Sofia
Distans har drygt 500 elever, från årskurs 6 till 9. Eleverna är
spridda över jordklotet, skolan har elever i alla världsdelar.
Men bland eleverna
finns också ett 80-tal
elever i Sverige.
Elever som av olika
anledningar inte kan
delta i den vanliga
skolundervisningen,
men som det fungerar
för att plugga via
datorn på distans.
I Jämtland finns Bräcke gymnasium och nätverksgymnasiet.
Här är problemet inte att eleverna flyttat iväg. Problemet är
att de vill bo kvar där de bor och ändå utbilda sig.
Lösningen är att försöka skapa en flexibel skola för
ett flexibelt lärande. Och då är informationstekniken till stor
hjälp.
projektet som utvecklades
Sofia Distans startade som ett projekt 1994. Syftet var att skapa ett alternativ
till de gamla Hermodskurserna som många utlandssvenskar var hänvisade
till. Skolan började med att jobba mot fyra olika platser i världen.
Det ena var Hamburg, där det fanns en svensk skola upp till mellanstadiet
och där högstadieeleverna befann sig i skolan och fick viss handledning
av mellanstadieläraren, Cochabamba i Bolivien var också en av orterna,
där var det svårt att få tekniken att fungera, så var
inte fallet på den tredje orten, Beijing. Men de barn som bodde där
befann sig i en värld totalt annorlunda än den vanliga tillvaron i
Sverige.
Den sista orten var Riyadh i Saudiarabien, här var problemen
annorlunda. Eleverna på Sofia Distans får skolmaterial skickat till
sig, kemilådor som innehåller allt som behövs för egna
laborationer, böcker, cd-skivor (allt undervisningsmaterial, studiehandledningar
med mera som finns på nätet finns också på cd), dessutom
skickas alltsammans i pappersutskrift. Men i Saudiarabien kan eleverna få
böcker där tullen rivit ur sidor, och kemilådans innehåll
har inte alltid godkänts.
De fyra försöksorterna speglar väl hur olika
situationen kan vara för eleverna i utlandet, en del sitter själva
rätt isolerade, andra går i skola men läser hela eller
delar av kurserna på Sofia. Nu fi nns det också en rätt stor
del elever i Sverige.
tydlighet i planeringen
Den första Sverigeeleven fick skolan via en orolig mormor, hennes barnbarn
hade inte varit utanför dörren på flera år. Han hade fullständigt
vänt på dygnet och fungerade inte i vanliga skolan. Att gå
i skolan via datorn på distans visade sig vara en lyckträff.
Efter tre månader tog han ensam
tåget till Stockholm och hälsade på
oss. Några månader senare startade han
en egen firma och nu lever han ett helt
normalt liv, berättar Ronny Carlsson,
distanschef.
Det har också visat sig att den här
typen av undervisning passar bra för de
så kallade bokstavsbarnen, säger Mai
Wall, kanslichef. Den typ av tydlighet
som vi har fungerar för dem.
Tydligheten i studiehandledningar och
annat material är central för att distansstudierna
ska fungera.
Här är det flexibel skolstart som gäller,
en del elever börjar höstterminen i början av augusti, andra
inte förrän i mitten av
september.
Vi kan individanpassa. Planeringen
för 35 veckor finns klar. Det är lätt för
eleverna att komma med förslag. De
blir bra på att själva se möjligheterna,
säger Mai.
En annan fördel som distanseleverna
har är att de kan ägna sig åt ett ämne
under längre perioder.
I den vanliga skolan kanske man
ska byta huvudintresse åtta gånger per
dag. Först ska du tycka att matematik
är det roligaste som finns, för att sedan
byta intresse till svenska, säger Ronny
Carlsson.
En nackdel är att det är svårt att få
till stånd grupparbeten när eleverna
inte ligger i fas med varandra i de olika
kurserna.
studieteknik
En sak som Sofia Distans elever ofta påpekar när de lämnat skolan
och börjat på gymnasiet är att de har ett försprång
framför sina nya skolkamrater genom att de har en bra studieteknik och
är vana att ta ansvar och planera sina studier själva.
