Untitled Document
Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Skolledare stöttar varandra på nätarena
Många
engelska rektorer
upplever problem i
sin yrkesroll. Det handlar
om isolering, hård
arbetsbelastning, tidspress.
Behovet av att
möta kollegor i samma
situation är stort.
Ett sätt att
möta problemen har varit att skapa arenor för gemenskap på nätet.
Den engelska motsvarigheten till Skolledarhögskolan National College
for School Leadersship (NCSL) har gjort just detta. På initiativ från
den engelska regeringen har man byggt upp NCSL Online, med syfte att skapa virtuella
helhetsmiljöer för skolledarnas utbildning, utveckling och erfarenhetsutbyte.
En av de gemenskaper
för skolledare
som byggts upp på Internet är Talking
Heads, där rektorer diskuterar, samtalar,
byter idéer och erfarenheter. En annan är
Virtual Heads där blivande skolledare
genomgår större delen av sin utbildning
på nätet.
Ambitionen
är att skapa en komplett
lärmiljö på nätet för skolledare i
Storbritannien, säger Pete Anstey utvecklingsansvarig
inom NCSL Online.
Avsikten är
också att få skolledarna
aktiva i forskning inom skolområdet,
med fokus på praktiken. Mycket av skolforskningen
i Storbritannien har varit
för akademisk och inte tillämpbar i
klass-rummen, menar Anstey. De virtuella
gemenskaperna ska också minska
avståndet mellan beslutsfattare på det
nationella planet och praktikerna ute
på skolorna.
erfarenhetsutbyte
Talking Heads är öppen för alla skolledare. Den startade 1999
som ett pilotprojekt med 1500 medlemmar som var nya i sin skolledarroll. Nu
finns det nästan 5000 medlemmar som till sin hjälp har 24 handledare
som på heltid stöttar medlemmarna, hjälper dem att komma igång
och håller liv i debatterna.
Talking
Heads har som mål att skolledare
ska utbyta goda idéer och exempel,
att minska rektorers isolering genom att
de skapar nätverk med kollegor och att
öka skolledarnas IT-kunskaper. Även om
rektorer arbetar tillsammans med andra
upplever många att de är ensamma i den
egna organisationen, säger Pete Anstey.
Inom Talking Heads
bildas olika grupper
efter intresseområde, där man delar
med sig av bra och dåliga erfarenheter
och hjälper varandra med problemlösning.
Är du ansvarig för till exempel
specialundervisningen på en skola, har du
ett naturligt behov av att kommunicera
med kollegor inom samma område och
dela med dig av både goda exempel och
problem. För många kan det vara lättare
att öppet samtala med kollegor som man
tidigare inte har en relation till och som
man inte träffar ansikte till ansikte.
En grundförutsättning
för att Talking
Heads, och gemenskaper på nätet i allmänhet,
ska kunna fungera är att människor
känner sig trygga och säkra i
gruppen. Att de andra lyssnar, att de inte
går omkring och pratar om förtroenden
de fått. Att deras kommunikation inte
kan nås av folk utanför gruppen.
Du ska
till exempel kunna berätta
att du har problem med en lärargrupp
och det stannar inom gruppen. Dessa
aspekter är en av de svåra frågorna att lösa
för oss som administrerar communitien,
men än så länge har det fungerat bra i
Talking Heads, säger Pete Anstey.
heta stolen
Talking Heads underlättar också dialogen mellan ansvariga inom skolmyndigheterna
och skolledarna ute i landet det som tidigare var svårorganiserat
har med teknikens hjälp blivit betydligt enklare. Ministrar, experter på
lärande, tjänstemän på departement och ämbetsverk
kan nu lättare föra en dialog med praktikerna på fältet
inom olika frågor. Det finns en funktion som heter Hot Seat,
där får inbjudna personer presentera nya förslag, forskningsresultat
eller publicera rapporter och frågeställningar. De 5000 skolledare
som är medlemmar kan sedan, på en tid de själva väljer,
komma med kommentarer, frågor eller diskutera med personen i den heta
stolen.
Vi vill
på detta sätt förbättra kommunikationen
mellan experter, beslutsfattare
på nationell nivå och praktikerna ute
i landets skolor.
En ambition på
lång sikt från både det
engelska utbildningsdepartementet, Dfee
(Department for Education and Skills)
och NCSL är att communitien ska bidra
till att utveckla skolfrågorna i landet.
Det kan låta ambitiöst men den virtuella
kommunikationen ger möjligheter till
snabb feedback i olika frågor och du kan
enkelt nå de flesta skolledare i landet. De
fackliga organisationerna är också intresserade
av denna form för inflytande.
