SVIT07

Samtidigt som mer än 65.000 lärare i ungdomsskolan deltar i fortbildning inom PIM – snart mer än den nivå Itis-satsningen nådde – kommer nyutbildade lärare ofta ut som digitala noviser till sin första skola. Bristerna är välkända.

Äntligen syns dock en rejäl ljusning. I dagarna har Sigbrit Franke lagt sitt förslag kring en framtida lärarutbildning, En hållbar lärarutbildning. Lärarutbildningen har länge haft låg status, lågt söktryck och låg  IT-kompetens. I våras pekade regeringen i ett tilläggsdirektiv ut digital kompetens och digitala lärmiljöer som centrala frågor.

Nu finns hopp om en lärarutbildning i takt med tiden. I förslaget ses IT som utbildningsresurs som ett av fyra övergripande perspektiv som framöver ska genomsyra utbildningen.  Exempel som Ung kommunikation, projektet LIKA och SVIT-satsningen – välkända för denna bloggs läsare - anges som referenser.  

Förslaget har ett tydligt fokus på professionalitet, långsiktighet och kvalitet, med en kombination av övergripande och ålders- och ämnesspecifik kompetens som känns välkommen. VFU-verksamheten bevaras och koncentreras på speciella skolor. Ämnesdidaktiken ska få nationella resurscentra i alla ämnen.

Framåtriktad forskning efterlyses. Forskningsanknytning ges stort utrymme och praktikanknuten forskning /50% jobb, 50% forskning) rekommenderas få medel. Och en stärkt och breddad forskning om IT i undervisningen efterlyses. Utöver studier av pågående skeenden och dokumentation pekas särskilt forskning inriktad på innovation och nydanande scenarios ut. För oss som talat om behovet av ett svenskt pedagogiskt och tekniskt innovativt Learning lab är detta ljuv musik.

Ett förslag med möjlighet att bli – långsiktigt hållbart. Det är efterlängtat!

Sommarens heta fråga - omFRAs avlyssningsverksamhet illustrerar hur den digitala tekniken gör sig påmind - och användandet av denna. Inte minst dagens inlägg i DN (3/9) visar hur digital kompetens krävs av dagens medborgare - och politiker - för att kunna förstå och värdera förslag. Det är helt enkelt dagens skriv- och läsfärdighet vi talar om.

Med sitt tilläggsdirektiv i våras till Lärarutbildningsutredningen skrevs den digitala kompetensen och vana vid de digitala lärmijöerna in i direktiven. Franke väntas presentera sitt förslag i november. 

Det betyder att vi har all anledning att fördjupa diskussionen om vad vi menar med begreppet digital kompetens. En formulering gjordes i EU-parlamentets beslut kring åtta nyckelkompetenser för det livslånga lärandet, 2006. Här knyts digital kompetens och verktygskännedom samman med samarbete och lärande i nätverk, liksom kritisk förmåga och vana vid att använda och uttrycka sig i digitala medier.

Om dataslöjd för alla, lika naturligt som sy- och träsljöjd, talade professor Kristina Höök,  Stockholms universitet, vid riksdagens hearing i våras.

Vi har tidigare under diskussionen satt den digitala kompetensen i relation till mediekompetensen - medial läs- och skrivförmåga. Nu dyker även ett annat begrepp upp, e-kompetens. Vi behöver fortsätta och reda ut begreppen för att få rätt verktyg i framtidens styrdokument.

Frågoma kring digital kompetens kommer att behöva tas upp vid höstens SVIT-seminarier, som nu förbereds på olika håll i landet.

Peter Becker

Jag var på bloggfest, med Digitala Akademin i Stockholm häromdagen. Några hundra lärare träffades, minglade och lyssnade på några kollegors berättelser om hur de kommit att använda blogg som redskap i sitt skolarbete. En av dem var svenskläraren Ann-Marie Körling som berättande hur hon övervunnit sin tvekan till blogg, och på uppmaning börjat skriva sin blogg – dagbok på nätet - med tankar kring jobbet.

