vi återigen tolka vår vision utifrån
dagens och framtidens samhälles
krav och läroplanens kapitel 1 och 2.
Helt enkelt prata om kunskapssyn,
människosyn och samhällssyn. Vad
är kunskap och hur lär man? Vilken
syn har vi på människor lokalt och
globalt? Och vilket samhälle vill vi att
eleverna skall kunna vara med och
skapa? Det här är de svåraste frågorna.
Och det måste vi ha en gemensam
tolkning av för att vår vision skall bli
en del av en helhetsidé.
Vi måste förändra undervisningen
i grunden.
”Grisen blir inte fetare för att man
väger den”. Det är ett ordstäv som
präglar den svenska skolutvecklingsdebatten.
Vi skall dokumentera, mäta,
bedöma, utvärdera, resultatstyra. Det
gör säkert den nuvarande undervisningen
effektivare, men knappast mer
motiverande och intressant för eleverna.
Och knappast mer relevant för
elevernas nutid och framtid.
Vi måste förändra undervisningen
i grunden så att den blir:
• Relevant
• Motiverande
• ”På riktigt”
• Kreativ och entreprenöriell
Forskningen om framtiden?
Många säger att vi måste ta reda på
vad forskningen säger!? Men finns det
någon forskning på framtiden? Finns
det någon empirisk, deskriptiv forskning
och beprövad erfarenhet om
framtiden?
Forskningen, såsom Hatties välkända
studier, ger oss värdefull information
om vad som fungerar bäst och
Har skolans undervisning passerat
”bäst-före-datum”?
vad som tycks viktigast i dagens undervisning.
Men säger den oss något
om framtidens krav?
Nej, men det finns ett antal framtidsanalytiker
som kan hjälpa oss
med kvalificerade gissningar och det
finns mycket klokt skrivet om framtidens
skola och lärande. Till exempel:
OECD:s rapport Connected Minds.
Det amerikanska initiativet Partnership
for 21th Century skills. Kairos
Futures rapport Skola 2021 – Framtidens
skola, kunskap och lärande, fler
exempel på framtidsstudier finns med
i ett inlägg på Omvälrdsbloggen Globala
trender som påverkar skolan (se
länksammanfattning)
Skolans ödesfråga....
I en replik till debatten om skolans
återförstatligande säger Anders Knape
(M), ordförande i SKL och Maria
Stockhaus (N), ordförande i SKL:s
utbildningsutredning, följande:
”Stora förändringar i omvärlden
sätter naturligtvis stora avtryck i skolans
värld. En ödesfråga för skolan är
därför att motivera eleverna och väcka
deras lust att lära i en tid då många
andra intressen konkurrerar om deras
uppmärksamhet.”
Elevernas nyfikenhet och lust att
lära sig mer minskar ju längre tid
eleverna går i grundskolan. Det visar
en stor undersökning från Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL,
”Öppna jämförelser – Grundskola
2013: Hur motiverar skolan eleverna?”.
I åttonde klass känner inte ens hälften
av eleverna lust och nyfikenhet till
skolarbetet.
I verkligheten.........
Smedingeskolan har ett föräldraråd
som sammanträder 2-3 gånger per
termin. Vid senaste mötet skulle vi
berätta om våra två Storylineveckor.
Vi visade en massa trevliga bilder på
när eleverna arbetade.
Några föräldrar frågade; Hur vet
ni att de lär sig något? Hur sätter ni
betyg på detta? När vi visade en bild
på förmågorna enligtThe Big Five, så
sa en pappa; Ja, men det är ju det här
vi eftersöker i verklighetens när vi
rekryterar folk!!
Vi arbetar med en helhetsidé
Vi har på vår skola valt att arbeta med
Hans-Åke Sherps modell för helhetsidé.
Den finns beskriven i en film från
Karlstads Universitet. Filmen handlar
om vad en helhetsidé är, skillnaden
mellan en vision och en pedagogisk
helhetsidé eller verksamhetsidé, varför
det är viktigt med en helhetsidé
samt hur man kan arbeta fram en
helhetsidé.
Det betyder att nästa steg för oss
är att tolka och omsätta visionen i en
”verksamhetsidé” som skall prägla
den ”Pedagogiska verksamheten” .
Länkar
OECD:s rapport Connected
Minds. Finns som film här:
http://vimeo.com/53363578
Partnership for 21th Century
skills: www.p21.org/index.php
Omvärldsbloggen: OECD om
Globala trender som påverkar
skolan: http://omvarld.blogg.
skolverket.se/2013/02/21/
Kairos Future: Skola 2021 –
Framtidens skola, kunskap och
lärande (en sammanfattning)
http://bit.ly/skola2021
Att förstatliga skolan löser
inte problem, debattartikel
av Anders Knape och Maria
Stockhaus: www.dn.se/debatt/
att-forstatliga-skolan-loserinte-
problemen
SKL, ”Öppna jämförelser –
Grundskola 2013: Hur motiverar
skolan eleverna?”
www.skl.se/press/nyheter_2/
svenska-elever-positiva-tillskolan-
men-motivation-enutmaning
Film om helhetsidé från Karlstads
universitet: film.kau.
se/2010/10/27/helhetsidé
Illustration av Big5, Therese Åkerblom, Linda Gustavsson,Anders Karlsson. CC BY-ND 3.0
