Untitled Document

Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

 

Distans, närhet och flexibilitet

Sofia Distans har drygt 500 elever, från årskurs 6 till 9. Eleverna är spridda över jordklotet, skolan har elever i alla världsdelar.

Men bland eleverna finns också ett 80-tal elever i Sverige.

Elever som av olika anledningar inte kan delta i den vanliga skolundervisningen, men som det fungerar för att plugga via datorn – på distans.

I Jämtland finns Bräcke gymnasium och nätverksgymnasiet. Här är problemet inte att eleverna flyttat iväg. Problemet är att de vill bo kvar där de bor – och ändå utbilda sig. Lösningen är att försöka skapa en flexibel skola för ett flexibelt lärande. Och då är informationstekniken till stor hjälp.

projektet som utvecklades
Sofia Distans startade som ett projekt 1994. Syftet var att skapa ett alternativ till de gamla Hermodskurserna som många utlandssvenskar var hänvisade till. Skolan började med att jobba mot fyra olika platser i världen. Det ena var Hamburg, där det fanns en svensk skola upp till mellanstadiet och där högstadieeleverna befann sig i skolan och fick viss handledning av mellanstadieläraren, Cochabamba i Bolivien var också en av orterna, där var det svårt att få tekniken att fungera, så var inte fallet på den tredje orten, Beijing. Men de barn som bodde där befann sig i en värld totalt annorlunda än den vanliga tillvaron i Sverige.

Den sista orten var Riyadh i Saudiarabien, här var problemen annorlunda. Eleverna på Sofia Distans får skolmaterial skickat till sig, kemilådor som innehåller allt som behövs för egna laborationer, böcker, cd-skivor (allt undervisningsmaterial, studiehandledningar med mera som finns på nätet finns också på cd), dessutom skickas alltsammans i pappersutskrift. Men i Saudiarabien kan eleverna få böcker där tullen rivit ur sidor, och kemilådans innehåll har inte alltid godkänts.

De fyra försöksorterna speglar väl hur olika situationen kan vara för eleverna i utlandet, en del sitter själva – rätt isolerade, andra går i skola men läser hela eller delar av kurserna på Sofia. Nu fi nns det också en rätt stor del elever i Sverige.

tydlighet i planeringen
Den första Sverigeeleven fick skolan via en orolig mormor, hennes barnbarn hade inte varit utanför dörren på flera år. Han hade fullständigt vänt på dygnet och fungerade inte i vanliga skolan. Att gå i skolan via datorn på distans visade sig vara en lyckträff.

– Efter tre månader tog han ensam tåget till Stockholm och hälsade på oss. Några månader senare startade han en egen firma och nu lever han ett helt normalt liv, berättar Ronny Carlsson, distanschef.

– Det har också visat sig att den här typen av undervisning passar bra för de så kallade ”bokstavsbarnen”, säger Mai Wall, kanslichef. Den typ av tydlighet som vi har fungerar för dem.

Tydligheten i studiehandledningar och annat material är central för att distansstudierna ska fungera.

Här är det flexibel skolstart som gäller, en del elever börjar höstterminen i början av augusti, andra inte förrän i mitten av september.

– Vi kan individanpassa. Planeringen för 35 veckor finns klar. Det är lätt för eleverna att komma med förslag. De blir bra på att själva se möjligheterna, säger Mai.

En annan fördel som distanseleverna har är att de kan ägna sig åt ett ämne under längre perioder.

– I den vanliga skolan kanske man ska byta huvudintresse åtta gånger per dag. Först ska du tycka att matematik är det roligaste som finns, för att sedan byta intresse till svenska, säger Ronny Carlsson.

En nackdel är att det är svårt att få till stånd grupparbeten när eleverna inte ligger i fas med varandra i de olika kurserna.

studieteknik
En sak som Sofia Distans elever ofta påpekar när de lämnat skolan och börjat på gymnasiet är att de har ett försprång framför sina nya skolkamrater genom att de har en bra studieteknik och är vana att ta ansvar och planera sina studier själva.