Det är något magiskt med dessa lärarnas berättelser. Om hur man prövar sig fram, byter grepp, övervinner tvekan, engagerar sig och utvecklas – ja, lär sig. Det smittar. Och här finns växandets punkt för lärare framöver. Forskaren Cecilia Katzeff har visat att den här typen av erfarenhetsdelning är central i dagens arbetsliv, vi lär oss i nya former. Det handlar om hur jag som lärare lär mig och utvecklar min kompetens. Och jag tror Körling har helt rätt i att man ofta behöver söka sig vidare, utanför den egna skolan, för sin reflektion.

Det här kan ses i ett nationellt perspektiv. Sverige har framöver behov av nyutbildade lärare, många. 36000 lärare, en stor del av lärarkåren, kommer att gå i pension de närmaste åren. Det måste alltså komma ett rejält tillskott av nya lärare, vilket ställer stora krav på lärarutbildningen. Samtidigt har attraktionen och statusen för yrket sjunkit, och antagningspoängen till lärarutbildningen sjunkit till bottennoteringar. Och antalet obehöriga har ökat, drygt 18 procent av grundskole- och gymnasielärarna saknar i dag pedagogisk utbildning. Därav ’lärarlyftet’ där regeringen lägger 3,5 miljard under fyra år på att höja lärarkompetensen. Och dagens fokus på lärarutbildning, med auktorisation av lärare och en ny lärarutbildning. Sigbrit Franke har regeringens uppdrag att lägga ett förslag, nu uppskjutet till hösten, november 2008.

Nyligen gav Lars Leijonborg och regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Utöver yrkesämnen och minoritetsspråk rör tilläggen ’lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer’. Här kommer något av det vi länge väntat på – ett engagemang från regeringen för IKT och dess roll som medium för information, som individuellt lärandeverktyg och som kollektiv samverkansplattform. Här berörs behovet att behärska nya medieformer, liksom att lära sig kritiskt värdera dem. Äntligen!, skulle man kunna utbrista.

Regeringen anknyter till de åtta kompetenser, varav den digitala är en, som EUs utbildningsministrar enades om hösten 2006. Så kom då det tillkännagivande som vi och många arbetat för under förra året. Med ett temanummer av DIU och en serie SVIT-seminarier satte vi fokus på just digital kompetens som en integererad del av åtta nödvändiga kompetenser för medborgare i dagens samhälle.

Intressant är också det specifika utpekandet av ’lärande i digitala miljöer’. De digitala miljöerna – inklusive bloggar – är centrala för framtidens elever, men minst lika viktiga för lärarna som forum för delad erfarenhet, för kompetensutveckling.

SVIT-bloggen är en del av detta, så skriv gärna kommentarer!

Peter Becker

Idag gör vi det - ofta via nätet. Men hur gör man egentligen när man vill arbeta med webbsökning i skolan? Hur arbetar vi med vidgat textbegrepp, dvs bild, film, webbtidningar, blogg, animationer, sms till föräldrar? Som lärare behöver man här exempel, stöd, handledning och inte minst tid och utrymme att pröva.

Svit är kampanjen för it, medier och lärande i skolan. I material på nätet och i tryck, genom konferenser, seminarier i Stockholm och på andra orter, och webbsändning från UR diskuteras och exemplifieras hur lärande idag sker med stöd av medier och Internet.

Årets tema är Digital Kompetens, ett begrepp som blev hett genom ett beslut i EU-parlamentet. Vad står det för? Det har diskuterats i och kring denna blogg under ett halvår. Det kan exemplifieras med webbanvändning+webbproduktion, film+filmproduktion och spel+spelproduktion.

Både användning av medier och egen produktion är ett genomgående tema. Webb, film, spel är tre centrala tekniker som är heta i lärandesammanhang. Hur kan man arbeta med dem? Hur påverkar de lärandet?

Under de närmaste veckorna kommer detta att uppmärksammas i massor av sammanhang, se inlägget nedan. Välkommen!