Teknikspaning:
IT uppåt väggarna

Människor har i alla tider haft ett behov av att visa upp sitt arbete och tänkande för andra. Grottmålningar, runstenar, episkop och OH – med datorernas intåg följde en oändlig ström av Powerpointpresentationer där projektorn gjorde sitt bästa för att lysa upp en ofta torftig envägskommunikation. I dag är interaktiva skrivtavlor något de flesta skolor och pedagoger är väl förtrogna med, även om begreppet som sådant inte är helt solklart.

Det finns ett stort antal varianter av interaktiva skrivtavlor – med eller utan projektor, med eller utan en särskild tavla, med eller utan speciella pennor. Projektorer och whiteboardtavlor som förses med inbyggd interaktivitet breddar området ytterligare. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det växande utbudet av tillbehör och nya programvaror kanske det mest intressanta.

Själva ordet interaktivitet syftar ursprungligen på att det går att styra datorn från tavlan, att det ofta uppstår en interaktivitet mellan de som använder tavlan är helt och hållet en följd av pedagogik och mänsklig samverkan.

Speciella tavlor
Många av de interaktiva tavlor som installerats i skolor de senaste åren består av en särskild tavla, alltid med en tillhörande projektor som fästs i taket eller direkt på tavlan. Dessa tavlor kan ha en mjuk eller hård yta, är monterade i en ram och placeras antingen på väggen eller i en flyttbar ställning. De kopplas till en dator och använder ett speciellt utvecklat program för att styra IT uppåt väggarna och dra nytta av tavlans möjligheter. I några fall är denna programvara knuten till ett visst märke, medan andra styrprogram går att använda på många produkter. För att inte fastna i ett produktberoende är en generell programvara att föredra framför en produktspecifik, men det är naturligtvis en avvägning som görs utifrån funktionalitet och användbarhet. Många av de övriga program som används i skoldatorer går utmärkt att använda tillsammans med en interaktiv skrivtavla, och ett flertal är direkt anpassade till att fungera på väggen med Algodoo för fysik som ett bra exempel.

Navigation och styrning sköts på tavlan med pennor eller med fingrar och det går att samarbete flera personer samtidigt. Det finns ett flertal olika märken och fler är på väg, de flesta har idag svenska återförsäljare. Utöver skolan används interaktiva tavlor inom företag och på konferensanläggningar, det kan därför finnas skäl att se vad marknaden erbjuder i stort och hur utvecklingen ser ut.

Hård eller mjuk yta är ett val som ofta väcker starka känslor, påhejade av försäljare med bonus i blicken, men det är i huvudsak en fråga om tycke och smak (eller möjligen vilket avtal man använder). Den största skillnaden är hur styrningen går till – på en hård tavla krävs en särskild penna, på en mjuk fungerar vilken whiteboardpenna eller finger som helst.

Båda typerna kan också användas som en vanlig whiteboard, även om det är svårt att förstå vad det ska vara bra för.

Det finns också tavlor med projektorn placerad bakom själva tavlan. Tavlan är genomskinlig så attnär bilden projiceras på baksidan syns den och kan användas från framsidan. Inget bländande ljus eller skuggor på bilden är fördelen, men utrustningen ser ut som en gigantisk tjock-TV och är både dyr och otymplig – den lägger vi åt sidan.

Exempel på tavlor inom den här kategorin är Smartboard, Teamboard, Activeboard, Cleverboard och Panaboard – men det finns fler.

Utveckling: Projektorerna som används tillsammans med tavlan blir allt bättre och kan placeras allt närmare tavlan, vilket gör att den som använder tavlan inte skymmer och skuggar lika mycket. Att slippa projektorn är självklart på sikt något att sträva efter – den låter, blir varm och kräver kostsamma lampbyten – men för det krävs det andra tekniska lösningar. Programvarorna utvecklas snabbt och här ligger den stora potentialen tillsammans med nya tillbehör.

Whiteboardtavlor med sensorer
En typ av interaktiva skrivtavlor utgår från vanliga whiteboardtavlor och använder sensorer som känner av vad som händer på tavlan. Sensorerna placeras i kanten av tavlan, fastskruvade eller med magnet, och kopplas till en dator. Antingen används de speciella pennorna för att skriva och rita på tavlan som på vilken whiteboard som helst (olika pennor för olika färg) och det som skrivs kan sparas vartefter eller också används de tillsammans med en projektor på samma sätt som andra interaktiva skrivtavlor. Vanliga whiteboardtavlor är billiga och finns överallt, men de är inte särskilt bra för att användas som filmduk. Det finns därför ett stort urval av tavlor och tavelbeläggningar som är utvecklade för att klara både vanliga whiteboardpennor och att fungera tillsammans med interaktiva pennor och projektorer. Detta är något att ta med som ett krav vid nyinköp av whiteboardtavlor. Arbetssättet och styrningen av program och dator är detsamma som för andra tavlor, i vissa fall går det att använda samma program för styrning och arbete.

