Digitaliseringen av skolan påverkar
läromedelsmarknaden. Nya former av
digitala lärresurser och mer heltäckande
digitala läromedel börjar utvecklas.
Det innebär också att de traditionella
läromedelsförlagen får konkurrens av
nya aktörer. Jan Hylén kommer i en
serie för DIU att träffa lärare och elever
som arbetar med de nya verktygen.
Eleverna kommer in och sätter sig. De
läser i en bok eller jobbar på datorn
i väntan på att läraren ska komma.
Det är tyst och koncentrerat i klass 6
i Silverbäckens skola i Sollentuna. I
klassrummet finns bilder som illustrerar
olika förmågor som elevernas ska
träna. Eleverna väntar på att deras lärare,
Jacqueline Humphries, ska börja
lektionen.
– Idag ska vi jobba med en lärcirkel
om meteorologi, säger hon och ger
en kort introduktion vid tavlan med
hjälpa av sin dator och en projektor.
Det är de här två hubbarna vi ska
jobba med idag. (Se nederst om lärcirklar och hubbar)
Eleverna ska leta efter filmer om
extremväder, cykloner, torka och
översvämningar. De börjar med att
hämta hörlurar och jobbar sedan
enskilt. De är vana att jobba med lärcirklar.
De har gjort det hela höstterminen
och i flera ämnen.
Det digitala läromedel de arbetar
med heter ”På riktigt” och kommer
från Lin Education. Men det är
bara halva sanningen. För innehållet
i denna lärcirkel, som ett material
för ett arbetsområde kallas, har satts
samman av Jacqueline Humphries.
”På riktigt”” är mer som ett ramverk
för att lärare enklare ska kunna skapa
egna digitala undervisningsmaterial.
Men de kan också välja att arbeta
med hela eller delar av andra lärares
lärcirklar.
Materialet delas med eleverna i
systemet och kommunikationen sker
helt i anslutning till lärcirkeln. Eleverna använder material från webben
som länkats in i lärcirkeln och möter
sin lärare i uppgifterna, men en del
uppgifter ska lösas genom samarbete
med klasskamrater och ibland
ska uppgifter lösas ute i skogen eller
genom en undersökning i kvarteren
runt skolan. Uppgifterna är färgkodade
så att eleverna enklare ska känna
igen vad det är för typer av uppgifter
Det finns en zoomknapp som gör att
man enkelt får överblick över var man
befinner sig och vilka val man har.
Alla lärcirklar är länkade till
grundskolans läroplan med de mål
som lärcirkeln berör. Pedagogen kan
enkelt söka fram det eleven postat in
i läromedlet för att ge feedback under
arbetets gång och för att göra sin slutbedömning.
Dela med sig
Jag frågar om lärarna tycker att det
finns en tröskel man måste över för
att komma igång. Men det håller de
inte med om. Jacqueline Humphries
menar med lite hjälp och stöttning
har hennes kollegor kommit igång
snabbt och även varit beredda att dela
med sig av sina material. Flera av de
skolor jag talat med menar att de har
en levande dela-kultur både inom
skolan och med andra som använder
samma läromedel. Jacqueline beskriver
det som att det tar viss tid att
skapa en lärcirkel, men att det.
sparar mycket tid i längden. Genom
att skapa cirkeln har hon planerat
upp arbetet i ett ämne för kanske 5-6
veckor framåt.
På läromedlets webbplats finns
också flera hundra kortfilmer och annat
material som lärarna kan använda
i sina lärcirklar, eller de kan skapa allt
material från grunden – det är lärarens
val. Jacqueline räknar med att
kommande läsår kunna återanvända
mycket av det hon redan skapat. Hon
tycker att planeringen känns roligare
och mer kreativ än tidigare. En annan
fördel är att eftersom hela arbetsområdet
är färdigplanerat så gör det inte
så mycket om hon blir sjuk några
dagar eller är borta av andra skäl –
det är enkelt för en annan lärare att
tillsammans med eleverna fullfölja
arbetet.
Sökbart bibliotek
Man kan också använda någon av de
cirka 550 lärcirklar som redan finns i
biblioteket. Jörgen Turesson, högstadielärare
och förstelärare i svenska
och SO på Humleskolan i Bromölla,
säger att han helst skapar egna lärcirklar
men han tipsar ofta eleverna
om andra cirklar som de kan ha som
kompletterande material. Han tycker
inte heller att det var svårt att komma
igång och skapa eget material. Däremot
tog det lite tid innan han kunde
programmet så väl att han kunde
bedöma vad eleverna kan jobba med
på egen hand och var han själv behöver
hjälpa till. Han menar att det är
oerhört viktigt att inte tro att digitala
verktyg ersätter läraren.
– Min roll som pedagog är minst
lika viktig som tidigare, kanske viktigare,
säger han. Det gäller också att
variera undervisningen. Även om
jag hela tiden utgår från en lärcirkel
så ska undervisningen växla mellan
diskussioner i helklass, enskilt arbete,
grupparbete och så vidare.
