– Dags att sluta prata om IT-projekt
och snacka skolutveckling istället
Jag har arbetat på olika sätt med att
införa IT i undervisning sedan början
av 1990-talet. Då skaffade jag en
dator/klassrum på Askimsskolan. Det
var Macar och det var helt otillåtet i
Göteborg på den tiden. Då gick den
pedagogiska diskussionen högt mellan
”inlärningsprogram” och ”skalprogram”.
Askimsskolan var en F-6 skola och vi
skaffade KidPix och HyperStudio som
var skalprogram där eleverna kunde
skapa och producera. Vi hade en del
inlärningsprogram också, till exempel
Matteraketen. Dessutom hade vi
diverse pedagogiska spel som Pippi,
Emil etcetera.
Den tidens pedagogiska ”guru” inom
IT var Seymour Papert. Han är matematiker
och en av de första som intresserade
sig för artificiell intelligens.
Han är internationellt erkänd, för
att inte säga geniförklarad. En av de
frågor han arbetat med är hur datorer
kan förändra lärandet. Han forskade
om inlärningsteorier, och är känd för
att fokusera på effekterna av ny teknik
på lärande. Han var också skapare
av det enkla programmeringsspråket
Logo och gav ut en bok på svenska;
Hur gör giraffen när den sover?
Han kombinerade tekniken med
konstruktivismen och försökte anpassa
tekniken till barns lärande.
Han var en föregångare och minst
lika betydelsefull som R. Puentedura.
Dessutom har Papert mer dokumenterad
forskning och hans doktorstitel
är odiskutabel.
ITiS
I slutet på 90-talet och i början av
00-talet arbetade jag med Itis skolledarutbildning.
Itisvar en utbildning
för arbetslag som också fick datorer.
Villkoret var att skolledaren gick en
veckolång utbildning om IT och pedagogik.
Slutuppgiften var att presentera
en IT-plan för sin skola och att
presentera den i PowerPoint. Jag tror
att jag har haft närmare 500 skolledare
på Itis skolledarutbildning och de har
åtminstone lärt sig PP :-)
Då började det bli mer och mer
tydligt att det var skolledarens ansvar
att inför IT i undervisningen. Men de
som lyckades var enstaka skolor med
eldsjälar bland pedagogerna.
PIM
Uppföljaren till Itis heter Pim (Praktisk
IT-och mediekompetens) och
har bidragit till en bra kompetensutveckling.
Det kommuner som satsat
helhjärtat har skaffat en bred kompetens
bland både pedagoger och skolledare.
Många kommuner däribland
Mark (där jag arbetade som Pimsamordnare)
och Kungsbacka satsade
på att alla pedagoger och skolledare
skulle nå minst Pim nivå 3 (av 5). För
Smedingeskolans del ledde PIM till
att vi blev en av två skolor som blev
pilotskolor för en-till-en för åt 7-9. Vi
hade högst andel pedagoger som hade
klarat Pim 3.
Hur är läget nu då?
Itis och Pim har ju inneburit en massiv
satsning på kompetensutveckling
inom IT de senaste 10-12 åren. Det
måste väl ha givit effekt på en bred basis,
eller? Nja, Kairos Futures rapport
från 2011, IT och digital kompetens i
skolan, visar följande:
• 42% av lärarna tycker inte att
de har tillräcklig it-kompetens för
det pedagogiska arbetet.
• 39% av rektorerna tycker inte
att de har tillräcklig it-kompetens
för det pedagogiska arbetet.
• 42% av eleverna tycker inte att
lärarna är tillräckligt bra på IT för
att använda det i undervisningen på
ett bra sätt.
Det går för långsamt
I en rapport underkänner Skolinspektionen
samtliga granskade skolors
användning av IT i undervisningen.
I en artikel som publicerats i Dagens
Samhälle och i Datorn i Utbildningen
(nr 7/2012) har Peter Becker
med flera skrivit att ”Skolan måste
digitaliseras snabbare”. Där redovisas
fyra nyckelpunkter för åtgärder. De
nyckelpunkterna redovisas också i
Datorn i Utbildningens artikel ”DIUs
förslag till lokalt åtgärdsprogram för
IT i skolan”.
Artiklarna är mycket bra och de
fyra punkterna är nyckelfrågor som
måste lösas. Det allra viktigaste är nog
konstaterandet att det måste vara en
konsekvent satsning från politiker via
förvaltningschefer, verksamhetschefer,
skolledare och pedagoger. Men
man har missat hela poängen!!
Ordet ”skolutveckling” nämns inte
en enda gång?
Dags att sluta prata om IT-planer,
IKT-strategier
Det är svårt att frigöra sig från att
prata om IT-planer, IKT-strategier,
IT-projekt och så vidare. Men det har
inneburit att användandet av digitala
verktyg för att utveckla lärandet har
”reducerats” till teknik och projekt.
Rektorer och andra skolledare har
kunnat säga ”det där med IT är inget
för mig - det får andra ta hand om”
och det kan, i bästa fall, betyda att
man har avsatt resurser till en ”ITpedagog”.
