Lärarens uppgift i fysiska och virtuella
klassrum
Handleda, lotsa, stötta
Hur agerar man
som handledare då
eleverna arbetar blandat
i de fysiska och
virtuella klassrummen?
Bosse Andersson
ger exempel på olika
metoder och olika skeenden
i processen.
Det finns ingen manual för att arbeta
som lärare och handledare i en miljö
med blandat lärande. En viktig aspekt
handlar om lärarens personlighet. Vissa
har naturligt lättare att skapa kontakt
och förtroende med elever och fallenhet
för att vänta ut, känna av, lotsa, stötta
eleverna, ge ledord, ställa rätt frågor
och få dem till att själva se lösningar,
samband och sammanhang. Det är också
något som lärare kontinuerligt lär sig
och utvecklar genom åren i sin praktik.
Liksom andra yrkeskategorier och sociala
praktiker bygger lärare kontinuerligt
upp ett förråd av tyst kunskap i samspel
med elever och kollegor.
Nu är det inte samma sak att handleda
fysiskt och virtuellt. Det finns lärare och
handledare som fungerar bättre på nätet
än ansikte mot ansikte och tvärtom. Att
handleda i form av text som ännu är det
dominerande sättet på nätet kräver andra
egenskaper. Vissa av oss har lättare att
handleda då vi kan använda vår hela
personlighet, alla sinnen och varierande
verktyg. Andra föredrar att skriva och
känner sig mer koncentrerade och precisa
i den formen. Detsamma gäller eleverna
som ska bli handledda.
skapa ett gynnsamt klimat
Oavsett om fysiska eller virtuella rum används måste jag först
skapa ett så gynnsamt klimat som möjligt för lärande. Målet
är att eleverna som individer och grupp ska känna ett förtroende
för mig som lärare och handledare. Dessutom är en förutsättning
att de känner förtroende för varandra inom gruppen, att det skapas
en öppen stämning och en tolerans dem emellan. Att vara handledare
innebär att det är eleverna som ska ställa frågor till
mig inte tvärtom.
Vid arbete med grupper eller klasser
kan man i denna fas arbeta med olika
värdegrundsövningar med mål att
gruppen/klassen formulerar vilka normer
som ska gälla för samtal, diskussion och
samarbete i de olika rummen.
förhandledning
Att skapa en tydlig struktur genom att klargöra mål, arbetssätt,
redovisningsform, tider för genomgångar, handledning, hänvisningar
till källor/lärmaterial är centrala uppgifter under förhandledningen.
Dit hör också den svåra uppgiften att motivera, inspirera och
få eleverna engagerade inför uppgiften. Att tillhandahålla
de verktyg, begrepp, bakgrund och teorier som krävs för att lösa
uppgiften eller projektet.
De virtuella klassrummen under denna
fas har vi i mitt tidigare arbetslag använt
för att göra strukturen och vad som förväntas
av eleverna mer tydligt genom publicering
av mål, tidsplaner, hänvisningar till
material, vinjettbilder, inspirationstexter
på ett ställe som kan nås oberoende av
plats och tid. Som lärare eller handledare
slipper man då bland annat alla frågor om
vad som ska göras. Det frigör tid till mer
angelägna uppgifter.
handledning under arbetet
I de fysiska rummen skapas kontinuerligt spontana handledningstillfällen.
Min erfarenhet är att elevaktiva arbetssätt, inte minst med stöd
av ny teknik, skapar naturliga möten.
En viktig faktor är att lokalerna är
anpassade för möten och samtal. Att
datorerna är placerade så att de både
fungerar för samtal och samarbete,
lärande mellan elever och att handledaren
lätt kan sätta sig tillsammans med
eleverna vid maskinerna. Att det finns
stora och små rum anpassade för enskild-
eller grupphandledning, lämpliga rum
för skapande, reflektion, genomgångar
och redovisningar. En annan form av
handledning är den formella där elever
enskilt eller i grupp träffar en handledare
på en bestämd tid.
