Hearing i riksdagen: "Dansk digital skolutveckling - i ett svenskt perspektiv" den 20 maj 2015
Vad kan vi lära av Danmark?
I Danmark pågår sedan några år en
satsning där såväl infrastruktur och
forskning, som lärarutbildning och läromedelsförlag
är inblandade. I slutet på
maj var det en hearing i riksdagen om
den danska digitala skolutvecklingen,
med företrädare från danska undervisningsministeriet,
akademin och läromedelsbranschen, och får man tro
de danska gästerna är Sverige endast
ett ”UNI-Login” bort från att få fart på
sin digitalisering.
Inbjudare till hearingen och värdar
för densamma var riksdagsledamöterna
Camilla Waltersson Grönvall,
(M) och Roza Güclü Hedin (S) tillsammans
med Peter Becker, stiftelsen
DIU, som lagt upp programmet och
modererade sessionen.
En av delarna i den danska satsningen
är demonstrationsskolor.
Totalt ett trettiotal skolor ingår i fem
olika projekt som fokuserar på olika
delar av it-baserat lärande.
Demonstrationsskoleprojekten
genomförs i samverkan mellan forskningsinstitutioner
och de medverkande
skolorna. Skolorna har själva fått
ansöka om att delta och rektor måste
vara med. De olika projekten genomförs
i nära samarbete mellan forskare,
elever och lärare.
Komplex fråga
– Lärarens praxis är mycket komplex
och det är mycket som krävs för att
förändra skolkulturen, säger Jeppe
Bundsgaard, professor vid Aarhus
universitet som leder flera av demonstrationsskoleförsöken
i satsningen.
– En viktig fråga för oss har därför
varit, hur stöttar vi praktikerna?
I Danmark har man konstaterat
att det inte räcker med allmän digital
kunskap hos lärarna utan att den
måste knytas till ämnesdidaktiken.
Precis som i Sverige har man tidigare
gjort insatser för att digitalisera
skolan. Dessa har dock tonat bort när
projekten avslutats, det vill säga när
pengarna tagit slut. Erfarenheterna
och lärdomarna från dessa har man
däremot tagit med sig i de projekt
som nu pågår.
– Implementeringen är helt avgörande,
säger Jeppe Bundsgaard.
Under försöksperioden har man
förändrat upplägget av undervisningen.
Eleverna blir producenter av
tidningar och utställningar, men det
gemensamma slutmålet är alltid att
några andra ska ta del av deras produktion
– för att också lära sig något.
Det har lett till fler kreativa processer
och de digitala inslagen är en
självklar del. Inte minst de digitala
läromedlen som behöver utvecklas
från att vara repetitiva eller förmedlingsorienterade
till att bli stödjande
för elevernas undersökande arbetssätt
samt att stötta praxis.
– Vi samlar in både kvalitativa och
kvantitativa data och syftet är att de
goda exemplen ska spridas vidare.
Berner Lindström, professor vid
Göteborgs universitet, lyfter även han
fram den centrala frågan om mötet
mellan forskare och lärare.
– Lärarna har sitt uppdrag och
akademin sitt och kunskapsgenerering
bör ske genom att skapa arenor
där den beprövade erfarenheten och
forskningen möts, säger Berner Lindström.
Berner Lindström skulle också
gärna se ”demonstrationskommuner”
i Sverige, snarare än demonstrationsskolor,
då mycket av verksamheten
utvecklas på kommunnivå.
Fyra pusselbitar blir en helhet
Den danska satsningen bygger, som
DIU tidigare skrivit om, på fyra pusselbitar:
• marknaden för digitala läromedel
• forskning och kunskap om IT-baserat
lärande och lärarutbildning
• väl fungerande IT-infrastruktur
• nätverk, samarbete och kunskapsutbyte
– Det är viktigt att se dessa pusselbitar
som en helhet och förstå att man
måste jobba med alla fyra delar samtidigt,
säger Kristoffer Lange, kontorschef
på avdelningen för digitalisering,
styrelsen for IT- och læring på danska
undervisningministeriet.
– Alla relevanta aktörer är igång,
lärarna, eleverna, marknaden, kommunerna,
för det handlar om samarbete,
säger Kristoffer Lange.
En bred politisk enighet om att
detta ska genomföras, som hållit trots
maktskifte, har varit avgörande för
uthålligheten i satsningen. Och för
Kristoffer Lange är det ingen tvekan
om vad som är fokus:
– Det handlar om barnens lärande.
Det är det viktigaste för mig.
Den strategi som antogs 2012 talar
om att man ska öka användandet och
att man vill nå ut brett.
– I de forskningsprojekt som knutits
till satsningen så vill vi försöka få
svar på vad det är som påverkar lärandet
och föra tillbaka den kunskapen
till skolan, säger Kristoffer Lange.
En gemensam inloggning
En sak som uppmärksammades i
Danmark var att marknaden för digitala
läromedel inte fungerade, det
fanns helt enkelt ingen efterfrågan.
Även här har man gått in med ekonomiska
medel för att stötta kommunerna
i att kunna köpa läromedel,
något som gett resultat. Andelen
digitala läromedel ökar nu stadigt i de
danska skolorna och i dagsläget står
de digitala läromedlen för cirka fyrtio
procent av den danska läromedelsmarknaden,
i Sverige som jämförelse
är det cirka fem procent.
– För lärarna har det inneburit en
tidsvinst att använda digitala läromedel
som också går att differentiera
och förändra på ett enkelt sätt, menar
Janus Benn Sörensen, direktör på
läromedelsförlaget Clio online, som
enbart satsar på digitala läromedel.
Danmark har sedan flera år en
UNI-Login-lösning på plats, som
hanteras av Styrelsen för IT og
Læring. Från det att barnen är sex år
behöver de endast en enda inloggning
för att komma åt allt de behöver. Det
sparar enormt mycket tid både för
elever och lärare.
Åsa Steholt Vernersson, ordförande
för de svenska läromedelsförlagen,
tillika vd för Gleerups, menar att det
saknas en efterfrågan på digitala läromedel
i Sverige och efterlyser en digital
strategi där denna fråga tas med.
– Endast en kommun i Sverige är
igång med skolfederationen, motsvarigheten
till UNI-Login, nämligen
Sundsvall, framhåller hon.
Frågan som ställs under hearingen
är hur det då ser ut i Sverige. Att det
brister i likvärdighet har lyfts fram,
men hur ser det egentligen ut ur
dansk synvinkel?
– Ja, det är intressant att Sverige
vill titta på den danska digitaliseringen
av skolan med tanke på att ni
har bättre bredbandsutbyggnad, fler
smartboards i klassrummen och fler
datorer ute på skolorna, säger Janus
Benn Sörensen.
MONICA ESBORN
Se hearingen i efterhand
Hela hearingen finns att se i efterhand - video, presentationer och DIU's rapport.
Hearing i riksdagen 20 maj 2015
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.