Tomas Kroksmark om lärare, undervisning och skolans uppdrag

Tomas Kroksmark är professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. Han är retoriskt mycket skicklig och tog i sin föreläsning på Framtidens Lärande utgångspunkt i pedagogisk historia för att synliggöra dagens frågor. Han vill utifrån ett vetenskapligt perspektiv undersöka hur skolan når måluppfyllelse. Det som gör honom intressant är att han kopplar samman detta med den digitala utvecklingen i samhället. Han kräver, och det med rätta, att vi börjar fundera över skolans uppdrag och vilka kunskaper som är relevanta för morgondagens samhälle. Med exempel från datorspelens värld radade han upp mängder med förmågor som stöds och utvecklas när man spelar datorspel. Men här uppstod ett problem i föreläsningen. Det fanns egentligen ingen koppling till vetenskapliga fakta. Referenser saknades.

Vid två tillfällen under föreläsningen sa han att forskningen nu vet hur barn och ungdomar gör när de lär sig. Men han utvecklade inte detta och tog inte heller upp på vilket sätt detta är vetenskapligt bevisat. Så vi vet inte riktigt vad Kroksmark egentligen menande. Om man vet hur barn och ungdomar gör när de lär sig, innebär det också att man vet att de lär sig och vad de lär sig? Detta hade varit väldigt intressant att få ta del av eftersom det finns många olika uppfattningar om lärande, beroende på vilken vetenskaplig disciplin man utgår ifrån. Läs exempelvis Peter Gärdenfors artikel i Sydsvenskan från i april i år där han bl.a. säger följande.

”Begreppet förståelse nämns i den nuvarande läroplanen, men det finns ingen diskussion om hur man får elever att förstå. I den svenska pedagogiska forskningen har denna fråga kommit i skymundan”.

Tomas Kroksmark tog också upp frågan om lärares kompetensutveckling och att den tydligare borde kopplas till ökad måluppfyllelse. Lärarna måste lära sig att ta makten och själva formulera sitt kompetensutvecklingsbehov:

”För det första måste man (som lärare) göra en identifikation av vad det är som behöver utvecklas för typ av kunskap i skolan och det är en lokal fråga.”…..”Detta måste vara relaterat till måluppfyllelsefrågan. Att barn och ungdomar ska utveckla bättre kunskaper och en mer socialt utvecklad medvetenhet än vad de har idag. Och det är det som är det stora språnget när det gäller utvecklingen av skolan.”

Han knyter an till de didaktiska frågeställningarna:

”Lärandefrågan handlar alltid om en vad-fråga ,vad vi ska lära oss och detta är relaterat till kursplaner eller läroplansrelaterat. Det här ska gå till på något sätt. Varje lärare väljer en metod för hur det här lärandet ska gå till”….. “Och så har vi legitimeringsfrågan. Varför ska vi lära oss detta? Denna fråga blir väldigt akut när vi går in i digitala tider.”

Det är väl egentligen här vi hittar en av de stora utmaningar vi måste brottas med. Metoder bör ändras när ny teknik ger oss möjligheter att planera, organisera och genomföra undervisning på radikalt andra sätt än tidigare. Det blir viktigt att öka kunskapen om hur vi med ny design kan förstärka lärprocesser för fördjupad ämnes- och omvärldsförståelse. Här behövs forskning, fantasi, nyfikenhet och beprövad erfarenhet.

Men frågan om kvalitet i skolan handlar inte bara om att skapa metoder för dagens kurs- och läroplaner. Utmaningen ligger också i att verka för omskrivningar av kurs- och läroplaner som är bättre anpassade till dagens samhälle.

Nyckelord: design, kompetens, lärare, ny teknik, samhällsförändringar, undervisning

Troed Troedsson: Tänk kortsiktigt

Framtidsforskaren Troed Trodesson avslutade Framtidens lärande. Efter den inledande artiga applåden ber han oss att vänta med att applådera tills föreläsningen är över. Han tänker nämligen förklara varför IT i skolan inte har fungerat.
Troed säger att vi som arbetar i skolan tänker alldeles för långsiktigt. I ett livslångt lärande ryms inte något långsiktigt tänkande.

- Titta på indianerna. De tänkte långsiktigt – minst sju år framåt! Se hur gick det för dem, säger Troed.
Han säger också att nomader inte har behov av att förändra sitt tänkande. Erfarenheter går från far till son och vidare. En generation kan ärva kunskaper och redskap från en tidigare och klara sig väl i livet. Levnadssättet påminner om det svenska i början av 1900-talet. Vilket barn vill idag ärva sina föräldrars dator?

