Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

Framtid och betänketid

Vi talar om kunskapsexplosion. Minst tre fjärdedelar av världens forskare lever i dag. Tänk dig Aristoteles och Platon, Arkimedes och Euklides, Augustinus och Leonardo da Vinci, Descartes, Newton och Linné, Kant, Hegel och Marx, och så vidare. Och så tredubblar du den listan. Dessa forskare lever och verkar i dag.

Mängden kunskap växer med svindlande fart. Frågorna om ärftligheten och den biologiska utvecklingen ställdes för hundra år sedan och fick sina första svar. På femtiotalet genomlystes den molekylära bakgrunden, DNA upptäcktes. I dag avslöjas genkoden och verktygen för att förändra denna har blivit industri. Vi börjar snart skräddarsy biologiska "material" på löpande band - naturligtvis följt av etiska våndor.

Lärande är en framtidsbransch. Lärande, men inte nödvändigtvis skola. Att skola i ungdom, följd av några år vid universitet, skulle ge en livslång kunskapsgrund förefaller numera osannolikt. Naturligtvis är det en myt att det skulle räcka att "veta hur man lär sig", hur man tar reda på saker, i så fall skulle det kanske räcka med några skolår och sedan var det grejat… Det handlar om metoder men också om orientering, känna sammanhangen. Det hjälper att veta att svamparna växer på marken - metoden är att titta nedåt, men det bidrar ganska mycket att du vet att trattkantarellerna gärna växer i klunga, i mossterräng med gräsinslag. Vi behöver ständigt lära känna världen med nya fenomen, nya perspektiv och nya begrepp. Formerna för lärandet kommer med säkerhet att förändras.

Det är så mycket nytt, mycket får vi uppskjuta till senare. Samhället och arbetslivet har ännu inte lärt sig ta konsekvenserna av kunskapsexplosionen. En av de viktigaste är vårt behov av att ständigt lära nytt. Små enkla saker blir stora hinder, därför att vi inte hinner med. Som det här med e-post. Att organisera arbetet hemma och i skolan så att det smidigt hänger samman, att du kan ta fram dokumenten när du kommer till skolan, att du kunnat organisera dem så att du hittar. I en serie artiklar i höstens nummer har våra författare med djup vardagsförankring belyst skrivande och presentationer, e-post och webbsidor som möjligheter att underlätta och utveckla lärares arbete. Lärarens vardag kan underlättas med IT, Datorn i Utbildningen förmedlar hur. Lärandet hjälper oss imorgon.

Lärandet handlar också om perspektiv. Du har kanske som jag börjar tröttna på ytliga tillbakablickar över vårt sekel (längre orkar vi sällan se) inför detta millennieskifte. Det har därför glatt mig att vi under hösten i Datorn i utbildningen kunnat spana framåt, mot några av de tänkbara följderna av den digitala teknikens språng. Guidade av Ola Svärd och ett halvdussin forskare har vi blickat det fullständigt halsbrytande spannet av 50 år framåt. Mot en period då datorerna har blivit så små att de osynligt integreras i tingen, till och med i vår kropps minsta skrymslen, kanske i den blindes näthinna och i den döves öronsnäcka. Som all god framtidsforskning ger det oss åtminstone ett nyttigt perspektiv på vad som sker i dag. Och därmed stöd i vägvalen för imorgon.

Vi behöver mer tid än förr. Mer tid för att lära oss. Men också mer tid för att tänka kring vad vi lärt. Och som lärare ännu mer tid för att fundera ut hur vi skapar bra lärande omkring det nya. Kunskapsexplosion, javisst, men också betänketid kring lärandet och dess villkor. Frågorna om lärandet kommer att stå i fokus - minst lika mycket och säkert längre än frågorna om bredband och e-handel på Internet….
Med önskan om god betänketid!

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se