Samma sak säger de elever som Monica
Sandström, rektor för Bräcke gymnasium
och projektledare för nätverkgymnasiet,
möter efter att de avslutat sina studier
på gymnasienivå. När eleverna börjar
studera på universitet och högskolor har
de en fördel av att de gått på ett gymnasium
där det krävs stort eget ansvar för
sina studier.
I Jämtland med många små orter,
långa avstånd och relativt få gymnasieelever
gäller det att vara fl exibel och
idérik för att tillgodose elevernas önskemål
om inriktning på program och val
av kurser.
En elev på Bräcke gymnasium kanske
vill läsa ett ämne där den ende tillgänglige
läraren fi nns i Åre. Då gäller det
att hitta fungerande lösningar. Och det måste vara lösningar
som ryms inom
ramen för skollagar och förordningar
om vilka lärare som får sätta betyg på
vilka elever.
flexibel skola
Bräcke gymnasium har både ungdomselever och vuxenelever och mycket
uppdragsutbildning. Ungdomar och vuxna studerar ofta tillsammans. Nu kommer
nya kursplaner som kanske försvårar den modellen. Men Monica Sandström
och hennes personal hittar säkert en lösning. För på Bräcke
gymnasium handlar det inte om att stanna upp för hinder Finns det
ingen väg gör vi en är mottot. På skolan förekommer
undervisning i alla dess former.
Vi jobbar med flexibelt och individanpassat
lärande, med mer eller mindre
teknik och mer eller mindre på distans.
Över huvud taget är vi en flexibel
skola. Vi har till och med flexibelt
arbetsår, skolan stänger aldrig.
Skolans elever har mycket individuella
studieplaner. Många gånger händer det
att till exempel eleverna på Hotell- och
restaurangprogrammet är klara med alla
sina kurser redan i februari/mars. Då
fi nns möjligheten att läsa fl era kurser,
läsa upp sig i något ämne eller att skaffa
sig mer praktik.
Eleverna har möjlighet att ta extra
kurser om de vill och vill någon läsa in
all matematik på en termin så är det
möjligt, även om vi talar om att det kan
bli svårt.
Eleverna får inte bara ta stort ansvar för
uppläggning av sina studier och många
gånger också var de väljer att studera.
Tydliga studiehandledningar är en viktig
del i undervisningen också i Bräcke.
Likaså tydliga starter på kurserna som
talar om vad som gäller för genomgångar
och redovisningar.
De som behöver går sedan på genomgångar
och föreläsningar. Det finns också Öppet klassrum
ständigt bemannat
med lärare. På skolan fi nns både ämneslärare
och särskilda handledare.
Handledarnas måste ha social farthållningskompetens.
Hjälpa eleverna att
komma framåt. Det är en process och det
är inte alltid lärarna hinner med.
Handledningen lika väl som ämnesstudierna
sker både i det fysiska rummet
och via dator och andra tekniska hjälpmedel.
Det gör också att alla elever blir
sedda, menar Monica Sandström. Och att
eleverna får många olika sätt att uttrycka
sig på, både i mötet eller via till exempel
datorn. Även de mer tystlåtna får
utrymme.
Proven är också på väg att försvinna,
genom att lärarna följer hela processen
med inlämningsuppgifter får de en god
bild av elevernas kunskaper utan prov.
Introduktionen av eleverna är en
viktig del när de förutsätts ta mycket
eget ansvar för sina studier. Och ungdomseleverna
behöver ofta mer stöttning
i början än de vuxenstuderande.
Men de kommer snart in i sättet att
tänka och tar stort ansvar.
Vi ser att eleverna växer.
Ett exempel på hur det kan fungera är
de tre tjejer som ville läsa estetiskt program.
Det finns inte, men eleverna ville
inte flytta till stan och gå i skola där.
Vi fick ta hjälp av Åre och Strömsund
för att hitta lärare. När de tre gick i trean
gjorde de sina scheman helt och hållet
själva. De lärde sig att ta ansvar.