Untitled Document Text:Jan Hylén
E-Post: jan@janhylen.se

 

Tema digitala Läromedel i DIU 2015/16

Läromedel i nya digitala former

Digitaliseringen av skolan påverkar läromedelsmarknaden. Nya former av digitala lärresurser och mer heltäckande digitala läromedel börjar utvecklas. Det innebär också att de traditionella läromedelsförlagen får konkurrens av nya aktörer. Jan Hylén kommer i en serie för DIU att träffa lärare och elever som arbetar med de nya verktygen.

Eleverna kommer in och sätter sig. De läser i en bok eller jobbar på datorn i väntan på att läraren ska komma. Det är tyst och koncentrerat i klass 6 i Silverbäckens skola i Sollentuna. I klassrummet finns bilder som illustrerar olika förmågor som elevernas ska träna. Eleverna väntar på att deras lärare, Jacqueline Humphries, ska börja lektionen.

– Idag ska vi jobba med en lärcirkel om meteorologi, säger hon och ger en kort introduktion vid tavlan med hjälpa av sin dator och en projektor. Det är de här två hubbarna vi ska jobba med idag. (Se nederst om lärcirklar och hubbar)

Eleverna ska leta efter filmer om extremväder, cykloner, torka och översvämningar. De börjar med att hämta hörlurar och jobbar sedan enskilt. De är vana att jobba med lärcirklar. De har gjort det hela höstterminen och i flera ämnen.

Det digitala läromedel de arbetar med heter ”På riktigt” och kommer från Lin Education. Men det är bara halva sanningen. För innehållet i denna lärcirkel, som ett material för ett arbetsområde kallas, har satts samman av Jacqueline Humphries. ”På riktigt”” är mer som ett ramverk för att lärare enklare ska kunna skapa egna digitala undervisningsmaterial. Men de kan också välja att arbeta med hela eller delar av andra lärares lärcirklar.

Materialet delas med eleverna i systemet och kommunikationen sker helt i anslutning till lärcirkeln. Eleverna använder material från webben som länkats in i lärcirkeln och möter sin lärare i uppgifterna, men en del uppgifter ska lösas genom samarbete med klasskamrater och ibland ska uppgifter lösas ute i skogen eller genom en undersökning i kvarteren runt skolan. Uppgifterna är färgkodade så att eleverna enklare ska känna igen vad det är för typer av uppgifter Det finns en zoomknapp som gör att man enkelt får överblick över var man befinner sig och vilka val man har.

Alla lärcirklar är länkade till grundskolans läroplan med de mål som lärcirkeln berör. Pedagogen kan enkelt söka fram det eleven postat in i läromedlet för att ge feedback under arbetets gång och för att göra sin slutbedömning.

Dela med sig
Jag frågar om lärarna tycker att det finns en tröskel man måste över för att komma igång. Men det håller de inte med om. Jacqueline Humphries menar med lite hjälp och stöttning har hennes kollegor kommit igång snabbt och även varit beredda att dela med sig av sina material. Flera av de skolor jag talat med menar att de har en levande dela-kultur både inom skolan och med andra som använder samma läromedel. Jacqueline beskriver det som att det tar viss tid att skapa en lärcirkel, men att det. sparar mycket tid i längden. Genom att skapa cirkeln har hon planerat upp arbetet i ett ämne för kanske 5-6 veckor framåt.

På läromedlets webbplats finns också flera hundra kortfilmer och annat material som lärarna kan använda i sina lärcirklar, eller de kan skapa allt material från grunden – det är lärarens val. Jacqueline räknar med att kommande läsår kunna återanvända mycket av det hon redan skapat. Hon tycker att planeringen känns roligare och mer kreativ än tidigare. En annan fördel är att eftersom hela arbetsområdet är färdigplanerat så gör det inte så mycket om hon blir sjuk några dagar eller är borta av andra skäl – det är enkelt för en annan lärare att tillsammans med eleverna fullfölja arbetet.

Sökbart bibliotek
Man kan också använda någon av de cirka 550 lärcirklar som redan finns i biblioteket. Jörgen Turesson, högstadielärare och förstelärare i svenska och SO på Humleskolan i Bromölla, säger att han helst skapar egna lärcirklar men han tipsar ofta eleverna om andra cirklar som de kan ha som kompletterande material. Han tycker inte heller att det var svårt att komma igång och skapa eget material. Däremot tog det lite tid innan han kunde programmet så väl att han kunde bedöma vad eleverna kan jobba med på egen hand och var han själv behöver hjälpa till. Han menar att det är oerhört viktigt att inte tro att digitala verktyg ersätter läraren.

– Min roll som pedagog är minst lika viktig som tidigare, kanske viktigare, säger han. Det gäller också att variera undervisningen. Även om jag hela tiden utgår från en lärcirkel så ska undervisningen växla mellan diskussioner i helklass, enskilt arbete, grupparbete och så vidare.

