Untitled Document
Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Små barn tar stort eget ansvar
I
Sandviken finns tioåringarna som jobbar hemifrån en dag i veckan med stöd av
Internet. –Det är vid den åldern vi måste börja, menar Kåre Skantz som i tre
år arbetat med denna form av undervisning för elever i åldern 10-12 år.
Det blir allt
vanligare att gymnasieskolor inför virtuella alternativ där elever
kan arbeta hemifrån, med stöd av Internet, en eller två dagar
i veckan. Gymnasieeleverna är ofta positiva till arbetssättet, men
i bland annat den utvärdering gymnasiet i Lerum gjorde, ansåg eleverna
att det också fanns problem och svårigheter med att själva
ta ansvar för sitt eget lärande.
Det är inte
så konstigt, menar Kåre
Skantz, lärare i Sandviken som nu arbetar
vid kommunens IT-resurs.
Det går
inte att börja tilldela dem
ansvar i övre tonåren. Skolorna måste
påbörja detta arbetssätt när barnen är
yngre, vid 13-15 års ålder stelnar ungdomarnas
omvärldssyn och det är mycket
svårare att få dem att byta perspektiv.
På Årsundaskolan
och Kungsgårdens
skola i Sandviken kan eleverna i tre
femsexor och två fyror arbeta hemifrån
en dag i veckan med stöd av Sandvikens
intranät Källan. Fyrorna förbereder sig
under hösten och på vårterminen kan de
barn som lärarna och föräldrarna anser
klarar av dettta göra sina första försök.
En utvärdering visar att barnen tar mer
ansvar för sitt eget lärande och att deras
motivation för skolarbetet ökar.
Som lärare
har jag aldrig haft så bra
koll på vad eleverna kan och om de når
de uppsatta målen. Eleverna för loggbok
och dokumenterar kontinuerligt alla sina
arbeten på nätet, säger Kåre Skantz.
nya kompetenser
Utgångspunkten för Sandvikens form av flexibelt lärande är
att dagens samhälle kräver andra kompetenser av både eleverna
och lärarna än vad traditionell undervisning tillför.
Kunskaper som att struktu- rera information, bedöma information och utvärdera
egen verksamhet.
För
att klara det krävs att eleverna tidigt
lär sig att ta ansvar för sitt eget lärande.
En del i ett flexibelt lärande är att eleverna
får använda informationsteknik och i högre
grad själva välja var de arbetar med sina
skoluppgifter, säger Kåre Skantz.
Han startade 1995
projektet E-post
och gosedjur där hans elever från fyran till
sexan via e-post samarbetade med elever
i USA och Kanada. Klasserna skickade
ett gosedjur till varandra och skrev sedan en
dagbok ur djurets perspektiv. För brevväxlingen
användes e-post. Eleverna blev
allt bättre i engelska genom kommunikationen.
De läste också skönlitteratur
på engelska och de vanliga läroböckerna
blev till sist överflödiga. Eftersom det
då bara fanns ett par datorer i klassrummet
arbetade eleverna hela tiden med
olika saker. Det kunde vara åtta olika
aktiviteter igång samtidigt.
Den vanliga
skoldagen med fasta
timmar för OÄ, matte, svenska och engelska
fungerade inte. Det fick mig att
börja fundera på ett än mer flexibelt
lärande i form av att eleverna skulle få
möjlighet att arbeta hemifrån en dag
i veckan. Lyckade försök med detta på
Palmkrantzskolan i Östersund gav mig
också inspiration, säger Kåre Skantz.
föräldrarna
med
Inför försöket, som började hösten 1999, fick de få
elever som inte hade en Internetuppkopplad dator hemma en lånedatorer
från kommunen. Skolan betalade också en ersättning för
den tid, maximalt två timmar per vecka, som eleverna var uppkopplade hemifrån.
Föräldrarna
involverades och erbjöds en
introduktionskurs i användandet av det
konferenssystem som deras barn använde.