Linda Höidal, Lin Education, en av
skaparna av ”På riktigt”, betonar vikten
av dramaturgi i undervisningen.
Att läraren rent dramaturgiskt måste
tänka igenom hur man introducerar
ett nytt område eller en ny fråga på
ett intressant sätt, och hur man sedan
kan skapa en miljö eller cirkel där
eleven så mycket som möjligt av eget
intresse söker sig fram till en bättre
förståelse av den fråga eller det fenomen
som inledningsvis introducerades.
På Silverbäckens skola inleder
man alla lärcirklar med en ”generativ
fråga” som till exempel vad får en hel
stad att lysa, eller vad gör man om det
bli elavbrott. Den frågan ska locka
eleverna att själva vilja ta reda på mer.
Både lärare och elever skapar
När ”På riktigt” växte fram för ett par år sedan så beskrevs det ofta som ett
sätt att komma vidare i det så kallade
omdefinierade lärandet efter Puenteduras
SAMR-modell. Det uttrycket
används mera sällan nu, men kärnan
är fortsatt att utveckla nya digitala
arbetsformer där både lärare och
elever använder mediet till att skapa
och dela. Lärarna skapar lärcirklar
som man delar med andra och eleverna
skapar inte bara texter utan kan
också besvara uppgifter med bildspel,
ljudfiler eller genom att göra filmer.
Ibland samarbetar de eller inbjuds att
kommentera klasskamraternas arbete
och ibland bedrivs arbetet enskilt.
Eftersom allt material sparas i systemet
tycks elever, föräldrar och lärare
uppskatta att allt material finns på
samma ställe. Det är enkelt för föräldrar
att se vad eleven arbetar med
och man kan snabbt gå tillbaka till
tidigare material för att se sin egen
kunskapsprogression till exempel vid
ett utvecklingssamtal.
Jörgen Turesson, som jobbat med
läromedlet i ett par år, beskriver
hur många föräldrar inledningsvis
är skeptiska och undrar var elevernas
läroböcker finns. Men när de
sedan ser hur eleverna arbetar och
får en demonstration av läromedlet
på ett föräldramöte så byts vanligen
skepsisen mot entusiasm. Jörgen är
mycket restriktiv med att ge läxor
men brukar uppmuntra eleverna att
förbereda kommande lektion genom
att titta på en video eller liknande. En
mjuk form av flipped classroom som
vanligen 70-80 procent av eleverna
följer, menar han.
Varken Jörgen Turesson eller
Jacqueline Humphries tycker att
läromedlet passar vissa elevgrupper
bättre än andra. Tvärtom framhåller
de möjligheten för läraren att anpassa
lärcirkeln med en blandning av filmer,
texter, bilder och uppgifter som
ska lösas både enskilt och i grupp, så
att den fungerar för alla elever. Det
faktum att eleverna själva kan välja i
vilken form de vill besvara olika uppgifter
ser båda som en tydlig styrka i
läromedlet.
Mer om lärcirklar
En ”lärcirkel” utgörs av ett antal nav eller ”hubbar” som koncentreras runt en viss
frågeställning. Där hittar eleven en kort text som beskriver vad hubben behandlar och det kan finnas dels länkar till filmer, bilder eller texter och dels uppgifter
att lösa enskilt eller i grupp. Ifrån hubben kan det gå linjer i flera riktningar som eleven själv kan välja, eller enbart i en riktning – om läraren vill att alla elever går igenom materialet i samma ordning.
Läromedlet ”På riktigt” är producerat av Lin Education och vänder sig till elever i hela grundskolan, med betoning på årskurs 7-9. Det finns tillgängligt som abonnemangstjänst för skolor eller som pedagoglicens för enskilda pedagoger.
Läromedlet är webbaserat och plattformsoberoende Det finns för närvarande cirka 550 lärcirklar i samtliga ämnen, de flesta inom de samhällsorienterande,
naturorienterande ämnena samt språk. De kan sökas utifrån sökord, ämne, årskurs
och läroplanens förmågor eller centrala innehåll.
Förutom att skapa egna lärcirklar kan lärare använda tidigare publicerat material som finns tillgängligt i ett bibliotek, antingen producerade av Lin Education eller av andra lärare. Innan en lärares lärcirkel publiceras kvalitetsgranskas den av
företaget. Till hjälp för lärare som själva skapar cirklar finns en webbsida med för
närvarande ca 450 digitala resurser och 400 filmer.
Läraren avgör vilka elevsvar som ska synas för övriga elever i klassen och vilka som enbart läraren ska ha tillgång till. När eleven postar in sina svar i lärcirkeln hamnar de i ett bloggliknande flöde där elevens svar hamnar som ett inlägg. Eleverna kan också bjudas in att kommentera varandras svar eller uppgifter. Elevsvaren syns enbart inom den egna klassen.
JH
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.