Av: Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

DIU och digitala prov på Bokmässan i Göteborg
Diskutera digitala prov med DIU och Stig Roland Rask på Bokmässan i Göteborg. Vi finns på plats den 24-25 september, på mötesplatsen Molnet, monter G02:24 program Molnet (pdf)

Krönika i DIU nr 5/2015

Digitala prov kommer att förändra skolan

I de kretsar jag umgåtts de senaste tjugo åren har det funnits en ständigt närvarande frustration över att digitaliseringen av den svenska skolan går långsamt. Även om man anför att två decennier är en försvinnande kort tid i människans utvecklingshistoria, och att det trots allt går framåt, så har de otåliga inte låtit sig tröstas. De har istället ältat de teorier som cirkulerat som försöker förklara långsamheten. Dessa har handlat om skolsystemets inneboende tröghet, om lärarnas ovilja till förändring, skolledares brist på ledarskap, politikers okunskap, otillräckliga resurser eller kanske bristen på övertygande bevis på att ett ökat it-användande skulle gynna resultatutvecklingen.

De senaste åren har jag allt oftare fått anledning att tänka på ett kategoriskt uttalande från en av mina vänner som härrör från sent 1990-tal. Han hävdade med sedvanlig emfas att skolans digitalisering inte kommer att slå igenom på allvar förrän proven digitaliseras. Verksamheten styrs inte av läroplaner och skollagar, även om man tror det i huvudstadens beslutande korridorer, hävdade han med välkänd cynism. Nej, fortsatte han, undervisningsupplägget är alltid i första hand konstruerat för att passa redovisningssituationen. En lärare planerar bakifrån, hävdade denne besserwisser med bestämdhet, även om det kanske sker omedvetet och aldrig skulle erkännas. I det undermedvetna finns en idé om hur kunskaperna ska redovisas och utifrån den insikten planeras lektionerna för att eleverna ska förberedas så bra som möjligt inför denna prövning.

Jag tänker ofta på min väns spådomar i dessa tider då frågan om en digitalisering av de nationella proven gått från att vara en icke-fråga, till en av de hetaste av alla, när det handlar om skolans it-utveckling.

I en uppmärksammad artikel i DN 25 augusti skriver Andreas Bergström ett antal mycket självkritiska synpunkter om de senaste årens skolreformer. Det är intressant, eftersom han var Jan Björklunds förhandlare i skolfrågor gentemot de andra allianspartierna under huvuddelen av alliansens första mandatperiod. Bland annat säger han att ”de nationella proven var den åtgärd jag hoppades mest på, och har blivit mest besviken på”. Han säger vidare att ”de är otillförlitliga – rättningen är ofta en bedömningsfråga och lärare kan medvetet eller omedvetet rätta mer generöst om resultaten är alltför låga. Slutligen tar de upp enormt mycket tid för elever och lärare, med en rad delprov”.
Han avslutar med att proven bör ”skrivas och rättas utan att elevernas egna lärare är inblandade. Skolverket borde sedan sammanställa och publicera resultaten för varje skola ihop med ett förväntat värde utifrån elevunderlaget. Rektorerna borde få en sammanställning, lärare för lärare, av resultaten i förhållande till det förväntade”.

Det som bekymrar mig är inte hans slutsatser, utan att han lägger fram dem som om de vore en av honom själv formulerad framtidsvision. I själva verket är det en ganska exakt beskrivning av hur man arbetar med nationella prov i Norge sedan flera år. Där har man ”självrättande” prov där lärare och skolledare direkt efter att provet genomförts kan gå in och i mycket lättlästa grafer se varje klass eller skolas resultat i förhållande till övriga i skolan och de nationella siffrorna. Det går att se både medelpoängen och spridningen från det svagaste till det starkaste resultatet. Och inte nog med det, det går också att klicka på varje enskild elev och få en grafisk bild av hur lyckosam denne varit på varje enskild fråga, dessutom i relation till frågans svårighetsgrad.

Det är en ganska märklig situation att samma kväll som svenska lärare sätter igång rättandet och våndas med rödpennan under nattlampans sken, så sitter deras kollegor i vårt västra grannland och analyserar resultaten. Nog kan det ses som ganska plågsamt för ett land som vill betraktas som en ledande it-nation. Än värre är måhända att våra politiker och inflytelserika tjänstemän är så okunniga om vilka väl beprövade möjligheter som finns.

”Det är vår tydliga målsättning att lärarna ska få ägna sig mer åt att lära ut, mindre åt att administrera och rätta nationella prov.” Det säger utbildningsminister Gustav Fridolin, i var och varannan intervju. Han utlovar också att de första försöken med digitala prov och extern rättning ska genomföras så snart departement och Skolverk är klara med sina utredningar.

Jag noterar att Fridolin pratar om begreppet ”extern” rättning och inte väljer orden ”automatiserad” eller ”digitaliserad” rättning. Menar han att det ska sitta externa personer som är mer kvalificerade än lärarna själva och manuellt rätta proven? Om varje elev i utprintad form vid varje provtillfälle genererar en millimeters pappershög, så innebär det att ett enda delprov, i en enda årskurs, skapar en hög med orättade prov som är hundra meter, det vill säga lika hög som Stockholms stadshus. Tänker han sig att hitta kvalificerad personal som med glädje vill ägna sig åt att ta sig an denna pappersstapel? Vilka skulle det vara? I vart fall ingen som jag känner! Nej, Gustav, ska man digitalisera ska man göra det fullt ut och inkludera rättningen, så att man verkligen drar nytta av alla de möjligheter som öppnas.

En digitalisering av det nationella provsystemet innebär att inte en enda kommun, skolenhet, skolledare eller enskild lärare, längre kommer undan. Om proven ska genomföras digitalt så gäller det att eleverna är förberedda för detta på ett flertal olika sätt och det kommer att påverka hur undervisningen läggs upp och organiseras.

Jag blir helt enkelt allt mer övertygad om att min cyniske vän från 1990-talet kommer att få rätt i sina profetior. Digitala prov kommer att förändra skolan mer än vad aldrig så välformulerade och visionära nationella it-strategier någonsin skulle förmå

Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

DIU driver frågan om digitala prov
Diskutera digitala prov med DIU och Stig Roland Rask på Bokmässan i Göteborg. Vi finns på plats den 24-25 september, på mötesplatsen Molnet, monter G02:24

DIUs förslag har inkluderat utveckling och försök kring digitala prov, obligatoriska nätbaserade kurser och prov på varje stadium och finansierade uppdrag inom området till Skolverket.