På den skola där jag en gång inledde
min lärargärning arbetade det
en legendarisk slöjdlärare. Han hette
Sten-Åke – som alla slöjdlärare gjorde
på den tiden – men eleverna kal.-
lade honom naturligtvis för Trä-Åke.
Det fanns inget hånfullt i det namnet,
utan det var närmast att betrakta som
en kärleksförklaring.
Trä-Åke älskade sitt arbete, sin
slöjdsal, sina slöjdelever och sina
slöjdlektioner. Det bevisades med stor
tydlighet vid en terminstart när han
mycket upprört gick in till skolledningen
och beklagade sig över det nya
schemat som hade gett honom ”håltimma
hela fredagseftermiddagen”.
En schemaläggning som skulle få oss
andra att slå frivolter av glädje, gillade
han inte alls. Vad skulle han nu ägna
sig åt hela halva fredagen?
Håltimma är ett av skolans märkligaste
ord. På ett häpnadsväckande
sätt lever det kvar från generation
till generation. Tyvärr är detta
inte helt oproblematiskt. Det är i vissa
avseenden direkt förödande, eftersom
de ord och begrepp vi använder styr
våra attityder och vårt tänkande.
Jag minns ett tillfälle från min första
lärartermin när en av mina elever
hade skadat sig på en idrottslektion.
Det var ingen större dramatik kring
detta, men ledde till att jag anlände
tio minuter sent till nästa lektion. Till
min stora förvåning mötte jag då min
klass i korridoren. De förklarade att
tiominutersgränsen hade passerats
och att de därmed var lediga. Mitt
påpekande om att nu var jag på plats,
att jag hade legitima skäl, eftersom jag
tagit hand om deras kamrat, och att
det återstod en hel timma av lektionen,
möttes av döva öron. De ansåg
att de – via någon oskriven och för
mig okänd regel – hade rätt till ”håltimma”.
Dessa episoder dök upp i mitt
minne när jag besökte Örestads
gymnasium i Köpenhamn. Det är en
av Nordens mest nytänkande skolor
och har på ett näst intill spektakulärt
sätt utvecklat sina arbetsformer
i relation till digitaliseringens alla
möjligheter. Självklart har detta lett
till ett stort antal studiebesök och stor
medial uppmärksamhet.
Vid ett tillfälle satt en journalist
och intervjuade en grupp elever
som satt och arbetade intensivt med
en uppgift. Han imponerades stort
av deras flit, engagemang och stora
entusiasm. En bit in i intervjun lyfte
han på huvudet och såg sig spanande
omkring; Men var är er lärare? Jag har
inte sett henne på hela tiden?
– Hon är sjuk, svarade en av eleverna,
utan att lyfta blicken från sitt
arbete. Vi har inte sett henne på hela
veckan, men vi vet vad vi ska göra.
På en modern arbetsplats för vuxna
finns inga ”håltimmar”. Däre-
mot vissa ställtider när man skiftar
mellan arbetsuppgifter och självklart
befogade och stärkande arbetspausar.
På samma sätt finns inte heller
några ”läxor”, men ibland behöver
man plocka med sig arbetsuppgifter
hem för att bygga på sin kunskap,
göra färdigt uppgifter eller förbereda
morgondagen.
Listan kan göras lång på ord och
begrepp kring skolan som på
olika sätt begränsar våra tankar och
därmed också vårt agerande. Det är
viktigt att vi kan distansera oss från
dessa ord som annars befäster och
cementerar våra förlegade bilder. En
modern skola påminner i flera avseenden
om en modern kontorsmiljö
eller annan liknande vuxenarbetsplats,
vilket innebär att vi bör hämta
våra liknelser och metaforer därifrån.
Vi kan till exempel börja med att
ge varandra som ”läxa” att göra oss av
med begreppet ”håltimma”.
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.