Framtidens lärande: perspektiv

Digital innovation i samhälle och skola

Det är hos barn kreativiteten finns och det är dem det handlar om eftersom utbildningen är det viktigaste området när det kommer till digitaliseringen. Det menar Jan Gulliksen, professor i Människa-datorinteraktion på KTH i Stockholm när han föreläser på Framtidens lärande.

Att Jan Gulliksen menar allvar med att ta vara på barnens syn på nutid, framtid och utveckling visade han som ordförande i dåvarande Digitaliseringskommissionen. Den allra första expertgrupp som knöts till kommissionen bestod av barn och ungdomar. Den så kallade ”Lilla kommissionen” arbetade bland annat fram en lista över 10 digitala saker att göra innan man blir vuxen och som överlämnades till regeringen. Digitaliseringskommissionen har efterföljts av ett digitaliseringsråd där Jan Gulliksen är en av medlemmarna.

Förändring av lärandet
Behövs lika många människor för arbete i framtiden? Det var en av de frågor Jan Gulliksen ställde från scenen på konferensen Framtidens lärande. Det är en viktig fråga när det kommer till på vilket sätt digitaliseringen leder till en förändring av lärandet i grunden.

Det flippade klassrummet vänder upp och ner på förhållandena, menar Jan Gulliksen. I ett traditionellt lärande sker – illustrerat med Blooms taxonomi – det som har med minnesträning och förståelse i klassrummet medan tillämpning, analys, utvärdering och de skapande processerna sker hemma. Med det flippade klassrummet sker i stället förberedelserna, där eleven kan titta på material hur många gånger som helst för att minnas och förstå, hemma, medan tiden tillsammans i klassrummet används till samtal, diskussioner och analys för att nå en fördjupad förståelse.

Benjamin Blooms taxonomi som lanserades 1956 beskriver lärandets olika steg. Ju högre upp, desto mer utvecklat tänkande. I en mer traditionellt upplagd undervisning sker de grundläggande stegen, som har med fakta och minnesträning att göra, i klassrummet. Det mer utvecklade tänkandet ska ske hemma. När man, som denna uppdaterade bild visar, flippar klassrummet så förbereder eleverna sig hemma, med hjälp av filmer, på innehållet medan tiden i skolan används för det mer kvalificerade tänkandet, att analysera, reflektera och diskutera med andra. Illustration: Jan Gulliksen.

Mycket behöver ske
Ett annat viktigt område handlar om hur vi får fram personer till alla de jobb som finns inom IT-sektorn. Det är för få som söker till de tekniska utbildningarna inom IT.

– Sverige vill ha den lägsta arbetslösheten i Europa och vi har ett gyllene läge men frågan är hur vi lyckas matcha ihop det så att de kan ta dessa jobb, säger han.

MOOCs, Massive Open Online Courses, är ett fenomen som sprider sig inom den högre utbildningen och har blivit ett sätt för universitet att marknadsföra sig på. Vem som helst kan ta del av kurser från till exempel prestigeuniversitetet Oxford. Jan Gulliksen skulle vilja att de också användes för att utveckla och effektivisera den vanliga utbildningen. IT dyker också upp inom andra områden.

– Kunde vi ta vara på de personerna som på något sätt arbetar med IT inom andra områden och få dem att utbilda sig vidare, så vore det att ta vara på kompetens, menar Jan Gulliksen.

Kreativitet och social intelligens
Undersökningar visar att hela 53 procent av Europas befolkning anser att de har för låg digital kompetens för att våga söka ett nytt jobb.

– I alla organisationer blir det viktigt att höja den digitala kompetensen.

Det finns också undersökningar som tyder på att vartannat jobb kommer att automatiseras inom de närmaste 20 åren. Hotade arbeten är bland annat kassapersonal, biblioteksarbete och maskinoperatör medan psykologer, jurister, präster och lärare påverkas i mindre grad.

– Det kommer också komma till nya jobb. Om man till exempel tittar på de snabbast växande jobbtitlarna på Linkedin så är de tio som ligger i topp helt nya och åtta av tio handlar om IT. Kreativitet och social intelligens är sådant som kommer att efterfrågas än mer i framtiden, säger Jan Gulliksen.

MONICA ESBORN