Untitled Document Text: Monica Esborn

 

Hearing i riksdagen: "Dansk digital skolutveckling - i ett svenskt perspektiv" den 20 maj 2015

Vad kan vi lära av Danmark?

I Danmark pågår sedan några år en satsning där såväl infrastruktur och forskning, som lärarutbildning och läromedelsförlag är inblandade. I slutet på maj var det en hearing i riksdagen om den danska digitala skolutvecklingen, med företrädare från danska undervisningsministeriet, akademin och läromedelsbranschen, och får man tro de danska gästerna är Sverige endast ett ”UNI-Login” bort från att få fart på sin digitalisering.

Inbjudare till hearingen och värdar för densamma var riksdagsledamöterna Camilla Waltersson Grönvall, (M) och Roza Güclü Hedin (S) tillsammans med Peter Becker, stiftelsen DIU, som lagt upp programmet och modererade sessionen.

En av delarna i den danska satsningen är demonstrationsskolor. Totalt ett trettiotal skolor ingår i fem olika projekt som fokuserar på olika delar av it-baserat lärande.

Demonstrationsskoleprojekten genomförs i samverkan mellan forskningsinstitutioner och de medverkande skolorna. Skolorna har själva fått ansöka om att delta och rektor måste vara med. De olika projekten genomförs i nära samarbete mellan forskare, elever och lärare.

Komplex fråga
– Lärarens praxis är mycket komplex och det är mycket som krävs för att förändra skolkulturen, säger Jeppe Bundsgaard, professor vid Aarhus universitet som leder flera av demonstrationsskoleförsöken i satsningen.

– En viktig fråga för oss har därför varit, hur stöttar vi praktikerna? I Danmark har man konstaterat att det inte räcker med allmän digital kunskap hos lärarna utan att den måste knytas till ämnesdidaktiken.

Precis som i Sverige har man tidigare gjort insatser för att digitalisera skolan. Dessa har dock tonat bort när projekten avslutats, det vill säga när pengarna tagit slut. Erfarenheterna och lärdomarna från dessa har man däremot tagit med sig i de projekt som nu pågår.

– Implementeringen är helt avgörande, säger Jeppe Bundsgaard.

Under försöksperioden har man förändrat upplägget av undervisningen. Eleverna blir producenter av tidningar och utställningar, men det gemensamma slutmålet är alltid att några andra ska ta del av deras produktion – för att också lära sig något.

Det har lett till fler kreativa processer och de digitala inslagen är en självklar del. Inte minst de digitala läromedlen som behöver utvecklas från att vara repetitiva eller förmedlingsorienterade till att bli stödjande för elevernas undersökande arbetssätt samt att stötta praxis.

– Vi samlar in både kvalitativa och kvantitativa data och syftet är att de goda exemplen ska spridas vidare.

Berner Lindström, professor vid Göteborgs universitet, lyfter även han fram den centrala frågan om mötet mellan forskare och lärare.

– Lärarna har sitt uppdrag och akademin sitt och kunskapsgenerering bör ske genom att skapa arenor där den beprövade erfarenheten och forskningen möts, säger Berner Lindström.

Berner Lindström skulle också gärna se ”demonstrationskommuner” i Sverige, snarare än demonstrationsskolor, då mycket av verksamheten utvecklas på kommunnivå.

Fyra pusselbitar blir en helhet
Den danska satsningen bygger, som DIU tidigare skrivit om, på fyra pusselbitar:
• marknaden för digitala läromedel
• forskning och kunskap om IT-baserat lärande och lärarutbildning
• väl fungerande IT-infrastruktur • nätverk, samarbete och kunskapsutbyte

– Det är viktigt att se dessa pusselbitar som en helhet och förstå att man måste jobba med alla fyra delar samtidigt, säger Kristoffer Lange, kontorschef på avdelningen för digitalisering, styrelsen for IT- och læring på danska undervisningministeriet.

– Alla relevanta aktörer är igång, lärarna, eleverna, marknaden, kommunerna, för det handlar om samarbete, säger Kristoffer Lange.

En bred politisk enighet om att detta ska genomföras, som hållit trots maktskifte, har varit avgörande för uthålligheten i satsningen. Och för Kristoffer Lange är det ingen tvekan om vad som är fokus: – Det handlar om barnens lärande. Det är det viktigaste för mig.

Den strategi som antogs 2012 talar om att man ska öka användandet och att man vill nå ut brett.

– I de forskningsprojekt som knutits till satsningen så vill vi försöka få svar på vad det är som påverkar lärandet och föra tillbaka den kunskapen till skolan, säger Kristoffer Lange.

En gemensam inloggning
En sak som uppmärksammades i Danmark var att marknaden för digitala läromedel inte fungerade, det fanns helt enkelt ingen efterfrågan.

Även här har man gått in med ekonomiska medel för att stötta kommunerna i att kunna köpa läromedel, något som gett resultat. Andelen digitala läromedel ökar nu stadigt i de danska skolorna och i dagsläget står de digitala läromedlen för cirka fyrtio procent av den danska läromedelsmarknaden, i Sverige som jämförelse är det cirka fem procent.

– För lärarna har det inneburit en tidsvinst att använda digitala läromedel som också går att differentiera och förändra på ett enkelt sätt, menar Janus Benn Sörensen, direktör på läromedelsförlaget Clio online, som enbart satsar på digitala läromedel.

Danmark har sedan flera år en UNI-Login-lösning på plats, som hanteras av Styrelsen för IT og Læring. Från det att barnen är sex år behöver de endast en enda inloggning för att komma åt allt de behöver. Det sparar enormt mycket tid både för elever och lärare.

Åsa Steholt Vernersson, ordförande för de svenska läromedelsförlagen, tillika vd för Gleerups, menar att det saknas en efterfrågan på digitala läromedel i Sverige och efterlyser en digital strategi där denna fråga tas med.

– Endast en kommun i Sverige är igång med skolfederationen, motsvarigheten till UNI-Login, nämligen Sundsvall, framhåller hon.

Frågan som ställs under hearingen är hur det då ser ut i Sverige. Att det brister i likvärdighet har lyfts fram, men hur ser det egentligen ut ur dansk synvinkel?

– Ja, det är intressant att Sverige vill titta på den danska digitaliseringen av skolan med tanke på att ni har bättre bredbandsutbyggnad, fler smartboards i klassrummen och fler datorer ute på skolorna, säger Janus Benn Sörensen.

 

MONICA ESBORN

Se hearingen i efterhand
Hela hearingen finns att se i efterhand - video, presentationer och DIU's rapport. Hearing i riksdagen 20 maj 2015

Du kan också ladda ner DIUs rapport: Dansk digital skolutveckling, DIU rapport #5.


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 4-2015. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)













FL VÄST Trollhättan 14-15 nov 2019























[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 4 - 15]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 150603