Samma sak säger de elever som Monica Sandström, rektor för Bräcke gymnasium och projektledare för nätverkgymnasiet, möter efter att de avslutat sina studier på gymnasienivå. När eleverna börjar studera på universitet och högskolor har de en fördel av att de gått på ett gymnasium där det krävs stort eget ansvar för sina studier.

I Jämtland med många små orter, långa avstånd och relativt få gymnasieelever gäller det att vara fl exibel och idérik för att tillgodose elevernas önskemål om inriktning på program och val av kurser.

En elev på Bräcke gymnasium kanske vill läsa ett ämne där den ende tillgänglige läraren fi nns i Åre. Då gäller det att hitta fungerande lösningar. Och det måste vara lösningar som ryms inom ramen för skollagar och förordningar om vilka lärare som får sätta betyg på vilka elever.

flexibel skola
Bräcke gymnasium har både ungdomselever och vuxenelever och mycket uppdragsutbildning. Ungdomar och vuxna studerar ofta tillsammans. Nu kommer nya kursplaner som kanske försvårar den modellen. Men Monica Sandström och hennes personal hittar säkert en lösning. För på Bräcke gymnasium handlar det inte om att stanna upp för hinder ”Finns det ingen väg gör vi en” är mottot. På skolan förekommer undervisning i alla dess former.

– Vi jobbar med flexibelt och individanpassat lärande, med mer eller mindre teknik och mer eller mindre på distans.

– Över huvud taget är vi en flexibel skola. Vi har till och med flexibelt arbetsår, skolan stänger aldrig.

Skolans elever har mycket individuella studieplaner. Många gånger händer det att till exempel eleverna på Hotell- och restaurangprogrammet är klara med alla sina kurser redan i februari/mars. Då fi nns möjligheten att läsa fl era kurser, läsa upp sig i något ämne eller att skaffa sig mer praktik.

– Eleverna har möjlighet att ta extra kurser om de vill och vill någon läsa in all matematik på en termin så är det möjligt, även om vi talar om att det kan bli svårt.

Eleverna får inte bara ta stort ansvar för uppläggning av sina studier och många gånger också var de väljer att studera. Tydliga studiehandledningar är en viktig del i undervisningen också i Bräcke. Likaså tydliga starter på kurserna som talar om vad som gäller för genomgångar och redovisningar.

De som behöver går sedan på genomgångar och föreläsningar. Det finns också ”Öppet klassrum” ständigt bemannat med lärare. På skolan fi nns både ämneslärare och särskilda handledare.

– Handledarnas måste ha social farthållningskompetens. Hjälpa eleverna att komma framåt. Det är en process och det är inte alltid lärarna hinner med.

Handledningen lika väl som ämnesstudierna sker både i det fysiska rummet och via dator och andra tekniska hjälpmedel. Det gör också att alla elever blir sedda, menar Monica Sandström. Och att eleverna får många olika sätt att uttrycka sig på, både i mötet eller via till exempel datorn. Även de mer tystlåtna får utrymme.

– Proven är också på väg att försvinna, genom att lärarna följer hela processen med inlämningsuppgifter får de en god bild av elevernas kunskaper utan prov. Introduktionen av eleverna är en viktig del när de förutsätts ta mycket eget ansvar för sina studier. Och ungdomseleverna behöver ofta mer stöttning i början än de vuxenstuderande.

Men de kommer snart in i sättet att tänka och tar stort ansvar.

– Vi ser att eleverna växer.

Ett exempel på hur det kan fungera är de tre tjejer som ville läsa estetiskt program. Det finns inte, men eleverna ville inte flytta till stan och gå i skola där.

– Vi fick ta hjälp av Åre och Strömsund för att hitta lärare. När de tre gick i trean gjorde de sina scheman helt och hållet själva. De lärde sig att ta ansvar.

 

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

artikel.länkar

Sofi a Distans:
www.sofiadistans.nu

Bräcke gymnasieskola
www.bracke.se/startsida



Datorn i Utbildningen nr 8 2002. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 02]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 021216