ämnes-, metod- och processhandledning
Generellt kan man skilja på ämnes-, metod- och processhandledning.
Vid ämneshandledning ges support om innehållsfrågor, vid metodhandledning
stöd för arbetsgång, problemlösningsprocess och processhandledningen
inriktar sig på processerna, rollerna i gruppen och hur gruppen eller
enskilda elever utvecklas. Dessutom har handledaren en viktig social roll.
Andra resurser än lärare för handledning
är externa experter. I arbete med
undersökande arbetssätt är det centralt
att stimulera eleverna att fysiskt, via telefon
eller e-post ta kontakt med personer
i företag, myndigheter, högskolan som
kan ge råd och besvara frågor. Ett annat
sätt är att bjuda in experter att besvara
frågor i ett forum på nätet.
Valet av metodik styr formen för
handledning. I vissa kurser eller moment
har vi arbetat med mer kollaborativa
arbetssätt. Där eleverna tex arbetat med
praktikfall som ska lösas i grupp och
diskussionerna, samtalen har förts på
nätet i forum. I dessa fall har det inte
handlat om grupparbete i den mening
att var och en arbetar med sin del utan
grupperna har arbetat med att nå fram
till och konstruera gemensamma synsätt, alternativa
lösningar på de problem som
presenterats. En annan form är rollspel
via forum där eleverna tilldelas olika
roller i en fråga och tränas i perspektivbyte.
Handledarens roll blir i dessa
fall att agera som moderator i forumen,
alternativ att eleverna tar denna roll.
Denna funktion kan jämföras med att
vara mötesordförande i ett fysiskt möte.
För ämneshandledning på nätet
kan man välja att den ska ske i forum
eftersom elever många gånger ställer
likartade frågor. I forum ligger svaren
kvar vilket innebär att eleverna vid
behov kan ta del av dessa och läraren
inte behöver besvara samma fråga flera
gånger. En ambition i forum kan också
vara att elever lär elever genom att de
besvarar kamraters frågeställningar.
För att underlätta kommunikation via
forum ska användaren kunna välja att
inlägg i forum ska visas trådade eller
öppna. I ett öppet visningsläge ser man
alla inlägg i den valda frågan i klartext
under varandra. Man behöver inte klicka
sig igenom alla trådar. Det underlättar
för användaren och har klara pedagogiska
fördelar. En annan viktig funktion är
att användarna ska kunna redigera ett
skickat inlägg, enligt forskning ökar det
aktivitetsgraden bland användarna.
På samma sätt som eleverna i de fysiska
miljöerna har möjligheter till enskild
handledning ska de också ha den möjligheten
i de virtuella miljöerna. Min
erfarenhet är att svaga elever, de med läs
och skrivproblem eller de med dåligt
självförtroende har svårt för att blotta sig
i forum och att de ska ha möjlighet att få
hjälp via mail eller direktmeddelanden
om så önskas. Det finns också elever som
aldrig eller sällan ställer frågor i någon
kommunikationskanal för dessa är det
viktigt att de får en fast handledningstid
ansikte mot ansikte. I ett flexibelt
lärande ska elever få välja de kanaler
som de anser passar bäst för individuell
handledning.
Handledning behöver inte vara i form
av fråga och svar. Vi har testat att eleverna
kontinuerligt i det virtuella klassrummet
skriver loggbok över sitt arbete eller
reflekterar över vissa frågeställningar,
begrepp som är centrala för det moment
som behandlas. Kommentarerna på dessa
– muntliga eller skriftliga – blir en hjälp
för eleverna i deras förståelse.
När vi i mitt arbetslag introducerade
en schemafri dag trodde vi att eleverna
skulle ställa frågor vid behov i det virtuella
klassrummets forum men det var
relativt tyst där. När vi pratade med
eleverna om varför och vad de gjorde när
de ställdes inför ett problem blev svaret:
”Jag ringer eller sms:ar en kompis.” För
ungdomar är mobiltelefonen kanske det
mest naturliga kommunikationsverktyget.
