Modernisering för relevant skola

Sedan några år arbetar man i Finland med nya läroplaner för skolan. Det kan ju synas paradoxalt att ett land som det verkligen går bra för i Pisa-undersökningarna ska behöva göra genomgripande förändringar i läroplanerna. Men det gör Finland.

Bakgrunden är att även där har man börjat se att de glider neråt i rankingen och vill göra något åt det. Men framför allt ser man i Finland ett behov av att modernisera skolan och göra den relevant för ett globaliserat och digitaliserat samhälle.

Skälet för Finland att satsa på skolrefomer är bland annat att man menar att skolan (förskola, grundskola och gymnasium) behöver nya läroplaner för att fortsätta vara relevant för barn och unga som kommer att leva i ett samhälle där nya kunskaper och färdigheter och en mer mångsidig kompetens behövs.

Man pekar i bakgrundsdokument till reformen på det faktum att världen omkring skolan är under stark förändring: Barns uppväxtmiljö har förändrats, informationsmängden har ökat och ändrat karaktär, sättet att producera och arbeta har förändrats, teknologin, naturmiljön, samhällets komplexitet, befolkningsstruktur har förändrats och så vidare. Slutsatsen är att det behövs annorlunda kompetens både individuellt, i samhället och i arbetslivet.

Ämnesövergripande
De största förändringarna i läroplanerna ligger dels i en ämnesövergripande approach där olika nyckelkompetenser, liknande EU:s åtta nyckelkompetenser, skall genomsyra alla ämnen. Dels att eleverna utöver ämneskunskaper ska utveckla sociala färdigheter, kommunikations- och problemlösningsförmåga och kreativitet och engagemang i lärandet, som gör att de vågar tänka själva, göra misstag och tänka nytt.

Den traditionella ämnesindelningen
överges till förmån för tvärvetenskapliga (fenomeninriktade) lektioner där eleverna aktivt deltar i undervisningen. Eleverna ska kunna påverka planering, genomförande och bedömning av sitt arbete. Lektionerna kan handla mer om forskande arbete, presentationer av arbeten och användningen av digitala verktyg. Lärarna uppmuntras också att samarbeta mer med varandra. Tanken är att kreativitet och flexibilitet ska får en betydligt mer framträdande roll. I grundskolan får ämnen som bild, musik och idrott utökat utrymme i timplanen.

Samtidigt är man tydlig med att förändringarna måste utgå från de befintliga styrkor som den finska skolan har och utveckla dem i förhållande till de förändringar och utmaningar som individer och samhället står inför.

Inspiration från Sverige
Den finska förändringen av skolan kommer all säkerhet att följas på nära håll av svenska politiker, myndigheter och andra inom skolvärlden. Och jämförelserna med den svenska skolutvecklingen kommer att dugga tätt.

Det har de senaste åren varit många finska skoldelegationer i Sverige för att se och inspireras av den svenska skolan, och många undrar nu om Finland ska lyckas med att reformera skolan och samtidigt behålla sin starka särställning bland de nordiska länderna när det gäller resultaten i Pisa-undersökningarna.

KRISTER WIDELL
Frilans
E-post: krister.widell@gmail.com

Bakgrund De nya läroplanerna kommer att börja gälla från höstterminen 2016, men planeringen har pågått sedan 2012.

Den bygger på en uppdelning och ett nära samarbete mellan den nationella och kommunala nivån och de enskilda skolorna. Grunderna för läroplanen fastställs av staten nationellt men varje kommun ska ha sin egen läroplan. Det är detta arbete som nu intensivt pågår över hela landet.