TEMA Digitala Läromedel på Framtidens lärande
Debattinlägg

Efterlysning:
Digitala lärresurser à la Spotify

Utvecklingen av de digitala läromedlen har varit stor de senaste åren. Samtidigt finns mer att önska. Christopher Nottberg, reflekterar i denna artikel kring digitala läromedel och lärarnas behov med utgångspunkt i ett seminarium om “Digitala lärresurser – den saknade länken i digital skolutveckling” på Framtidens lärande i maj.

Det finns en stor samstämmighet kring att såväl digitala läromedel som digitala lärresurser behövs och att de kommer att ta en större del av marknaden än de fem procent som det är för närvarande. Täby kommun arbetar med det tillgängliga lärandet som strategi för att nå sina övergripande mål. I jakten mot målen så behöver elever – och lärare – kvalitativa lärresurser och Täby har valt att gå via Skolon för att lösa den tekniska biten att få ihop hanteringen av grupper mellan läromedel och elevregister på ett smidigt sätt.

Det kan konstateras att utvecklingen av tillgänglighet i de större leverantörernas läromedel har varit enorm de sista åren och även om de har valt olika vägar har de flesta i dag inbyggda lösningar som skapar tillgänglighet i olika grad.

Lärresurser har olika mått av tillgänglighet. Lärresurser som uppenbart är nödvändiga för vissa men bra för alla har blivit prioriterade och i flera fall köpts in som kommunlicenser exempel på detta är till exempel talsyntes som Claroread Chrome, rättstavningsprogram som Stava Rex och Spell Right, digital provmiljö som Chromex. Andra som inte är lika självklara utvärderas i projektformat på en eller flera skolor för att se om de ska köpas in som kommunlicens eller om det ska vara upp till respektive skola att själva köpa in, exempel på pågående projekt rörande såväl appar och tillägg som läromedel och lärresurser.

Lärarnas val
I Täby är det liksom i stora delar av Sverige lärarna som beslutar vilka läromedel de önskar använda. Vi ser i dag fall med skolor där rektor köper in ett helt paket med digitala läromedel för ett läsår eller ibland ännu längre period.

Något som blir problematiskt i fallen med till exempel Gleerups och NE där du kan få hela paketet med alla läromedel för ett specialpris så är inte det min uppfattning att lärare önskar endast ett läromedel. Det är snarare så att många lärare jag pratat med inte är helt nöjda med ett läromedel eller endast en lärresurs utan ofta plockar idéer här och var och sätter ihop sitt eget paket via till exempel Google Classroom.

Lärresursspotify
Flera läromedel har givit liknande möjligheter med vidare länkar och djuplänkar men även skapat möjlighet för kopplingar in i läromedlet för läraren. Men för matematikläraren som tycker att algebraavsnittet är bäst i läromedel X och geometriavsnittet är bäst i läromedel Y hjälper inte det riktigt. För hen skulle det vara av godo med ett “lärresursspotify” där det går att välja innehåll beroende på undervisningen och klassen. Ännu hellre för eleven som identifierar det läromedel som passar hen bäst och når längre än hen trodde vara möjligt. Oavsett sker ersättningen till läromedelsförfattarna utifrån användning.

Ett problem med alla verktyg är att läraren inte kan alla funktioner och därför naturligtvis inte använder dem – här har såväl vi huvudmän som läromedelsförlagen ett ansvar. Hur får vi till den utökade användningen som hjälper eleverna att i ännu högre utsträckning nå sina mål? Men här tror jag helt och fullt att smarta assistenter som Alexa och liknande kommer att vara behjälpliga att kolla upp och se vilka steg som krävs för att utveckla eller att ta steg tillbaka för att öva mer, redan i dag ser vi fler adaptiva lärresurser som Edqu, Readtheory med flera på marknaden och det finns behov av fler. Din assistent återkopplar till dig via din mobila device och ger dig anpassade läxor som du får genomföra via telefonen.

Simuleringar, filmer, bilder och alla multimodala inslag är bra och en naturlig vidareutveckling och framför allt ett sätt att hjälpa eleverna både med kunskap och förståelse jag hoppas att detta vidareutvecklas.

I ett mer framåtriktat perspektiv så hoppas och tror jag att virtual reality, VR, i kombination med en utökning av augmented reality, AR, är något som kommer att vidareutveckla och fördjupa lärandet mer djupgående än till exempel 3D-tekniken har gjort tack vare interaktiviteten. Redan nu finns ju möjligheter att genom VR 3D-måla med tiltbrush i VR miljö tillsammans med HTC Vive eller Oculus Rift, något som jag hoppas att makerrörelsen plockar upp och tar in i skolan redan i dag. Även om det i dag är dyrt att skapa material, vilket gör att läromedelsförfattare drar sig för det, och givetvis att det ännu inte finns en tillräcklig kundbas så ser jag framför mig en vidareutveckling av Holodeck i Star Trek eller där du går in aktivt i till exempel franska revolutionen likt de gick in i böckerna i Jumanji och Den oändliga historien.

Tänk hur mycket roligare lärandet skulle vara om eleverna hade tillgång till en multimodal symfoni av lärresurser i VR-miljö.

CHRISTOPHER NOTTBERG
Gymnasiechef, Täby kommun