Den svenska skolan behöver mer ”action” och måste tänka mer i ekonomiska termer. Investerade kostnader ska leda till avkastning och vinsten måste bli större än förlusten. Annars är det ingen idé att hålla på. Men detta förutsätter att man vet vad man håller på med och att man fattar rätt beslut i rätt tid. Om det sedan ger avkastning är det bra om det gör det så lång tid som möjligt.
Det kommer aldrig att löna sig att fortsätta tänka långsiktigt i skolan, hävdar Troed Troedsson.

- En långsiktig IT-lösning är gammal redan när den etableras. Vår utmaning blir istället att etablera så kortsiktiga IT-lösningar som möjligt. Hur vet vi att det som är rätt investerat idag är rätt om två år? Vi måste antagligen reinvestera i något som vi inte ens känner till idag. Att tänka långsiktigt blir att tänka kortsiktigt!

Trodessons råd till oss åhörare är:
- Varje gång du säger ”tänk långsiktigt” ska du sätta på dig ornitologens glasögon och ställa dig framför en spegel och konstatera ”Åh, en mes!”

Ett mått på ett företags framgång är idag att se hur arbetstiderna är strukturerade, eller snarare inte är strukturerade. Om man jämför en traditionell skola med en modern skola kan man konstatera att den traditionella skolan styrs av klockan. Alla börjar samtidigt, rasterna och lunchen är gemensamma. Eleverna går hem strax efter ett eller tre och strax därefter går lärarna.
I en modern skola råder däremot ett jämnt in- och utflöde av elever och lärare. De kommer till skolan under förmiddagen och lämnar den under eftermiddagen. Ibland är det svårt att se skillnad på vem som är lärare och vem som är elev. Raster och lektioner sker både inom- och utomhus och det är svårt att veta vad som är vad. I den nya skolan arbetar man tematiskt ämnesövergripande, i arbetslag och använder den nya tekniken. Eleven blir subjekt och använder datorn när det passa bäst.

Dagens andra råd ger Troed Troedsson till föräldrar som ska välja skola:
- Titta på skolgården och se vad det är som styr den skolans struktur. Är det tomt där, förutom under rasterna, ska ni välja en annan skola.

Hur blev det då med applåderna vid föreläsningens slut efter denna vassa föreläsning? Jo, faktiskt dagens starkaste! Så starka att de räckte till ett extranummer. Och det blev en annan historia!

Hur passar centralisering och standardisering ihop med skolans verksamhet?

I Stockholms stad pågår nu outsourcing av all IT-verksamhet, vilket innebär samma standard för alla verksamhet i staden. Volvo IT levererar det nya IT-systemet som består av tre delar:
• Arbetsplatssystem med dator, skrivare och programvaror samt administration av användarnas konton och kataloger
• Servermiljö där merparten av stadens servrar flyttas till Volvo ITs miljö
• Service Desk, dvs support till användarna

Utbildningsförvaltningen ansvarar för alla skolformer utom förskolan och SFI och representerar ungefär en tredjedel av staden. I utbildningsförvaltningens verksamheter kommer ca 25 000 datorer att bytas ut.

För skolorna innebär det att man hyr/prenumererar på datorer och skrivare från Volvo IT. Idag finns det 22 modeller att välja mellan. (Läs mer…)

Lärare experter på lärande – men hur är det med egenlärandet?

En sak som jag tar med mig från “Framtidens lärande 2010″ är Tomas Kroksmarks föreläsning om lärande - och då särskilt den del som handlade om lärares kompetensutveckling. Kroksmark menade att den stora utmaningen för kommuner är att lärare måste bli bättre på den egna kompetensutvecklingen. Just kring detta fastnade mina tankar för resten av dagen och jag gjorde associationer till mitt och mina kollegors arbete på Pedagogiska centralen i Malmö stad.

En förutsättning för lärande är den egna viljan och det egna intresset. När jag och mina kollegor arrangerar kurser inom Media/IT kommer de lärare som själva är intresserade och motiverade och som har en idé om vad de vill. Så långt är allt väl. Oftast är det dock enskilda lärare från spridda skolor som kommer på dessa kurser. Nackdelen med denna form är att när de är tillbaka på skolan är det slut med interaktionen med andra som har samma referensramar. Det blir i bästa fall bara ett personligt pedagogiskt utvecklingsarbete som inte får någon större spridning på den egna skolan och därmed genererar det inte någon skolutveckling.

