Untitled Document
Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se
Vi behöver tredje ögat
Jag
menar att lärare behöver ett tredje öga. Låt mig börja
med exemplet regissören.
Att erbjuda ett tredje öga är en av regissörens roller på
teatern. Ett yttre öga för
skådespelarna på scenen. En betraktare som utifrån kan iaktta
spelet och värdera det.
Skådespelaren behöver det för att få ett motstånd
i arbetet med rollen, för att mejsla ut
rollen så att den kan fånga publiken, med öga, hjärta
och tanke.
Poängen är
inte att lärarna är skådespelare (även om en del jämför
de rollerna
)
Snarare att det finns ett liknande behov hos läraren. Av ett yttre öga
som kan
iaktta processerna i klassrummet och värdera dem utan att vara en del av
dem.
Som medger en distans från det dagliga flödet, som kan hjälpa
till att få syn på det
vardagliga, det som försvinner under alldaglighetens skynke. Det är
svårt att både
vara mitt i flödet och kliva ur det.
Den etnografiske
forskaren som studerar en främmande kultur liksom socialantropologen
i vår egen kultur, tränar sig just i att kunna på en gång
vara delaktig och
samtidigt distanserad, iakttagande och analyserande. Metoden har givit intressanta
resultat i sammanhang som är nya och outforskade, där nya perspektiv
och begrepp
behövts för att förstå. De etnografiska metoderna har blivit
uppskattade i den
omvandlingsperiod vi befinner oss, i synliggörandet av de nya kulturmönster
som
bryter fram. När Vim Veen (se DiU nr 5/2001) beskriver den nya ungdomsgenerationen
som Homo Zappiens, den nya, zappande människoarten, är det typiskt
för det slag
av förståelse som kan nås med etnografiska metoder.
Det här är
exempel på ett slag av forskning som tillför lärare och skola
kunskap
och perspektiv som i ett slag kan förändra perspektivet på ungdomarna
som sitter
där i bänkarna i klassrummet. Det finns naturligtvis många olika
slag av perspektiv
som kan spela en sådan roll. Några presenteras i detta nummer. AnnBritt
Enochsson
har i sin doktorsavhandling analyserat elevernas möte med Internet
under ett år
har hon följt en fjärdeklass. Hon följer elevernas samtal och
aktiviteter, diskuterar
med dem och funderar kring deras föreställningar och handlingar. Gunilla
Lindqvist,
pedagogikdocent vid Karlstad universitet, fördjupar analysen ytterligare
och
diskuterar dialogen i klassrummet. Jag tror många kan ha utbyte av den
reflektion
kring vardagliga klassrumssituationer. Läs dem! Det här är ett
exempel på den typ av
forskning som jag efterlyste i den stora debatt som Datorn i utbildningen drev
för ett
år sedan (se DiU nr 7, 8/2000 och 1/2001). Närgånga studier
av lärprocesserna. Vad
ligger under och bakom det vi ser i klassrummet varje dag?
Det finns ännu
ett starkt motiv för oss att inleda vår forskningsbevakning, så
som
vi gjort det vill säga primärt inte som referat av resultat
utan som speglingar av
forskares konkreta analyser av lärprocesser i skola. Det är tron att
lärare själva vill
och behöver fundera kring sin dagliga praktik. Behovet och viljan finns,
det syns
tydligt i samband med lärarstuderandes praktikperioder. Få perioder
är så utvecklade
för båda parter som just denna. Den erfarne läraren får
syn på sin egen praxis och får
möjlighet att analysera och diskutera denna med en oerfaren kollega. Få
saker är så
inspirerande. Vi söker alltså spegla forskare i verksamhet, för
att därmed ge stöd och
modeller för lärare i deras eget reflekterande kring sin praktik.
Vi argumenterar för
en utveckling av den reflekterande praktiken inom lärarkåren. Det
är en nyckelfråga
i utvecklingen av skolan och speciellt viktig för de som 0arbetat
med IT i skola i
ett-två decennier och nu behöver smälta samma denna erfarenhet
till en förståelse och
kunskap kring IT och pedagogik. Låt oss öppna det tredje ögat.
Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se
Datorn i Utbildningen nr 7-8 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!