TEKNIKSPANING:
Trådlösa nätverk i skolan

Bidra till DIUs kartläggning
I samband med artikeln kring trådlösa nät svarade ett antal kommuner på några frågor om utveckling. Svara du också. Du hittar frågorna i vår webb-enkät

Koppla prylen
– i skolans nät

När de första trådlösa nätverken dök upp för drygt 10 år sedan var de långsamma, osäkra och lite knepiga att få att fungera. I dag är trådlösa datornätverk en självklarhet inte bara i skolan utan också på de mest oväntade platser. Det är inte heller enbart bärbara datorer som drar nytta av det trådlösa nätet, även mobiltelefoner, surfplattor och annan utrustning som vill komma åt internet kan koppla upp sig.

När det gäller skolan drivs utvecklingen av flera olika faktorer, men det grundläggande behovet är att öka tillgängligheten till nätet och Internet. För skolor som vill arbeta med en dator till varje elev är trådlösa nät en självklar förutsättning, men näten ger också möjlighet till en flexibel lärmiljö oberoende av plats och med anslutningsmöjlighet för andra typer av utrustning.

Vem vill ha en plattform? En genomgång av ett antal system som bygger upp skolans plattform för lärande Alla har dem men ingen använder dem – så kan i många fall dagens lärplattformar beskrivas. Det är ofta svårt att få till en hög användning, alltför många funktioner gör systemen så svåranvända att det inte går att motivera elever och lärare att sätta igång på allvar. Framgångsberättelser finns, men de är få Kanske är det ändå först nu som de har ett berättigande – med allt fler personliga datorer med ständig uppkoppling finns det ett behov av en samlande plattform, en plats där elever och lärare möts, där planering och uppföljning sker och den pedagogiska verksamheten blir digital. Samtidigt är det många som fundera på att slänga ut sina dyra och oanvända system. Dags att se över både system och strategi – hur ser egentligen en uppkopplad skolverksamhet ut? Leverantörerna om sig själva I denna genomgång har ett antal leverantörer i intervjuform fått beskriva sin egen plattform fem år framåt i tiden och med hjälp av tio poäng, fördelade på fyra olika perspektiv, ange vad de olika systemen har för inriktning. Det är ingen exakt värdering, men den illustrerar mångfalden och variationen – ingen kan allt och det behövs flera system för att skapa en helhet. Det är inte heller en komplett lista över leverantörer, men exemplen täcker in de flesta områden. De fyra perspektiven som kan ligga till grund för en fortsatt diskussion är: • Organisera lärandet, uppföljning, stöd till det pedagogiska arbetet • Stöd till gällande regelverk, mätning, bedömning med mera. • Innehåll och digitala resurser • Samarbete och kommunikation Olika men lika Trots olikheter i storlek, struktur och inriktning är alla leverantör eniga om några grundläggande förändringar kommande fem år. Det handlar till exempel om att det är viktigt att göra några saker bra, inte greppa över alla funktioner. Att lära sig säga ”Nej” till kundens önskemål kommer att vara nödvändigt. Att samverka och integrera med andra leverantörer är självklart och bra Att interagera med vanliga och populära resurser på nätet är nästan lika självklart – det som används av många ska ges plats i verksamheten för att skapa helhet. Behovet av en sammanhållen struktur för lärande ökar, inte minst som en effekt av satsningar på personliga datorer – allt måste finnas på nätet. Upphandlingarna måste bli bättre, mycket bättre! Där är leverantörerna eniga och utvecklingen på webben, inte minst sociala medier, förändrar förutsättningarna för både leverantörer och användare – förändringen drivs av det som används utanför skolan. Finns behovet idag? Samtidigt som leverantörer blir mer specialiserade blir upphandlare alltmer ”all inclusive” Den stora utmaningen för att skapa en bättre plattform är att förändra upphandlingarna. När leverantörerna ser en ökad specialisering och ett pussel av olika komponenter går upphandlingarna i motsatt riktning med långa listor utan slut och ännu fler krav på att allt ska finnas i samma system. Genom att i stället beskriva ett flöde/ process och kräva att leverantören visar hur det stöds av systemet, att låta användare utvärdera systemen genom strukturerade tester och framför allt att dela upp anskaffningen i flera mindre steg kan fler bli nöjda. Att följa en användares vardag är ett bra sätt att få förståelse för vad som behövs och för att identifiera problemen. Att i stället fråga vad en användare vill ha är att skjuta sig i foten – alla vill ha allt!

Mats Östling


I DIUs tryckta version ingår flera artiklar.

Bidra till DIUs kartläggning
I samband med artikeln kring trådlösa nät svarade ett antal kommuner på några frågor om utveckling. Svara du också. Du hittar frågorna i vår webb-enkät

Strålning
All trådlös teknik bygger på någon form av strålning där styrkan och typen av vågor varierar mellan olika tekniska lösningar. Strålningen från de olika näten varierar, vilket gör det viktigt att hålla isär olika mätningar och tekniska lösningar. För de trådlösa datornätverk med WiFi som installeras i skolor är strålningen mycket låg. De studier som har gjorts så här långt visar att det inte finns några skadliga hälsoeffekter från trådlösa nätverk av den typ som installeras i skolor. Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört mätningar på skolor och konstaterar att strålningen ligger långt under de gränsvärden som finns: www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/ Stralsakert/Artiklar/Radiovagor-vacker-oro-i-onodan

Den engelska motsvarigheten, HPA, har nyligen genomfört en omfattande studie och konstaterar att den reella exponeringen i en skolmiljö är ännu lägre än tidigare studier visat: www.hpa.org.uk/Topics/Radiation/UnderstandingRadiation/ UnderstandingRadiationTopics/ElectromagneticFields/ WiFi/WiFiprojectreportonresultsSeptember2011/

Cisco är en av de stora leverantörerna av utrustning för trådlösa nät, och har därmed koll på läget i kommuner och skolor. Anders Johansson, ansvarig för kommunförsäljningen i Sverige, konstaterar att utvecklingen verkligen har tagit fart och att det installeras trådlöst överallt. Han leverera dessutom en trendig förkortning: B.Y.O.D – Bring Your Own Device – som beskriver det som flera kommuner redan genomfört - att elever och pedagoger kan ta med sig sin egen utrustning och koppla upp den mot nätet. Enligt Anders Johansson är detta en förändring som kommer att prägla användningen av de trådlösa nätet de kommande åren.