Genom den
snabba och demokratiska
kommunikationen har du med communitien
ett maktmedel. Låt oss säga att mer
än hälften av landets skolledare visar sig
vara negativa till ett centralt förslag och
ger utlopp för det i communitien det
är klart att beslutsfattarna lyssnar, säger
Pete Anstey.
Förutom erfarenhetsutbyte
och diskussion
i grupper har medlemmarna via
NCSL Online tillgång till forskningsrapporter
från hela världen samt seminarier
och föreläsningar via nätet.
virtual heads
En annan form av online learning community som NCSL Online driver,
sedan januari i år, är den nationella skolledarutbildningen NPQH
The National Professional Qualification for Headship. Under benämningen
Virtual Heads studerar 2500 blivande rektorer till större delen
via Internet.
Ett huvudsyfte
med att organisera utbildningen
virtuellt är att spara inte
pengar utan tid. Tidigare var deltagarna
tvungna att vara borta i 30 dagar från
sin ordinarie verksamhet. Eftersom utbildningen
nu är asynkron kan de blivande
rektorerna själva disponera sin tidsanvändning.
Ett annat syfte är att man
lättare ska kunna anpassa utbildningen
efter deltagarnas olika bakgrunder och
lärerfarenheter. Ett tredje skäl för onlineutbildningen
är att de blivande skolledarna
naturligt får träning i att använda
informationsteknik i sitt lärande och att
detta får spridning till lärarna och eleverna
på rektorns egen skola.
I både Talking
Heads och Virtual
Heads finns forskningsinstitutet Ultralab
med som partner under projektens
tre första år. Ultralab ställer upp med
projektledare och experter för att stötta
och kontinuerligt utveckla de virtuella
lärmiljöerna.
Med stöd
av online learning communities
vill vi att deltagarna ska kunna
utvidga sitt tänkande tillsammans. Vårt
huvudsyfte och våra resultat visar att
det viktigaste med Talking Heads är att
skolledarna får stöd, både tekniskt och
känslomässigt. Att de upplever att det
finns kollegor med samma problem. Att
de när de loggar in får känslan: här finns
det och det som är intressant för mig
och att miljön uppmuntrar till dialog,
säger Leoni Ramondt, projektledare för
Talking Heads på Ultralab.
Nu är
individerna i gruppen olika,
en del vill bara ha infrastruktur medan
andra önskar känslomässigt stöd. Skolledare
behöver effektiva verktyg för kommunikation.
Mina erfarenheter
är att textbaserad
kommunikation generellt fungerar bra
med skolfolk eftersom de är vana vid att
skriva. Detta jämfört med communities
för till exempel läkare och tekniker som
i allmänhet uttrycker sig mycket mera
kortfattat. Men en grundförutsättning
för att kommunikationen ska fungera
är att medlemmarna känner sig trygga
tillsammans, säger Leoni Ramondt.
kritisk gräns
För både Talking Heads och Virtual Heads funderar Pete Anstey och
Leoni Ramondt på den kritiska gränsen för antalet medlemmar
i grupperna. Generellt anser de att grupper på mindre än tio inte
fungerat bra och att en övre kritisk gräns är 30-40, men de har
svårt att sätta en generell gräns. En styrande faktor är
syftet med gemenskapen. Virtual Heads används i en utbildning och deltagandet
är obligatoriskt vilket gör att det krävs mindre grupper och
fler handledare. I Talking Heads är medlemskapet frivilligt och syftet
är främst nätverkande och utbyte av erfarenheter.
Ett problem i
Virtual Heads har varit
att de ansvariga haft för lite tid avsatt för
att utbilda handledarna. Handledarna har
en central roll när det gäller att engagera
deltagarna, uppmuntra dem och se till
att diskussionerna flyter på. Att vara
handledare på nätet är något helt annat än
att arbeta ansikte mot ansikte. Det räcker
inte att kunna hantera programvaran,
det krävs också mycket erfarenhet av att
arbeta virtuellt.
Det är
ett enormt arbete att få handledare att förstå hur deras roll
förändras när de flyttar över till nätet. Miljön
i en on-line community är helt annorlunda än vad de är
vana vid från vanlig utbildning ansikte mot ansikte. Vi har inga färdiga
lösningar utan vet bara att det tar tid att bli en bra handledare på
nätet, säger Pete Anstey.
Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se
artikel.länkar
NCSL Online: www.ncslonline.gov.uk
Ultralab (sök på projekt): www.ultralab.ac.uk
Datorn i Utbildningen nr 6 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!