En spamfri brevlåda. En önskedröm som kan bli verklighet med hjälp av eget arbete i form av julstädning på datorn. Mats Östling delar med sig av sina bästa städtips.

Ett stort irritationsmoment när det gäller e-post är oönskade massbrev – spam.

Genom att samla på sig stora mängder personliga e-postadresser kan den som vill göra omfattande utskick utan alltför stora kostnader. På ett sätt kan det jämföras med de reklamutskick som kommer i den vanliga brevlådan men huvuddelen av spam handlar om sådant vi inte vill ha och en stor del av spam-breven innehåller också virus och annat otrevligt.

För myndigheter ställer spam till stora problem och innebär både omfattande arbete och höga kostnader. Enligt nuvarande lagstiftning är det inte tillåtet med automatisk rensning av e-post. I princip ska all e-post till myndigheter granskas av någon innan den raderas. Med den nuvarande spamfloden är detta inte hållbart och en praxis som innebär att filter automatiskt kan ta bort en stor del av den oönskade e-posten, framför allt bilagor, är på väg att etableras. En ny vägledning för spamhantering är på gång från Statskontoret.

För dig som tjänsteman innebär det dock fortfarande att du kan behöva granska epost innan du raderar den. För dig som privatperson är läget annorlunda. Då handlar det om att på ett effektivt sätt ta bort spam från din brevlåda. Arbetet kan delas in i tre delar:

• Undvik att utsätta dig för spamrisk
• Undvik att få spam i brevlådan
• Undvik att själv sprida spam

spamrisken
Spam bygger på att mycket stora mängder e-postadresser kan samlas in. Det sker dels genom att vi lockas att lämna ifrån oss vår adress i olika sammanhang, till exempel när vi registreras oss på olika webbsidor eller anmäler intresse för deltagande, eller för en produkt. Seriösa webbsidor har därför ofta en text som beskriver hur de kommer att använda insamlad information.

Ett annat mycket vanligt sätt är att använda program som snabbt sveper över en stor mängd webbsidor i jakt på e-postadresser. Genom att på olika sätt undvika att skriva ut e-postadressen i klartext, namn.efternamn@organisation. se, går det att minska risken för att bli avskannad. Beskriv hur e-postadresserna ser ut med namnen bredvid, koda webbsidan så att adressen inte skrivs som med vanliga tecken utan ascii-kod (fråga någon webbkunnig) eller publicera e-postadressen i form av en bild.

Om du behöver lämna en e-postadress så registrera en gratisadress på webben som du kan använda tillfälligt. Det finns ett stort antal sådana gratisatjänster. Svara aldrig på obeställd e-post, även om det finns en länk som uppmanar dig att klicka på den för att du ska tas bort från utskickslistan.

hur känner du igen spam?
Spam kan ha flera kännetecken:

• Avsändaren är okänd och ser ovanlig ut:
  Dirty p eller ?????????
  
  
• Avsändarens e-postadress stämmer inte med avsändaren:
  ”Cap Hansen yoksdpyhdt@dpsys.com”
  
  
• Rubriken är felstavad, svår att förstå, handlar om porr eller billiga varor och är dessutom på engelska: “Save up to 95%” eller “Chr|stmass s@|e - MIcrOs0ft Office 2003” Felstavningar är ett sätt att försöka komma förbi spamfilter. Maskinella avläsningar är exakta medan vi människor tolkar det vi läser. Vi förstår texten trots felstavningen.
  
  
• Rubriken antyder att brevet är ett svar på något du inte har skickat: ”RE: account # 1803855R” eller ”Re: I want you”
  
  
• Innehållet erbjuder något som är nästan gratis eller kanske olagligt. Ett typiskt exempel kan se ut så här: ”Get the Finest Rolex Watch! 98% Accurate Markings and Serial Number on Watch Back. Visit us: http://www.bhex.com/rep/rolx/ No thanks: http://www.bxh.com/ z.php”

Längst ner i exemplet finns den vanliga länken som vill få dig att tro att du kan slippa fler utskick genom att tacka nej. Klicka aldrig på en sådan länk!

spamfri brevlåda
Flera e-postleverantörer har i dag inbyggda spamfilter, antingen i själva abonnemanget eller som en extratjänst. Se till att du aktiverar spamfiltret om det finns ett sådant, fråga din leverantör om du är osäker. Har de inte ett bra skydd – byt om du kan!

