Untitled Document

Av:Peter Becker
E-post:
peter.becker@diu.se

 

Med gummisnodd runt plånboken

– När laddade du sist ner en ny drivrutin för din spis från nätet? – Jaså, inte det.

Nej, min spis är inte heller uppkopplad. Inte kylskåpet heller. Och inte kan kylen byggas ut till en frys även om jag ville det. Jag får helt enkelt köpa en ny frys. De är rätt enkla de här grejerna, inte särskilt flexibla.

Datorn däremot är en ytterst flexibel apparat. Skaffa ett litet modem och ladda in en drivrutin och lite extra programvara och datorn kan fungera som en länk i ett internationellt nätverk. Med ett kabelmodem och ytterligare ny programvara får du en bredbandsansluten dator. Ladda ned ett program och den kan fungera som en nätradio eller tevemottagare via nätet. Ett extra kort och den blir en teve. Eller ett annat program och datorn blir en telefon – med låga internationella taxor. Lägg till ytterligare en programvara och hårddisken rymmer det dubbla. Genom att ladda datorn med nya program kan den fås att göra helt nya saker. Den är flexibel och utvecklingsbar.

För den som förstår sig på datorn, finns massor av skojiga möjligheter. Det går förstås åt massor av tid också, men det är ju ibland kul när man lyckas lösa något polarna inte klarat av – ännu.

Att koppla ihop datorn med handdatorn via IR, det är ju gammalt. Trådlöst WLAN hemma med bredband och brandvägg är ju en sport. Vi ska förresten komma igen med det i ett senare nummer, baserat på redaktörens meckande hemma, med kompisarna.

Vi betalar dock ett pris för flexibiliteten. Inte så att prislappen nödvändigtvis blir större för den flexibla multiprylen datorn, det är inte säkert – här finns en stenhård konkurrens. Men det kommer virus och virusskydd, det finns uppdaterade programvaror och utbyggnadskort i långa banor. Kort sagt, det är krångligare. Inte undra på att det kommer ut allt fler handböcker för datorhanterande. Av alla de slag, för dummies, för nybörjare och för de smarta.

Till den här flexibiliteten hör också möjligheten, nja nödvändigheten, att uppgradera till nya versioner av operativsystem (så att systemet inte kraschar så ofta), drivrutiner (så att den nya platta skärmen funkar), programvaror (så att du kan läsa kollegans wordfiler, med det nya formatet) och tilläggsprogram (så att du kan lyssna på musik över nätet). Och det här det kostar pengar. Om vi gör en enkel hushållskalkyl, så kostar den nya Windows XP, 3 000 kronor och en Office XP, 2 500 kronor. Per styck. Alltså drygt 5 000 kronor per dator. Problemet finns också för skolan, men nu mångdubbelt, om än till rabatterade priser. Här finns ju skollicenser. Du kan själv multiplicera. Med 100 för en medelstor skola. Med 1000 för en liten skolkommun. Med 100.000 för Sveriges skolor. Det blir pengar.

Finns det alternativ? Det är frågan.

Vi belyser frågan med presentationen av Linux och Star Office i detta nummer. Star Office är helt enkelt en fri och gratis kontorsprogramvara som har stora likheter med MS Office, och hög grad av kompatibilitet. Den kan köras under Windows, men också under Linux. Star Office har nyligen kommit i en ny, förbättrad version.

Linux är ett exempel på ett fritt och öppet operativsystem, där installationsrutinerna kostar något men en bråkdel av Windows pris, med förvånansvärt goda prestanda, allt mer använt i exempelvis IBMs stordatorsystem. Men ännu med kraftigt begränsad tillgång till programvara. Och ytterst begränsad erfarenhet i skolans värld. Är denna typ av produkter ett sätt för skolan att hålla i plånboken, utan att offra kvalitet och möjligheter? Hör av dig, frågan är angelägen, men långt ifrån enkel

 

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se


Datorn i Utbildningen nr 6 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 6 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 011122