Untitled Document Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

 

Tre frågor

Statistik ska man alltid ta med en nypa salt. När KK-stiftelsens senaste skolundersökning (sid 8) visar att 99 procent av alla elever har tillgång till Internet och dator i skolan, så vet vi ju genom bekantskapskretsen att det finns klasser där eleverna aldrig verkar använda dator. Det är en skillnad mellan att datorer finns i skolan och att de är tillgängliga och används av alla.

Numera möter jag inte så ofta myten att ”elever kan bättre än lärarna” eller att lärarna är negativa till IT. Förändringen är kanske resultatet av de årliga intervjuundersökningar som gjorts de sista sju åren kring lärares, skolledares och elevers attityder, kunskaper och tillgång till IT i skola och hem. Skolan har kommit en liten bit på väg. Det senaste steget är att elevernas tillgång till Internet och skolledares tillgång och användning stigit rejält.

Undersökningen föranleder dock tre frågor.

Varför har inte alla elever e-post? En fjärdedel av Sveriges elever saknar egen e-postadress, med brevlåda tillgänglig i skolan. För mig blir slutsatsen självklar: att e-post inte ännu kan användas systematiskt i skolan. En lärare kan inte arbeta med e-post som metod för att nå eleverna, förrän alla elever har denna möjlighet. Och i väntan på den avstår många lärare, som är flitiga e-postanvändare, från att använda e-post för att handleda elever och omvänt – det blir ingen kanal tillbaka till läraren. En kanal som kan innebära en betydligt fördjupad personlig kommunikation, parallell med den fysiska som hindras av korta raster och kort förtroendetid. Det finns naturligtvis flera hinder för en sådan utveckling, men värdet av denna extra kanal är en av de mest övertygande erfarenheterna från flexibelt lärande. Här krävs kommuners genomförande av e-post till alla elever, enligt avtalet kring Itis infrastrukturbidrag. Här krävs också fortsatt utvecklingsarbete, erfarenhetsutbyte och goda exempel kring användning av e-post i skolan.

Vad gör skolledning och fortbildningsansvariga, vad gör läromedelsförlag och andra för att ge lärare och elever de verktyg och det kunnande de behöver för att ”söka på nätet”. Det är en ny läsart, att var och en ska kunna läsa av nätet, tolka den nya text utan VDN-märkt innehållsgranskning som vi är vana vid från läromedlens värld. Hur hjälper vi eleverna möta den verkliga världen med den ny tidens frågor, födda ur Internets öppenhet och myllrande överflöd med en mix av skräp, reklam och värdefull information? Det är i det sammanhanget vi ska se projekt som Helvetesgapet (sid 6), Kolla källan! på Skoldatanätet, Etiksajten på www.kollegiet.se och Datorn i utbildningens Sökmästartävling på www.diu.se/sokmastare. En sorts mogenhetsexamen med en helt ny betydelse.

Vad görs på lärarhögskolorna åt bristerna vad gäller IT-didaktiskt kunnande bland nyutexaminerade? Kritiken mot lärarutbildningen är gammal och den var en av drivkrafterna till den modell för samarbete med regionala lärarutbildningar som ITiS utvecklade. Enligt Högskoleförordningens examensordning från 2001 ska studenten vid fullgjord examen “kunna använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna”. Föreliggande undersökning ger färska siffror som tyder på att resultat ännu inte syns av denna förordning. Utbildningsdepartementet har anledning att se närmare på frågan. Skolan kan växa med IT, men utmaningarna måste mötas på bred front.

 

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se


Datorn i Utbildningen nr 6 2003. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 6 - 03]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 031103