Untitled Document
Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se
Med gummisnodd runt plånboken
När laddade du sist ner en ny drivrutin för din spis från nätet?
Jaså, inte det.
Nej, min spis
är inte heller uppkopplad. Inte kylskåpet heller. Och inte kan kylen
byggas ut till en frys även om jag ville det. Jag får helt enkelt
köpa en ny frys. De är
rätt enkla de här grejerna, inte särskilt flexibla.
Datorn däremot
är en ytterst flexibel apparat. Skaffa ett litet modem och ladda
in en drivrutin och lite extra programvara och datorn kan fungera som en länk
i ett
internationellt nätverk. Med ett kabelmodem och ytterligare ny programvara
får
du en bredbandsansluten dator. Ladda ned ett program och den kan fungera som
en nätradio eller tevemottagare via nätet. Ett extra kort och den
blir en teve. Eller
ett annat program och datorn blir en telefon med låga internationella
taxor.
Lägg till ytterligare en programvara och hårddisken rymmer det dubbla.
Genom
att ladda datorn med nya program kan den fås att göra helt nya saker.
Den är
flexibel och utvecklingsbar.
För den som
förstår sig på datorn, finns massor av skojiga möjligheter.
Det går
förstås åt massor av tid också, men det är ju ibland
kul när man lyckas lösa något
polarna inte klarat av ännu.
Att koppla ihop
datorn med handdatorn via IR, det är ju gammalt. Trådlöst
WLAN hemma med bredband och brandvägg är ju en sport. Vi ska förresten
komma igen med det i ett senare nummer, baserat på redaktörens meckande
hemma,
med kompisarna.
Vi betalar dock
ett pris för flexibiliteten. Inte så att prislappen nödvändigtvis
blir större för den flexibla multiprylen datorn, det är inte
säkert här finns en
stenhård konkurrens. Men det kommer virus och virusskydd, det finns uppdaterade
programvaror och utbyggnadskort i långa banor. Kort sagt, det är
krångligare. Inte
undra på att det kommer ut allt fler handböcker för datorhanterande.
Av alla de slag,
för dummies, för nybörjare och för de smarta.
Till den här
flexibiliteten hör också möjligheten, nja nödvändigheten,
att uppgradera
till nya versioner av operativsystem (så att systemet inte kraschar så
ofta), drivrutiner
(så att den nya platta skärmen funkar), programvaror (så att
du kan läsa kollegans
wordfiler, med det nya formatet) och tilläggsprogram (så att du kan
lyssna på musik
över nätet). Och det här det kostar pengar. Om vi gör en
enkel hushållskalkyl, så
kostar den nya Windows XP, 3 000 kronor och en Office XP, 2 500 kronor. Per
styck. Alltså drygt 5 000 kronor per dator. Problemet finns också
för skolan, men nu
mångdubbelt, om än till rabatterade priser. Här finns ju skollicenser.
Du kan själv
multiplicera. Med 100 för en medelstor skola. Med 1000 för en liten
skolkommun.
Med 100.000 för Sveriges skolor. Det blir pengar.
Finns det alternativ?
Det är frågan.
Vi belyser frågan
med presentationen av Linux och Star Office i detta nummer. Star
Office är helt enkelt en fri och gratis kontorsprogramvara som har stora
likheter med
MS Office, och hög grad av kompatibilitet. Den kan köras under Windows,
men också
under Linux. Star Office har nyligen kommit i en ny, förbättrad version.
Linux är
ett exempel på ett fritt och öppet operativsystem, där installationsrutinerna
kostar något men en bråkdel av Windows pris, med förvånansvärt
goda prestanda, allt
mer använt i exempelvis IBMs stordatorsystem. Men ännu med kraftigt
begränsad
tillgång till programvara. Och ytterst begränsad erfarenhet i skolans
värld. Är
denna typ av produkter ett sätt för skolan att hålla i plånboken,
utan att offra
kvalitet och möjligheter?
Hör av dig, frågan är angelägen, men långt ifrån
enkel
Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se
Datorn i Utbildningen nr 6 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!