En
ny regering tillträder. Alliansens partier har gått till val bland
annat på frågorna om
kunskaper i skolan och ordning i klassrummet. I februari i år lade Allians
för Sverige
fram sitt program Mer kunskap en modern utbildningspolitik, signerat
bl a Jan
Björklund (fp) och Sven Tolgfors (m), i skrivande stund två heta
kandidater till posten
som utbildningsminister eller skolminister. Jag gör här några
kommentarer utifrån en
tolkning av några centrala delar av handlingsprogrammets 143 punkter.
I ett samhälle präglat av intensiv kunskapstillväxt
är fokusering på kunskap och
kompetens naturlig i ett program för skola och utbildning. Och redan rubriken
i
Alliansens program pekar ut den riktningen. Kunskapstillväxten har dock
många
konsekvenser för skolan. Så kräver exempelvis upptäckterna
bakom årets Nobelpris
i medicin, kring arvets mekanismer gjorda de senaste tjugo åren, förändringar
redan
i grundskolans läroböcker. Innehåll i kurser, böcker och
läromedel, måste ständigt
uppdateras. Det är ingen slump att nya medieformer läs Internet
- vuxit fram för
att kunna hantera denna snabba tillväxt.
Internet är ett svar på det berömda
scenario, präglat av kunskapsexplosionen, som
den amerikanske forskningsadministratören Vannevar Bush skrev 1945, As
we may
think. Men om Internet är ett svar på kunskapsexplosionen så
har skola och utbildning
ännu inte hunnit i kapp. Vårt tänkande om läromedel är
fortfarande fast i bokens era.
Den självklara insikten om värdet av alla gamla medie- och uttrycksformer,
får inte
skymma att idag är Internet en omistlig nyckel till kulturarv och kunskap.
Alltmer
förmedlas av digitala medier. Information nås ofta bäst via
nätet.
Lärarna, skolan, förlagen, museerna och medierna
behöver hitta former som gör det
lättare för elever att kritiskt ta del av dessa kunskapsmängder
och för lärare att ta del
av dem, värdera och leda sina elever in i dem. Om Encyklopedin en gång
var symbolen
för kunskap, så är Wikipedia dagens symbol, resultatet av mångas
samverkan
i kunskapsbygge över nätet. Läromedelspaketen måste ersättas
av mycket mer öppna
läromedelskedjor, där många parter bidrar med sina delar, där
lärare lagligt och smidigt
kan sammanställa sina egna undervisningsresurser.
Krav på lärares kompetensutveckling i takt
med tiden är en annan följd av kunskapstillväxten.
Nyckeln här är kombinerat med det oslagbara personliga mötet
nätbaserade mötesplatser och kurser. Det succéartade
PIM-upplägget för lärares
fortbildning som myndigheten för skolutveckling just är i färd
med att introducera i
ett 40-tal kommuner runt landet är ett innovativt exempel på detta.
Givetvis handlar
lösningen om kombinationer av handledning, erfarenhetsutbyte och samtal,
av eget
arbete med moduler och kanske också examination över nätet.
Kontakten mellan hem och skola, kräver idag att
nya medieformer tas i bruk. Det
kan vara sms och epost, liksom webbaserad information som gör skolans planering,
läxor och kanske även handledning tillgänglig, liksom enskilda
föräldrars tillgång till
sina barns närvaro och prestationer. Kanske behövs också, som
Mats Wahl föreslår i
sin artikel i detta nummer, ett stöd på nätet för skolor
i kris.
Om den nya riksdagsmajoriteten inför en ny kontrollpunkt
för eleverna redan i
åk3, med fokus på skriv- och läsinlärningen är likaså
modern teknik en del av de nya
lösningar som krävs. Här har den norske skolforskaren Arne Tragetons
försök haft
succé även i Sverige och visat på intressanta metoder för
skriv- och läsintroduktionen
där man tar kreativ hjälp av enkel datorutrustning.
En modern utbildningspolitik föutsätter ett
modernt tänkande