Dels för att föräldrarna skulle bli mer
delaktiga i barnens skolarbete och dels för
att ge dem ökade IT-kunskaper.
Syftet med projektet
formulerades
under punkterna: ett aktivt kunskapssökande,
föräldramedverkan, internationalisering,
kommunikation och datorn
som ett pedagogiskt verktyg.
Tre år senare
är arbetssättet en del av
vardagen. Varje måndag planerar eleverna
veckans arbete och kan sedan välja att
tillsammans med en kamrat arbete två
halva dagar eller en hel dag hemifrån eller
från en annan lokal utanför klassrummet.
De bestämmer själva när de ska arbeta
med sina olika arbetsområden, hur det ska
gå till, med vem de samarbetar och hur
de ska redovisa sina arbeten. Pedagogiken
bygger på ett problembaserat synsätt.
En viktig del i arbetet är den loggbok
över dagens arbete som eleverna skriver
och hemarbetsdagarnas loggböcker läggs
naturligtvis ut på intranätet.
lärandet
roligare
Utvärderingen av försöket med flexibelt lärande på
Årsundaskolan visar att både elever och föräldrar är
mycket nöjda. Eleverna anser att de tar större ansvar för sitt
lärande och att de har större inflytande genom att de nu i högre
grad bestämmer när och hur de ska arbeta. I så hög grad
som möjligt har även eleverna inflytande över vad de skall arbeta
med. De flesta menar att kunskaperna fastnar lättare och att de får
mera gjort på kortare tid när de arbetar hemifrån, samtidigt
som det blir roligare att plugga.
Eleverna upplever
inte många nackdelar
med de nya arbetssätten. Några tycker att
det kan bli ensamt om man inte jobbar
ihop, att man inte alltid får hjälp när
man behöver det och att det flexibla
arbetssättet kräver en större arbetsinsats.
Men alla är eniga om att fördelarna är
större än nackdelarna. En majoritet av
föräldrarna anser att deras barn arbetar
bättre hemma än i skolan och att de tar
mer ansvar.
En annan aspekt
är att föräldrarna
tycker att barnen blivit bättre kompisar eftersom
de nu också träffas på nätet. De
som inte umgås i skolan kommunicerar
via nätet och blir på så sätt vänner.
Vårt
arbetssätt ökar barnens självkänsla,
de tycker dessutom det är kul.
Att de arbetar bättre hemma tror både
jag och barnen beror på att de blir mer
koncentrerade eftersom de inte behöver
ha koll på vad kamraterna håller på med.
Arbetssättet utvecklar faktiskt social och
kommunikativ kompetens. En viktig del
i arbetet är responsen från lärarna. Vi ger
bara positiv återkoppling via nätet, det
som eleverna behöver förbättra delger jag
dem muntligt.
Nu har de mindre
barnens arbetssätt
spritt sig till några gymnasieklasser i
Sandviken, men de elever från Årsunda-
skolan som påbörjade projektet 1999 och
nu går på högstadiet får inte längre arbeta
på detta sätt. Både eleverna och deras
föräldrar vill fortsätta med det flexibla
lärandet och de har skrivit protestlistor
till ansvariga skolledare och insändare i
lokalpressen för att få till en ändring.
Jag tror
och hoppas att det snart
kommer till en förändring. Nu är det
kursplaner och betyg i kombination med
schemaläggningen som sätter käppar i
hjulet. Tyvärr är det allt för vanligt att
skolans organisation styr den pedagogiska
verksamheten, säger Kåre Skantz.
Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se
artikel.länkar
En utvärdering av projektet finns att läsa som pdf-fil på sandvikens
webbplats:
http://dynaweb.sandviken.se/dynaWeb/document/utv.PDF
På KK-stiftelsen webbplats Kollegiet finns två artiklar om Årsundaskolan:
www.kollegiet.com
Sök under Flexibelt lärandeskolexempelreportage
Kontakt: Kåre Skantz har e-post: Kare.Skantz@sandviken.se
Datorn i Utbildningen nr 6 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!