Att kombinera webbmail (det vill säga att du läser och skriver e-post direkt i webbläsaren efter att ha loggat in på ditt konto) med ett e-postprogram på din dator är ett bra sätt att undvika att få spam (och virus) till din dator. Du rensar då brevlådan från den post du inte vill ha i webbmailen och hämtar sedan med programmet det du vill ha kvar så att det finns på din dator.

Om din e-postleverantör inte har ett bra filter och du hämtar e-posten till din dator behöver du ha ett eget spam-filter. Det finns gott om filter, både gratis i form av open-source och kommersiella produkter. Anti-virusprogram (du har väl ett antivirusprogram?) kan ofta förses med ett spam-tillägg, många epostprogram har egna lösningar och andra leverantörer erbjuder också spamfilter till de vanliga e-postprogrammen. Några exempel är:

• Spamfighter för Outlook (gratis för privatpersoner):
  www.spamfighter.com
  
  
• Spampal även det för Windows och kostnadsfritt:
  www.spampal.org
  
  
• Spamassasin är ett känt open sourceprogram som också finns för Windows (inte alldeles självklart att installera, men kanske ett lämpligt julpyssel):
  http://spamassassin.apache.org/index.html
  
  
• Postarmor:
  www.postarmor.com

Ett bra e-postprogram med inbyggd spamfilterfunktion är Mozillas Thunderbird, som tillsammans med webbläsaren Firefox är ett mycket bra och säkert alternativ för Internetanvändning: www.mozilla.org

sprider du själv spam?
Ibland kan det hända att människor oskyldigt anklagas för att sprida spam. Det beror oftast på att den som skickar ut massbreven använder dessa personers e-postadresser som avsändare för att själv inte synas.

Allvarligare är det om du inte har skyddat din dator med en brandvägg när du är ansluten till en snabb Internetförbindelse. Datorer som står uppkopplade längre tider kan attackeras av hackare som vill komma åt många datorer för att sedan kunna använda dem till massutskick eller som programnedladdningsplatser. Detta sker ofta utan att datorns ägare märker av det, möjligen blinkar Internetanslutningen som aldrig förr. En brandvägg som sitter mellan bredbandet och datorn eller installerad på datorn är en nödvändig säkerhetsåtgärd. De som har flera datorer kopplade till sin bredbandsanslutning har ofta en router för koppla ihop datorerna. I den finns det ofta en enkel brandvägg.

Ett kostnadsfritt programalternativ är ZoneAlarm: www.zonelabs.com

Zonealarm går att ladda ned och installera på datorn. Det är en enkel brandvägg som ökar säkerheten betydligt.

vem tjänar på spam?
Vem som är vinnare eller förlorare när det gäller vanlig reklam kan väl diskuteras, men när det gäller spam är vi alla förlorare.

De som ägnar sig åt massutskick vill inte bli upptäckta och ställda till ansvar. Ett sätt är att agera från länder där det inte är olagligt med massbrev, ett annat att dölja sin identitet och använda oskyddade datorer som e-postsavsändare. För att utskicket ska gå med vinst krävs att ett antal personer klickar på reklamlänkarna i breven och att åtminstone några av dessa köper något, vilket gör utskicken kanske omfattar flera miljoner e-postadresser. Det handlar om ett gigantiskt slöseri med Internet och skadar förtroendet för nätet som kommunikationskanal.

I väntan på att lagar förändras och att olika aktörer på marknaden vidtar åtgärder är det upp till var och en att göra det bästa för att undvika problem.