DN-reportage, TV-serier och politiska slagord har format allmänhetens bilder av svensk skola. Ofta har
skolans personal känt sig främmande för dessa bilder. Med tanke på det snabba skifte som nu pågår när det gäller arbetsliv och arbetsformer på grund av samhällets digitalisering och globalisering och den intensiva debatt som pågått om svensk skola behöver vi bättre bilder. PISA har givit vissa mått på direkt mätbar, traditionell kunskap, återkommande med flera års mellanrum. Inte minst med nya mål som entreprenörskap
och digital kompetens är det uppenbart att vi behöver andra mått. Så vad vet vi egentligen?
Skolverket gjorde en grundläggande statusrapport kring it i svensk skola 2010. Rapporten gav en bild av
läget, bland annat att lärare fortfarande saknade egen dator. Man pekade på behovet av djupare och fortlöpande
studier. Telia-Sonera gjorde en studie för ett år sedan, och DIU medverkade till att ge den spridning i
lokalpress runt landet och i Almedalen. Den visade att it-planer saknades i många kommuner och att lärare
ofta saknade egna digitala verktyg.
DIU underhåller sedan ett år en digital karta där idag status för 181 kommuners planering för ett-tillett
redovisas. Av 290 kommuner har åtminstone 181 någon typ av 1-1-satsningar. Men tröskeln här är låg,
det kan inskränka sig till att en enda skola i kommunen driver en sådan satsning för vissa årskurser. Mycket
återstår.
Kairos Future har just tagit tempen på it i svensk skola med enkät till 4000 personer, med fokusgrupper
och ett expertseminarium. Man har kommit fram till tre huvudteser:
IT kommer att revolutionera skolan på några decennier
Det finns en klyfta mellan ledning och klassrum, dvs elever och lärare är mindre entusiastiska inför användning av it i undervisningen
Lärare och rektorer är i stort behov av kompetensutveckling. Enligt elevers och lärares bedömning saknar 4 av 10 lärare tillräcklig kompetens.
Den första punkten understöds av den bild DIU arbetat fram parallellt med den digitala kartan.
Med en begränsad, fokuserad studie av arbetet vid en enda skola. Två medarbetare har under
ett läsår följt en skola, YBC i Nacka. Vi har valt en skola, inte för att den är typisk, utan för att den
pekar framåt. Inte som en modellskola att kopiera, men som en skola med många av de inslag som
jag tror kommer att finnas i framtidens skola. Med en spegling av stämmor kring denna skola – från
elever, lärare, skolledning, externa partners till Skolinspektionen – hoppas vi ge stoff till diskussionen
och skönja steg mot framtidens skola. Studien kommer inom kort att vara tillgänglig som en pdf
på DIUs webb.
De refererade studierna visar positiva exempel men också att det krävs att kommuner tar utmaningarna
på stort allvar. Så mycket mer krävs för utveckling. DIU har tidigare publicerat tio punkter för
skolans utveckling med stöd av it (ledare DIU 1/2010). Fyra frågor bör ställas i skolor och kommuner:
Finns en långsiktig planering, som skapar tillgång till digital infrastruktur – det vill säga digitala apparater, skrivare, projektorer och tavlor liksom öppna trådlösa nät?
Finns rikhaltig och öppen tillgång till digitala lärresurser?
Finns stöd och former för kompetensutveckling för personal och arenor för delade erfarenheter och goda exempel, långt bortom PIM?
Finns engagemang och visioner med stark uppbackning från ledning i skola och kommun?
Den första delen – ”ett-till-ett” – är en förutsättning, men bara en inledning. Utan ett genomtänkt
och långsiktigt samspel mellan alla fyra faktorerna faller varje satsning.