Untitled Document Text: Helena Kvarnsell
E-post: Helena.Kvarnsell@nacka.se

 

PEDAGOGIKSPANING HELENA KVARNSELL

Pedagogisk erfarenhet som fallskärm och elever med egna datorer

Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka och en av årets finalister till lärarpriset Guldäpplet är inne på sitt tredje läsår där eleverna har egna datorer. Här delar hon med sig av sina tankar kring undervisning med ständig tillgång till modern teknik.

Det blir roligare
”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” (LGR11, kapitel 1, Skolans värdegrund och uppdrag) Detta tycker jag är lätt att uppnå med datorn som pedagogiskt verktyg. Jag tycker att mina elever hela tiden visar lust att lära. En del vinster med IT i matteundervisningen är att jag når mina ”spelande elever” och att de finner lust att lära sig matematik – om än ibland bara för att kunna köra sin ”leriga motorcykel” snabbare eller ”levla up” i något mattespel. Det blir alltid kul med film och det finns massor av sätt att använda film i undervisningen: Eleverna har till exempel filmat laborationer de gjort hemma och visat sina klasskompisar, och andra intresserade över nätet. Vi har spelat in hur kraftöverföringen går till i cykelväxlar, symaskiner, oljepumpar med mera, allt byggt i lego, och filmat för att alla ska kunna gå tillbaka och titta på det som man har glömt bort.

Det är lättare att individualisera undervisningen
Jag som lärare kan lätt ge eleverna olika uppgifter utan att det märks så mycket eftersom de sitter mer skyddade vid datorn. Jag märker också att samtalen om matematik ökar när eleverna räknar på datorn och min gissning är att dels inbjuder själva datoranvändandet till samtal i stil med ”Hur fick du upp det där? Hur gjorde du för att komma dit?” och då fortsätter oftast samtalet till att röra matematik också. Sedan tror jag också att när vi låter eleverna räkna i boken, så blir det så tydligt på vilken sida eleven ligger, det vill säga hur ”duktig” hon/han är, och då blir det inga samtal eftersom den elev som ligger efter inte vill visa det. Om eleverna räknar på datorn finns inte sidproblemet i boken längre.

Eleverna erbjuds fler sätt att lära sig
Att utsätta eleverna för ett enda sätt att inhämta kunskap är respektlöst. Många av oss som jobbar i skolan har haft lätt att lära oss genom att lyssna, anteckna och sedan upprepa det vi lärt oss på prov, eller hur?! Vi har ju lyckats gå igenom grundskola, gymnasium och universitet med så trevliga minnen att vi kan tänka oss att tillbringa vårt yrkesliv inom dessa ramar.

Jag tror att det är därför som en del lärare har svårt att släppa in datorn som det verktyg för variation som det verkligen kan vara. Jag tycker att jag med 1:1-satsningen på min skola har möjlighet att ge mina elever en varierad undervisning och förhoppningsvis utvecklar de sitt eget sätt att lära och tack vare det tillit till sin egen förmåga.

Mina elever har under läsåret övats i att följa föreläsningar, sett animationer, skrivit presentationer, filmat, intervjuat, utvärderat sitt eget arbete, matrisbedömt sig själva, visat sina arbeten för andra elever, letat information på internet och i böcker samt sammanställt detta i radioprogram, tankekartor, Prezis, Powerpoints, filmer, skärminspelningar. De har spelat, skrivit egna räkneuppgifter, konstruerat frågesporter, programmerat, bloggat, skrivit wikis, bläddringsbara online-tidningar och webbsidor.

Jag hoppas att alla mina elever har hittat något eller några sätt som passar just deras sätt att lära sig.

Jag som lärare måste våga ”släppa kontrollen” i klassrummet
För om jag tror att jag måste kunna varenda sak på datorn eller i programmet som jag tänkt använda skulle jag aldrig komma till skott.

Jag brukar tänka: att undervisa med datorn i klassrummet är som att hoppa ut ifrån ett flygplan – där fallskärmen består av min pedagogiska erfarenhet, mina bedömningsmatriser, min utbildning och min ömsesidiga respekt för eleverna. Med en bra fallskärm blir resan mot marken både lugn och mycket rolig!

Att släppa kontrollen och att ”våga pröva” är nog grunden till att lyckas använda datorn som det fantastiska verktyg den kan vara i skolan, kanske är det här det brister när lärare inte vågar eller tycker att de lyckas integrera tekniken i klassrummet. I så fall borde kanske fortbildningen för lärare handla mer om det än hur man exakt gör en Prezi, Powerpoint eller film? Jag måste nog erkänna att nästan alla mina elever har blivit bättre på ovanstående än vad jag är, jag visar lite hur programmet funkar och sen sätter eleverna igång med sin fantastiska kreativitet och initiativförmåga och jag får igen anse mig omsprungen när det gäller det tekniska.

Man kan använda datorn i klassrummet utan att vara It-tekniker
JA! För att jag är en vanlig lärare som inte har någon utbildning och inget intresse över huvud taget för något annat än användning av datorer. Jag har aldrig skruvat isär en dator. Jag lovar, det går bra i alla fall. Jag ”drog kabel” för första gången för ungefär en månad sedan och det var ju bara för att jag ville förlänga sladden till högtalaren så att jag skulle kunna ta bort katedern…

Intresse för datorn som pedagogiskt verktyg gör mig intresserad av skolutveckling
För så är det ju, när jag märker hur kul jag har med mina elever i klassrummet så vill ju jag att alla mina kollegor ska få uppleva detta! Och deras elever också. Och hur kan jag lösa det utan att koppla in skolledningen? Hur kan man implementera IKT i undervisningen på bästa sätt? Ingen enkel fråga, men viktig! Jag har ingen patentlösning men jag letar och brinner för det. På vår skola hoppas vi att jag och de fem andra ”Kollegahandledarna” ska kunna inspirera andra lärare att använda datorn mer i undervisningen, men vi måste också lyfta frågan på ämneskonferenser, på arbetslagsmöten, på fortbildningsdagar, i arbetsrummet, på väg till jobbet, på bussen, i fikarummet. Tänk om vi skulle slippa ”Jantelagen”, en av de saker som jag tror står i vägen för dagens skolutveckling. Om vi som lärare skulle kunna släppa in varandra mycket mer i varandras ”klassrum” och planering, att dela med oss av bra och dåliga erfarenheter, att få igång den där pedagogiska diskussionen som man har som lärarstudent, eller under VFU: n, eller om man som jag har haft tur att ha intresserade studiebesök i klassrummet.

Mina elever hälsar:
– Hälsa att de ska köpa datorer till alla elever. –Det blir så mycket roligare med datorn, man lär sig också himla bra med datorn. –Vi är jättebra på det där med upphovsrätt nu, Helena, det märket vi när vi skulle göra en film med några andra kompisar.

 

Helena Kvarnsell
lärare, Björknässkolan, Nacka. Finalist till Guldäpplet 2011
E-post: Helena.Kvarnsell@nacka.se


Namn: Helena Kvarnsell
Utbildning: Grundskolelärare Ma/NO år 4-9
År i yrket: 12 år
Arbete: Arbetar på Björknäskolan 7-9, Nacka kommun.
Övrigt: brinner för skolutveckling och tar varje tillfälle jag får att diskutera detta.
Blogg: http://matteochno.wordpress.com
Twitter: @Helenakvarnsell



Datorn i Utbildningen nr 8-2011. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)

































































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 11]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 111216