Varför koppla upp datorn och logga
in på nätet när man kan ringa eller skicka
sms? När jag därefter lämnade ut mitt
mobilnummer fick frågor via sms från
vissa elever.
efterhandledning
Den återkopplingen som jag ger efter inlämningen, publiceringen av
ett projekt eller inlämningsuppgift är en viktig del i elevernas lärande.
Det är då jag ser helheten i elevernas arbete och har en möjlighet
att fördjupa lärandet genom att med mina ämneskunskaper föra
en dialog med eleverna och sätta in deras arbete i ett större sammanhang,
förklara eventuella luckor, begrepp etcetera. En risk är att tidscheman
är för tajta, att man som lärare och handledare har planerat
in för lite tid för reflektion med eleverna enskilt och i grupp när
deras deras arbeten är inlämnade och redovisade.
Återkoppling kan ges i olika former
både i de fysiska eller virtuella rummen.
I det intranät som vi utvecklat för Lerums
skolor finns det en responsfunktion som
är byggd efter elevernas önskemål.
Ansvarig lärare skriver i aktuellt virtuell
klassrum in respons för respektive elev
och uppgift eller prov. Denna respons
hamnar automatiskt i varje elevs personliga
rum.
På detta sätt får eleverna återkopplingen
på sina prestationer samlade
på ett ställe vilket ger bättre ordning,
översikt och ett sätt att följa processen
över det egna lärandet. I samma rum
kan eleverna i en porfoliofunktion samla
sina arbeten vilket också underlättar ett
processtänkande. Lärarnas återkoppling
kan också kombineras med elevernas
självvärdering eller reflektionsmappar.
Ett annat alternativ är att arbeta med
att elev ger elev återkoppling på individ
eller gruppnivå. Det kan tex vara i form
av tvärgruppsredovisningar i de fysiska
rummen eller i ett ”peer to peer” tänkande
i de virtuella.
tillgänglighet
Mer projektinriktade och elevaktiva arbetssätt – inte minst med stöd
av ny teknik i olika former – kräver i regel mer tid från läraren
och handledaren i jämförelse med traditionell läro- övningsboksstyrd
undervisning där ett prov är examinationsförfarandet. Flexibla
arbetssätt kräver öppna dörrar i skolan och att eleverna
har tillgång till lokaler, utrustning och handledare vid behov. För
att inte ätas upp av frågor, behov av stöd och handledning,
återkopplingsarbete krävs det realistiska och tydliga tidsplaneringar
av lärarna och en medveten policy när vi ska vara tillgängliga
i våra fysiska och virtuella rum.
En risk och tidsätare vid arbete med
stöd av ny teknik är att den är dels rolig
och dels många gånger fungerar dåligt
vilket innebär att formen lätt tar överhand
och också blir till innehåll.
Fördelarna med de virtuella klassrummen och de
digitala verktygen är att vi lärare med dem fått en större
repertoar i vår yrkesroll. Elever är olika och vissa lär bättre
hemma och föredrar handledning via nätet eller mobilen, andra kräver
mer stöttning ansikte mot ansikte, en del får hjälp av kamrater
etcetera. De ska i så stor grad som möjligt kunna välja handledningsform.
Att bara låta dem få tillgång till en kanal som tex e-post,
forum eller ett fysiskt rum är inte speciellt flexibelt. Om vi vill eftersträva
ett mera flexibelt lärande ska vi givetvis använda alla tillgängliga
kommunikationssätt för att nå det som passar bäst för
varje individ eller grupp. Inför framtiden hoppas jag på att möjligheterna
att kommunicera i realtid via nätet med ljud och bild förenklas och
förbättras. Och varför inte också med stöd av mobiltelefoner
och/eller handdatorer?