Linda Höidal, Lin Education, en av skaparna av ”På riktigt”, betonar vikten av dramaturgi i undervisningen. Att läraren rent dramaturgiskt måste tänka igenom hur man introducerar ett nytt område eller en ny fråga på ett intressant sätt, och hur man sedan kan skapa en miljö eller cirkel där eleven så mycket som möjligt av eget intresse söker sig fram till en bättre förståelse av den fråga eller det fenomen som inledningsvis introducerades. På Silverbäckens skola inleder man alla lärcirklar med en ”generativ fråga” som till exempel vad får en hel stad att lysa, eller vad gör man om det bli elavbrott. Den frågan ska locka eleverna att själva vilja ta reda på mer.

Både lärare och elever skapar
När ”På riktigt” växte fram för ett par år sedan så beskrevs det ofta som ett sätt att komma vidare i det så kallade omdefinierade lärandet efter Puenteduras SAMR-modell. Det uttrycket används mera sällan nu, men kärnan är fortsatt att utveckla nya digitala arbetsformer där både lärare och elever använder mediet till att skapa och dela. Lärarna skapar lärcirklar som man delar med andra och eleverna skapar inte bara texter utan kan också besvara uppgifter med bildspel, ljudfiler eller genom att göra filmer. Ibland samarbetar de eller inbjuds att kommentera klasskamraternas arbete och ibland bedrivs arbetet enskilt. Eftersom allt material sparas i systemet tycks elever, föräldrar och lärare uppskatta att allt material finns på samma ställe. Det är enkelt för föräldrar att se vad eleven arbetar med och man kan snabbt gå tillbaka till tidigare material för att se sin egen kunskapsprogression till exempel vid ett utvecklingssamtal.

Jörgen Turesson, som jobbat med läromedlet i ett par år, beskriver hur många föräldrar inledningsvis är skeptiska och undrar var elevernas läroböcker finns. Men när de sedan ser hur eleverna arbetar och får en demonstration av läromedlet på ett föräldramöte så byts vanligen skepsisen mot entusiasm. Jörgen är mycket restriktiv med att ge läxor men brukar uppmuntra eleverna att förbereda kommande lektion genom att titta på en video eller liknande. En mjuk form av flipped classroom som vanligen 70-80 procent av eleverna följer, menar han.

Varken Jörgen Turesson eller Jacqueline Humphries tycker att läromedlet passar vissa elevgrupper bättre än andra. Tvärtom framhåller de möjligheten för läraren att anpassa lärcirkeln med en blandning av filmer, texter, bilder och uppgifter som ska lösas både enskilt och i grupp, så att den fungerar för alla elever. Det faktum att eleverna själva kan välja i vilken form de vill besvara olika uppgifter ser båda som en tydlig styrka i läromedlet.

 

JAN HYLÉN
E-Post: jan@janhylen.se

Mer material

Mer om lärcirklar
En ”lärcirkel” utgörs av ett antal nav eller ”hubbar” som koncentreras runt en viss frågeställning. Där hittar eleven en kort text som beskriver vad hubben behandlar och det kan finnas dels länkar till filmer, bilder eller texter och dels uppgifter att lösa enskilt eller i grupp. Ifrån hubben kan det gå linjer i flera riktningar som eleven själv kan välja, eller enbart i en riktning – om läraren vill att alla elever går igenom materialet i samma ordning.

Läromedlet ”På riktigt” är producerat av Lin Education och vänder sig till elever i hela grundskolan, med betoning på årskurs 7-9. Det finns tillgängligt som abonnemangstjänst för skolor eller som pedagoglicens för enskilda pedagoger. Läromedlet är webbaserat och plattformsoberoende Det finns för närvarande cirka 550 lärcirklar i samtliga ämnen, de flesta inom de samhällsorienterande, naturorienterande ämnena samt språk. De kan sökas utifrån sökord, ämne, årskurs och läroplanens förmågor eller centrala innehåll.

Förutom att skapa egna lärcirklar kan lärare använda tidigare publicerat material som finns tillgängligt i ett bibliotek, antingen producerade av Lin Education eller av andra lärare. Innan en lärares lärcirkel publiceras kvalitetsgranskas den av företaget. Till hjälp för lärare som själva skapar cirklar finns en webbsida med för närvarande ca 450 digitala resurser och 400 filmer.

Läraren avgör vilka elevsvar som ska synas för övriga elever i klassen och vilka som enbart läraren ska ha tillgång till. När eleven postar in sina svar i lärcirkeln hamnar de i ett bloggliknande flöde där elevens svar hamnar som ett inlägg. Eleverna kan också bjudas in att kommentera varandras svar eller uppgifter. Elevsvaren syns enbart inom den egna klassen.

JH




Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 7-2015. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 7 - 15]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 151114