Revolutionen uteblev
– men förändringen pågår

Det är snart ett läsår sedan elever och lärare i Stenungsund fick egna bärbara datorer. Målet var – och är – att skapa förutsättningar för ett bättre lärande och att förändra undervisningen i grunden. Men någon revolution över en natt blev det inte.
– Vi hade högre förhoppningar, säger Henrik Karlsson, grundskolechef i Stenungsund, men det är svårare än vi trodde.

DIU träffar Henrik Karlsson tillsammans med Maria Abrahamsson, biträdande rektor på Stenungskolan, en grundskola för årskurs 7 – 9 med drygt 350 elever. Trots att de snabba förändringarna uteblivit är de båda överens om att Stenungsund är på rätt väg och att något är på gång bland lärare och elever i Stenungsund – men det går i en långsammare takt än vad man hade hoppats på.

– Jag har lugnat ner mig, säger Maria Abrahamsson. Det går framåt, men det går inte så snabbt som man gärna vill tro.

– Vi har lärare som utnyttjar de nya möjligheterna till max och vi har andra lärare som knappt testat än, säger Henrik Karlsson.

Själv trodde Henrik att eleverna skulle fungera som pådrivare när alla fick tillgång till egna datorer, men det har inte hänt.

– Eleverna är skolsmarta och ställer inga sådana krav. De anpassar sig till läraren, menar Maria.

Det kan låta som ett något dystert bokslut efter ett läsår med egna datorer för alla elever i årskurserna 6-9 och deras lärare. Men varken Henrik eller Maria är framtidspessimister – tvärt om. Och när de lärare som blivit involverade i satsningen på var sin dator till elever och lärare får frågan om de kan tänka sig att gå tillbaka till ett skolliv utan dator och ständig tillgång till internet, blir svaret ett klart nej. Det finns ingen väg tillbaka, frågan är hur vägen framåt ser ut.

Det kanske är så, menar Henrik Karlsson, att vision och frustration alltid lever sida vid sida.

– Om vi verkligen vill något med skolan, har en vision, vill förändra och skapa en spännande skola måste vi nog leva i frustration hela tiden. Visionen ligger hela tiden före verkligheten. Det får vi nog lära oss att acceptera och leva i. Det gäller nog att tänka klokt, sansa sig och vila där man är ibland, säger Henrik Karlsson.

Mötet och lärandet i fokus
Stenungsunds kommun har antagit en vision om framtiden där begreppet livslångt lärande är centralt. Att leva med ett livslångt lärande i en lärande organisation ställer krav.

– Vi måste hela tiden utveckla oss själva i skolan och syftet är hela tiden elevernas lärande. Det är mötet mellan lärare och elev som är det viktiga, säger Maria Abrahamsson.

– Man måste uppmuntra människor att ta kliv och visa att vi lever i visionen om en lärande organisation. Vi måste hela tiden utveckla oss själva med syftet att utveckla elevernas lärande.

När tekniken kommer in i skolan i så pass stor omfattning som i Stenungsund är det lätt att de tekniska frågorna skymmer de pedagogiska.

Är det tekniken som styr pedagogiken eller pedagogiken som styr tekniken? Och vilka förväntningar och krav kan man ställa på lärare i dagens skola när det gäller eget lärande kring den digitala tekniken?

Maria Abrahamsson har länge varit tveksam till ”knapptryckarkurser”, samtidigt märker hon att det efterfrågas och behövs. Några stora kompetensutvecklingsinsatser tror hon inte på, däremot det direkta mötet och hjälpen i vardagen, individuellt och i arbetslaget. Samtidigt är det kanske dags att börja reflektera kring vad det innebär att vara lärare i dag. Ofta talas det om elevers digitala kompetens, vad innebär då digital kompetens för lärare?

– När tekniken kommer in i skolan på ett nytt sätt måste du som lärare själv bli användare av tekniken, menar Maria Abrahamsson.