IT-pedagoger är viktiga
men även här har språkbruket inneburit
att många drunknar i uppgifter
av allehanda teknisk art. De skall lösa
allt med IT. Borde det inte heta ”Utvecklingspedagog
med inriktning mot
digitala kompetens”?
Min kommun Kungsbacka lanserar
nu en ”Strategi för skolutveckling
med hjälp av digitala verktyg”
I Kungsbacka har vi haft en grupp,
Gruppen för digital kompetens, som
under ett år har arbetat bland annat
med att revidera den gällande ”IKTstrategin
för Kungsbackas förskolor och
skolor”. Gruppen har letts av utvecklingsledare
Lars Clemensson och
bestått av IKT- pedagoger, pedagoger
från skoldatateket och skolledare från
förskolor och skolor. Gruppen har fått
sitt uppdrag från förvaltningschefen
och mycket tidigt stod det klart att vi
skulle byta namn från IKT-strategi till
”Strategi för skolutveckling med hjälp
av digitala verktyg”.
En konsekvent satsning på skolutveckling
För att lyckas måste det vara en konsekvent
satsning från politiker via
förvaltningschefer, verksamhetschefer,
skolledare och pedagoger. Och
satsningen kostar pengar i teknik,
infrastruktur och kompetensutveckling.
Strategin handlar om skolutveckling
för att utveckla och modernisera
lärandet. Skolledaren har ett övergripande
ansvar för att utveckla lärandet
och måluppfyllelsen på sin skola/
förskola.
Det betyder att ansvaret vilar på
rektor men det finns stöd och ansvar
på alla nivåer i organisationen. Vår
strategi är indelad i:
Mål för barnen/eleverna
Pedagogerna ska....
Förskolechef och rektor ska..... •
Verksamhetschef ska.....
Förvaltningschefen ska.....
Dessutom finns det naturligtvis en
finansierad plan för hårdvara, mjukvara,
infrastruktur (nätverk) och ge-
mensam kompetensutveckling. Några
intressanta exempel ur vår strategi
Vi har försökt att formulera oss
väldigt klart och entydigt. En del exempel
kan nog vara lite provocerande.
Här följer några utdrag:
Förvaltningschefen ska:
planera långsiktigt ekonomiskt för en fungerande IT-miljö
planera för att långsiktigt behålla vår spetskompetens i kommunen
Verksamhetschefen ska:
värdera digital kompetens vid anställning och värdera tillämpad digital kompetens vid löneöversyn för våra medarbetare.
prioritera skolutveckling med digital kompetens och ett omdefinierat lärande för den egna ledningsgruppen både i samtal och praktisk handling.
Förskolechef/rektor ska:
beskriva vägen och kartan förmedarbetarna. Ge mentala bilder av framtidens lärande.
vara förtrogen med aktuell forskning och de modeller som används för att utveckla lärandet via digitala redskap och värdera digital kompetens vid anställning och värdera tillämpad digital kompetens vid löneöversyn för våra medarbetare.
vara en förebild genom att nyttja verktygen och våga misslyckas
Pedagogen ska:
själva ta initiativ, lära sig och föreslå sätt att förkovra sig kring lärande med hjälp av digitala verktyg. De ska även aktivt utveckla sitt arbetssätt utifrån nya förutsättningar. Lämpligen planeras och utvärderas insatserna under medarbetarsamtalet med rektor.
med digitala verktyg, med utgångspunkt i barn och elevers vardagserfarenheter, förstärka kvalitén i lärandet för ökad motivation och måluppfyllelse.
Vad kommer den nya strategin betyda
för mig som rektor?
Det är en otrolig styrka att ha den
konsekventa strategin i ryggen. Att
veta att hela organisationen strävar
åt samma håll och att det är vedertaget
skolutvecklingsarbete att utveckla
en skola för framtiden som ger våra
ungdomar möjlighet att påverka sin
framtid och leva i ett alltmer komplext
samhälle.
Samtidigt är strategin en tydlig
kravspecifikation på mig och alla
skolledare i Kungsbacka. Och den
ger oss möjlighet att ställa krav åt två
håll – på mina chefer och på mina anställda.
Ingenting som bara vi rektorer
säger utan en strategi och ett krav
som politiker, förvaltning ställer på
personalen.
Strategin innehåller också mycket
stöd i form av ett omfattande kompetensutvecklingsprogram
till stöd för
att alla skall kunna motsvara kraven
på att utveckla ett lärande som ger
eleverna möjlighet i framtiden.
Det är helt klart att skolan måste
utveckla pedagogik, organisation och
lärarroll för att möta samhällsutvecklingens
krav. Och där är användandet
av digitala verktyg avgörande. Det
handlar om hur vi använder dem.
Det ställer stora krav på att vi kan
utvärdera resultaten. Men det finns
inte så mycket forskning och ”beprövad
erfarenhet” ännu. Vi måste hitta
modeller och samarbeta med forskningen
för att kunna visa att satsningen
ger resultat och ökad måluppfyllelse.
Och kanske ger det Kungsbacka
chansen att utveckla Sveriges bästa
skolor! Och varför bara Sveriges förresten?