Utrustningen är enklare och billigare, det går att flytta sensorerna mellan olika tavlor men lösa delar är inte alltid lätta att hantera i skolsammanhang. Det finns en knapp handfull märken i Sverige, utvecklingen gör att de tål att jämföras med andra interaktiva skrivtavlor.

E-beam, Mimio och Smarttalker får representera den här kategorin.

Utveckling: Panelerna med sensorerna blir mindre och bättre, men även för dessa är ny programvara och nya tillbehör mest intressanta.

Det mest spännande inom det här området är utvecklingen av själva whiteboardytan som försedd med ett nästan osynligt prickmönster kan användas tillsammans med en speciell penna som känner av var pennan sätts ned och hur den flyttas. Tekniken som i Sverige utvecklas av Wallrite i samarbete med Anoto innebär att styrningen sköts av helt och hållet av pennan istället för tavlan och speciella sensorer. Pennan kan användas för sig eller tillsammans med en projektor. Själva whiteboarden kommer på rulle och sätts upp som en tapet.

Interaktiva projektorer
Ett intressant område med en snabb utveckling är projektorer som kan styras direkt från väggen. Interaktiviteten har hittills varit begränsad till att styra de vanliga datorprogrammen (öppna, stänga, byta bild osv) men det finns idag projektorer som använder en speciell penna för styrning och därmed får en interaktiv funktionalitet som liknar skrivtavlornas. Projektorn kopplas till en dator men går också att köra separat med ett inbyggt interaktivt program. Styrprogram avsedda för interaktiva skrivtavlor går i vissa fall också att använda tillsamman med projektorn, vilket gör att det går att kombinera olika typer av interaktiva miljöer. De fungerar på alla typer av ytor, till exempel. vanliga whiteboardtavlor och enfärgade väggar, men det är bättre att använda en yta anpassad för projicering, motsvarande den som används för andra interaktiva skrivtavlor.

En ny fast monterad projektor som inte är tänkt att användas tillsammans med interaktiva tavlor kanske ska ha en sådan egen funktionalitet inbyggd, något att ta med i upphandling av projektorer.

Epson, Hitachi, Eiki, Viewsonic och Benq har projektorer du kan interagera med, var uppmärksam på vad interaktiviteten går ut på och vilka program som går att använda. Intressant är också om de går att använda utan dator och var arbetet i så fall sparas.

Utveckling: Mer funktionalitet byggs in i själva projektorn, vilket öppnar för att kunna arbeta interaktivt på fler platser och nya miljöer. I övrigt är det som för övriga lösningar att det är programvaran som är mest intressant.

Erfarenheter av väggarbetet
Från att ha mötts av stor tveksamhet – det fanns en oro för att de skulle befästa gamla arbetssätt med pedagogen och tavlan i centrum – är interaktiva tavlor något som idag finns på många skolor och är på väg att bli en pedagogisk självklarhet. Det går att dra några tydliga slutsatser från det arbete som har gjorts så här långt. En är att den anpassade programvaran är viktigare än utrustningen, en annan är att kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling är ett måste. Att det finns stora pedagogiska vinster med att flytta skärmbilden och programmen ut på väggen är det många som kan bekräfta och att nyttan ökar med flitig användning och pedagogisk reflektion är ingen överraskning, om detta har DIU skrivit vid flera tillfällen.

• För att få ut mest av tekniken gäller “alla eller ingen-principen”. En ensam tavla i ett klassrum kan vara bra men riskerar att skapa mer problem än vinster – ska de ge riktig effekt behöver de finnas på många platser och användas av många, helst alla. Av ekonomiska skäl kan det vara nödvändigt med en gradvis utbyggnad, men målet måste vara att omfatta hela skolan.

• Ägna mycket tid åt att utvärdera programmen som följer med eller kan användas tillsammans med utrustningen. Är de generella och kan användas på olika typer av tavlor ökar det valfriheten och minskar behovet av att använda samma utrustning i alla sammanhang, är de knutna till endast ett märke måste de vara mycket bättre än de generella.

• Testa att kombinera olika typer av interaktiva lösningar, tavlor i större rum, lösa sensorer i mindre rum och en interaktiv projektor i aulan. Med interaktiva whiteboardtapeter lite här och där kan kreativiteten släppas loss.

• Försäkra er om att leverantören eller någon annan kan erbjuda en kvalificerad utbildning och se till att alla tar del av den. Den här meningen kan upprepas hur många gånger som helst …...

När den grundläggande utbildningen är genomförd, reflektera, byt erfarenheter, gå med i nätverk och fortsätt med kompetensutvecklingen.

Mats Östling
E-post: mats.himself@gmail.com