– Vi har en generation med digitalt publika elever i skolan i dag. Jag tror att det är viktigt att man som lärare själv vågar uttrycka sig i digitala medier. Man behöver testa själv för att förstå vilka ställningstaganden du hela tiden måste göra när du publicerar dig digitalt på nätet i olika sammanhang.

I Stenungsund har det ingått i konceptet kring var sin dator att uppmuntra pedagogerna att dela med sig av sina erfarenheter i bloggar och nätbaserade forum. Inte heller här har det skett en revolution över en natt, men det är på gång. Fler och fler börjar ta klivet in i en öppen digital dialog.

Och för kommunens it-avdelning innebär skolans storsatsning en utmaning, och en möjlighet.

– Skolan driver den tekniska utvecklingen framåt. Jag ser skolan som en tillgång för kommunens itavdelning och de är vår största kund, utan dem hade vi inte så stor verksamhet, säger Susann Pohlén, it-chef i Stenungsund.

Men satsningen på var sin dator för årskurserna 6-9 innebär också att det blir en klyfta mellan de lägre årskurserna och de högre. Även om det har skett en förtätning av antalet datorer för de lägre årskurserna är skillnaden i funktionalitet stor. Det gör skillnad när alla har ständig tillgång till trådlöst nätverk och egen bärbar dator som man själv administrerar mot att befinna sig i ett trådbundet nät med stationära datorer.

Våga utmana begrepp och ämnesgränser
I Stenungsund är visionen tydlig, målet är att skapa de bästa förutsättningarna för lärande och där är datorn ett självklart verktyg och en viktig faktor för ökad måluppfyllelse och en mer relevant skolgång för eleverna. Men det handlar också om nya lärmiljöer och förändrade undervisningsformer. Och det skapas inte genom att det fattas beslut på central nivå, det kräver dialog, ifrågasättande och nytänkande.

Henrik Karlsson efterlyser konstruktiva debatter kring begreppen.

– Det blir lätt modeord som ingen vågar ifrågasätta. Jag blir jätteglad om någon av våra lärare frågar mig om vad vi egentligen menar med kreativa lärmiljöer, eller omdefinierat lärande. Vi måste utmana begreppen, det haglar av floskler och nya spännande digitala applikationer. Där är lärarkåren med rätta kritisk.

För Maria Abrahamsson handlar det bland annat om att skolans ledning skapar en trygg miljö för skolans personal där man vågar kliva över de historiskt sett skarpa gränserna mellan olika ämnen och uttrycka sig i gemensamma pedagogiska diskussioner.

– Som lärare är vi vana vid att vara tvärsäkra och sitta inne med de rätta svaren. Vi behöver träna på att ställa öppna frågor och diskutera gemensamt i arbetslagen, i kollegiet. Våga utmana varandra.

– Vi måste bli bättre på att driva processer i skolan, menar Henrik Karlsson. Det finns en risk att människor trycks ned i stället för att lyftas.

Skolan mitt i byn
En något oväntad effekt av införandet av var sin dator är reaktioner från andra verksamheter i Stenungsund. När eleverna fick tillgång till egna datorer började det märkas i samhället. Kommunhuset, som har ett öppet trådlöst nät, blev till exempel en populär samlingsplats för eleverna i mellantiden mellan skola och fritidsaktiviteter.

De elever som går till fritidsgården kom med sina datorer och ville fortsätta jobba med olika projekt på där och förväntade sig att personalen skulle kunna guida dem, så nu har det införskaffats fler datorer till fritidsverksamheten och personal därifrån har gått på kurs för att lära sig mer om bland annat musikskapande på datorn.

Samma sak upptäckte Svenska kyrkan. Eleverna kom till konfirmationsundervisningen med sina datorer och kyrkan har nu börjat fundera kring hur konfirmationsundervisningen skulle kunna förändras för att matcha de ”digitala” elever man möter.

Så det kanske inte blev en revolution, men det är en förändring på gång – och inte bara i skolan.

Carina Näslundh