Untitled DocumentText: Fredrik Paulsson
docent vid Umeå Universitet
E-post: frepap@gmail.com
TEKNIKSPANING LÄRPLATTFORMAR
Vad händer med lärplattformen?
Har lärplattformen en framtid? Om, inte
vad kommer i stället? Fredrik Paulsson,
Umeå universitet, som forskar kring
infrastruktur för lärande, skriver om
framtida trender och lärplattformens
överlevnad.
Under det senaste årtiondet har
många kommuner infört lärplattformar.
I själva verket består lärplattformen
allt som oftast av en produkt i
form av ett så kallat Learning Management
System (LMS). Dessa system
har dock varit föremål för mycket diskussion
och en hel del kritik. Dels ur
ett pedagogiskt perspektiv för att ha
för stort fokus på utbildningsadministration,
för att inte ge ett bra pedagogiskt
stöd, för att stänga in lärare och
elever och så vidare. Dels kritik ur ett
tekniskt perspektiv för att stänga in
information (informationssilos), för
att vara klumpiga och dåliga på att
interagera med omvärlden, för att ha
ett allt för dåligt stöd för standarder
etcetera.
Undertecknad har själv levererat
en del kritik mot konceptet med
lärplattform, inte så mycket mot den
funktionalitet de tillför som mot det
sätt som de är uppbyggda och de sätt
de används i skolan. Lärplattformen
har blivit som ett ”affärssystem” för
skolan och det är en lite olycklig
utveckling. Det skapar en risk att
det pedagogiska arbetet begränsas
och påverkas negativt av lärplattformen.
På många sätt kan man likna
lärplattformen vid en ”Schweizisk
armékniv” – kan många olika saker,
men är inte riktigt bra på någonting
av detta.
Molntjänster tar över
Problemet ligger i att ingen lärplattform
någonsin kommer att bli bäst
på någonting eftersom att de tävlar
mot specialiserade webb 2.0-tjänster
och system som specialiserade mot en
viss funktion. Till exempel att blogga,
kartor eller lagra/hantera dokument i
”molnet”. Dessa tjänster är dock ofta
bra på ytterligare en sak, nämligen att
kommunicera med andra tjänster på
webben via standarder för detta.
Detta har skapat en utveckling där
allt fler funktioner och tjänster flyttat
ut på webben (och molnet) med
följd att systemgränser suddas ut och
det sker en decentralisering av IT.
Istället för ”plattformar” som ska lösa
”alla” problem går utvecklingen mot
att webbtjänster (eller molntjänster)
kombineras till anpassade lösning, en
så kallad mashup.
Det mesta talar för att även de digitala
lärmiljöerna kommer att utvecklas
åt samma håll och bli mer modulära
och mindre leveratörsberoende (och
IT-enhetsberoende) i framtiden.
Det är ännu en bra bit kvar till
dess att vi kan ersätta dagens lärplattformar
med modulära miljöer som
plockas samman efter behov, men det
är onekligen en tilltalande tanke. På
senare år har dock flera standarder tagits
fram som ska göra det lättare för
system, tjänster och digitalt utbildningsinnehåll
att fungera ihop.
Personliga lärmiljöer
Parallellt med denna utveckling
forskas det flitigt kring så kallade
personliga lärmiljöer (PLE) som är
individens egen lärmiljö och som
anpassas efter olika behov. Ett mycket
intressant spår är de personliga
mashup-miljöerna (på engelska kallade
Mashed-Up Personal Learning
Environments eller MuPPLE) där
koncepten med PLE och mashup-miljöer
kombineras till potentiellt mycket
flexibla och pedagogiskt användbara
lärmiljöer.
I ljuset av denna utveckling kan
det kännas som om lärplattformen
snart tillhör det förgångna. Vad kommer
då att ske med lärplattformarna?
De kommer givetvis att finnas med
oss ett bra tag till och många leverantörer
kommer att anpassa sig till utvecklingen
och förändra sina produkter
medan andra kommer att lyckas
mindre bra. Klart är i alla fall att
ovanstående utveckling är bra att ha i
åtanke när vi resonerar kring skolans
IT- miljö. Omvälvande förändringar
som det är hög tid att börja fundera
kring!
Fredrik Paulsson
docent vid Umeå Universitet
E-post: frepap@gmail.com