Ett tjugoårsjubileum
är annorlunda än ett sextioårskalas, där man mest blickar
bakåt. Tjugoåringen står på tröskeln, med hela
vuxenlivet framför sig. FDIUs tjugoårskalas hade just fokus på
framtiden. Seminariet angav tonen. Birgitta Frejhagen som gått i bräschen
för många av satsningarna på breddutbildning talade om de enskildes
informationskompetens, att undvika Bingomänniskan. Yngve Sundblad pekade
på möjligheten i en IT-utveckling baserad på involvering av
enskilda individer, av brukare. Ana L Valdes talade om den enskildes nya digitala
vägar till språket, det gemensamma och samhället. Bengt Olsen
har i decennier arbetet med tekniker för människors samspel, från
e-post till konferenssystem. Och Lotta Delin ställde frågor om vad
denna utveckling kräver av lärare och elever. De gav alla perspektiv
på frågan: hur går vi vidare? En fråga med adress till
oss alla. Det är vårt gemensamma ansvar.
Vi verkar i en period av förvandling där skolan
möter informationstekniken och där ett varuproducerande samhälle
övergår i ett tjänsteinriktat, där kraven på individens
kunskaper och förmågor förändras. Föreningen är
en gemenskap för att spegla och dela erfarenheterna både på
det konkreta och personliga planet kring det dagliga arbetet, och på det
mer övergripande kring skolutveckling, arbetsformer, läro- och timplaner.
Och tjugoåringen står bara på tröskeln. Några törnar
av livet har hon fått. Några upp- och nedgångsperioder klokare.
Efter en rejäl utbildning med fyrtornsprojekt och ITiS
står nu skolutvecklingen med IT inför nya partnerskap, för att
kunna gå vidare. En rejäl utmaning för en tjugoåring.
Inte nog med det. IT har blivit en spegel, där vi ser
skolan och bättre förstår dess verklighet. IT har lett till
förnyat intresse kring lärandet. Först med enkla teorier om feedback,
och individuella hjälpmedel (undervisningsteknologin), vidare till uppmärksamhet
på det egna kunskapsbyggandet (den konstruktivistiska aspekten), så
till en djupare syn på det sociala samspelets roll, kommunikationens och
den språkliga gestaltningens roll. Berättandets och berättelsens
roll, det meningsskapande sammanhangets betydelse. IT gör lärandets
mekanismer mer synliga. Att formulera dessa erfarenheter är en annan av
tidens stora utmaningar. Vi har under året tagit forskarna Jan Thavenius
(Diu 8/03), Sven-Eric Liedman(2/04), Bo Dahlbom (DIU3/04) och Peter Gärdefors
(DIU4/04) till vår hjälp för att bättre förstå
lärandets och kunskapens villkor idag. Under jubileets seminarium var det
andra som hjälpte oss blicka framåt. Dialogen forskare och praktiker
är här nödvändig för båda parter.
Att söka vara ett forum för ett praktikerperspektiv
i dessa sammanhang är ingen dålig uppgift. Det betyder att på
en gång söka vara ett stöd för morgondagens lektioner och
för diskussionen om skolans långsiktiga utveckling. Därför
välkomnar vi när ITiS-handledare runt landet söker organisera
sig, och välkomnar dem som partners (eller medlemmar) i vårt arbete.
Därför inbjöd vi i början av året till breda regionala
partnerskap inför höstens stora satsning, SVIT04. Denna konferens
kommer att äga rum samtidigt på nio orter den 2 november. Från
Piteå i norr till Malmö i söder. Konferensen har ett dubbelt
syfte. Den vill vara ett forum för de stora frågorna om skapande
och lärande, om medier och IT, ett nationellt rådslag kring dessa
frågor, med framtidssikte. I samarbete med nationella partners tar vi
video, webb och även SMS till hjälp för en nationell dialog.
Samtidigt är de regionala partnerskapen mellan skolor, kommuner, län,
mediecentraler och filmorganisationer, högskolor och lärarutbildning
ett andra delmål och där har vi redan nått en glädjande
framgång.
Ett framgångsrikt SVIT04 kan bidra till en skapande
och lärande skola. Stärkt av kalaset går tjugoåringen
vidare.