Skräddarsydd utbildning
i programmering för
skolans alla lärare
Sedan 2011 har de arbetat tillsammans,
Ulrihca Malmberg och Cecilia Christiansen,
lärare i matte, NO och teknik.
Med nyfikenhet som drivkraft har de
utvecklat idéer och integrerat den digitala
tekniken på ett naturligt sätt i och
utanför klassrummet.
När regeringen aviserade att programmering
var på väg in i läroplanerna
ledde det till att de skräddarsydde
en online-utbildning för sina kollegor.
Från att det närmast rått panik känner
lärarna på Carlssons skola i Stockholm
sig nu redo för reformen.
Som ämnesansvariga upptäckte de
snabbt att de båda tyckte om att diskutera
och testa sådant som kunde
stödja elevernas lärande.
– Vi tipsade varandra om vi hittade
något, berättar Ulrihca Malmberg.
– Det har handlat om allt ifrån
böcker och program till webbsidor
och kurser, inflikar Cecilia Christiansen.
De har också deltagit i en av Skolverkets
referensgrupper för att samtala
om hur programmering skulle
införas i läroplanen.
Programmering
– Vi fortsatte att samtala med varandra
om vad vi kunde göra för att förbereda
oss och våra kollegor, berättar
Cecilia Christiansen. Det digitala ska
komma in i alla ämnen och alla lärare
är inte redo för det, säger hon.
– Detta är verkligen en omvälvande
förändring och vi såg ingen annan
möjlighet än att vår skola skulle vara,
måste vara, redo 2018. Ja, till och med
att alla skulle se fram emot det, säger
Ulrihca Malmberg.
Cecilia Christiansen och Ulrihca Malmberg, lärare i matematik och NO, som arbetat tillsammans på Carlssons skola i Stockholm, har utsetts till Guldäpplefinalister
för att de med stöd av IT-verktyg skapar nya lärandesituationer för att förbättra elevernas förståelse och lärande. De har arbetat metodiskt med
att utveckla, pröva, utvärdera och sprida sina erfarenheter, bland annat genom lärarhandledningar och i samverkan med elever, forskning och kollegor. Foto: Bo Helmersson.
De satte igång att undersöka hur
andra länder tagit sig an utmaningen.
England, USA och Spanien var några
av de länder som var tidigt ute. Deras
fokus var kod och kodande. Cecilia
och Ulrihca gick en mooc-utbildning
i programmering främst för att uppdatera
sig i vad som hänt på programmeringsfronten
sedan sina tidigare
studier i programmering på 1990-talet.
De läste även på var sitt håll andra
programmeringskurser.
De satte sig in i vilka insatser de
länder som varit tidigt ute gjort för
att fortbilda sina lärare och fann att
Finland var det land där man startat
med att utbilda lärarna för att sedan
införa programmering i läroplanerna.
Kurserna gav inspiration till utformning
en av den egna satsningen på
Carlssons skola.
– Egentligen har digitaliseringen
varit något som skolan förväntats
arbeta med sedan många år, men med
den nya läroplanen har tydligheten
ökat och synliggjorts i alla ämnen,
säger Cecilia Christiansen. Det som
kan sägas vara nytt är inkluderandet
av programmering.
Rektors roll – lokalt anpassad kurs
När de funderat några varv presenterade
de sin idé om att genomföra en
online-kurs för alla lärare på Carlssons
skola för skolans rektor. Skolledningen
stöttade förslaget, och prioriterade
denna satsning framför annat
som fanns på agendan.
Fortbildningen skulle få ta ett läsår
i anspråk, vilket inkluderade 20 timmar
online-kurs och tre studiedagar.
Cecilia fokuserade på lärarna i årskurserna
F–3 och Ulrihca på årskurserna
4–9. Hösten 2016 drog de igång.
– Det var avgörande att vi fick
stöd av rektor, för utan det går det
inte att genomföra utbildningar som
involverar all personal, säger Ulrihca
Malmberg.
En utbildning som Cecilia deltog
i för finska lärare hade även gett ett
lugnande besked: det gick att uppfylla
kraven i läroplanen utan att vara professionell
programmerare.
Online-kursen bygger på självstudier
med forum för erfarenhetsutbyte
kursdeltagare emellan. Slutmålet är
att lärarna efter genomgången kurs
skapar lektionsplaneringar utifrån
sina ämnen anpassade efter elevernas
ålder. Det finns en tydlig progression.
– Målet för kursen var att lärarna
skulle känna sig trygga i ämnet och
att de inte skulle känna sig ensamma i
klassrummet med uppdraget att programmera,
säger Ulrihca Malmberg.
Det var inte alla lärare som vid första
kurstillfället uttryckte att detta var
vad de brann för.
– Men när de förstod att det snarare
handlar om att få in det datalogiska
tänkandet och såg att den processen
kan göras analogt med de yngre barnen,
så blev det en annan diskussion
och alla kände att det här skulle de
klara av, säger Cecilia Christiansen.
– Datalogiskt tänkande handlar
om att jobba efter den struktur som
datorn gör, säger Ulrihca Malmberg.
Det handlar också om att fundera
över hur program är uppbyggda, att
kunna identifiera kärnan i ett problem
och hjälpas åt att hitta lösningar –
problemlösning helt enkelt.
– Det är viktigt att träna våra elever
så att de inte blir rädda när de står
inför ett problem, att de får verktyg så
att de kan vara kreativa och skapa lösningar.
Eleverna behöver också tränas
i uthållighet för det är viktigt att de
inte ger upp, säger Cecilia Christiansen.
– Det handlar både om ett tankesätt
och att göra eleverna trygga i det
de ännu inte kan, menar Ulrihca Nominerade till Guldäpplet
Malmberg. Men det handlar också
om att kunna formulera idéer och
ta dessa igenom en process så att de
realiseras.
Guldäpplefinalister
Kursen blev bra och andra aktörer, till
exempel Skolverket, har visat intresse
för det Ulrihca och Cecilia skapade
för sin skola. Lärarna blev nöjda och
några ville inte vänta ända till 2018
för att påbörja arbetet med programmering
med sina elever utan startade
direkt.
För sitt arbete med att digitalisera
och förbereda lärarna på Carlssons
skola för programmering blev de nominerade
till lärarpriset Guldäpplet
och är två av fyra finalister. Hur tänker
de om den förberedelse lärarna i
de svenska skolorna får inför reformen
2018?
– När vi tittade på de länder som
tidigast tog tag i frågan med att införa
programmering i skolan så visar det
sig att resultatet blir bättre när stödet
till lärarna kommer först, så som man
gör i Finland. Det behövs lärarfortbildning
som är relevant, säger Cecilia
Christiansen.
– Jag har en förhoppning om att
Skolverket kommer ut med stödmaterial,
som leder arbetet på skolorna
i rätt riktning. Men det brinner lite i
knutarna och det finns risk för att det
blir en happening istället för fokus på
lärandet om inte kursplanens intentioner
tydliggörs och konkretiseras,
säger Ulrihca Malmberg.