Vi kan leda hästen till vattnet …
Jag och mina kollegor har även uppdrag ute på skolor där vi möter hela arbetslag. Det borde vara en bättre förutsättning för lärande och utveckling.  Men även om fortbildningen är på skolledningens initiativ är det inte säkert att alla lärare är intresserade och motiverade.  De deltar i fortbildningen vid flera tillfällen under den tid som är avsatt, men där emellan är det, (med några få undantag), sällan som de funderar eller provar något av det som har kommit upp under fortbildningstillfället.

… men den måste själva dricka vattnet.
Det kanske handlar om tidsbrist, att man som lärare redan har många bollar i luften. Men här tycker jag ändå att lärares profession som “experter på lärande” borde kopplas in. Hur organiserar jag mitt eget lärande så att jag får in det i min skolvardag så att jag tillsammans med mina kollegor kan utveckla skolan? Själv tycker jag det är oerhört slöseri på dyrbar tid om man inte förankrar och förvaltar det fortbildning man får möjlighet till. Som motivation för det egna lärandet och den egna utvecklingen borde det räcka med vetskapen om vad som främjar barn och ungdomars utveckling och lärande. Annars är det kanske dags att byta yrke.

PIM 3 - ett bevis på förmåga till egen kompetensutveckling.
Som PIM-samordnare i Malmö stad har vi också kunnat konstatera att alldeles för många lärare inte når PIM3 som är kommunmålet. Trots att de har en viss datorvana, trots att de har fått en del tid till sitt förfogande för just detta .  Omvänt finns det lärare med mycket lite datorvana som har klarat PIM3. Det måste bero på att de har haft en vilja, ett intresse och en förmåga till egen kompetensutveckling. (Även om det säkert finns  fler faktorer, såsom gott stöd av kollegor och skolledare.)

En lärande organisation = skolutveckling.
Efter Kroksmark lyssnade jag på IT-pedagogerna i Stenungssund i montern “Lärare som lär …” .  Deras motto är att få till samtal och utbyte lärare emellan.  De skapar nätverksgrupper för lärare inom olika intresseområden. Lärarna får undersöka, prova och träffas för att dela upplevelser och erfarenheter, s.k. lärande samtal. IT-pedagogerna försöker också förmå skolledarna att uppmärksamma det lärarna gör, t.ex. genom att kommentera lärare och elever i de bloggar som skapas.  De ordnar även forum där arbetssätt, projekt och goda exempel visas upp.

Ett annat exempel på det är E-smartmässan i Nacka där de pedagoger som genomgått E-smartutbildning visar upp vad de i praktiken har gjort med sina elever och delar med sig av erfarenheterna kring det.

Målet för varje lärare borde vara att alltid har ett fördjupningsområde på gång inom vilket man försöker utveckla sig som lärare. Efter .t.ex. ett år väljer man nytt fördjupningsområde, i samråd med sitt arbetslag och sin skolledare. Att ingå i ett nätverk med kollegor som vill fördjupa sig inom samma intresseområde, som i Stenungssund, är då ingen dum idé.

Fokus på Framtidens lärande 2011 - Lärares kompetensutveckling!
Jag tror att Kroksmark har rätt. Lärarna behöver kompetensutveckling om den egna kompetensutvecklingen.  Kanske ska just det vara fokus på nästa upplaga av “Framtidens lärande” Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för lärares kompetensutveckling och för skolutveckling? Hur skapar vi en skola som är en lärande organisation? Vad kan politiker och tjänstemän i kommunen göra? Vad kan skolledarna göra? Vad kan vi IT-pedagoger och andra resurspedagoger göra? Dela gärna med er av era tankar här och nu.

Tack alla ni som har arrangerat Framtidens lärande 2010. Det har varit givande och stimulerande dagar. Tjuvstarten om kommunala strategier var mycket intressant och TeachMeet på kvällen var roligt och inspirerande. Jag önskar jag hade hunnit ta del av fler inspirationsseminarier på själva konferensen . Storföreläsningarna var också kanon, för att inte tala om alla kollegor man träffar. Om det går bra anmäler jag mig redan nu till nästa års konferens.

 ;-)

Charlotte Christoffersen
@lottech
grundskollärare & IT-pedagog
Pedagogiska centralen, Malmö stad

www.pedc.se

http://mediait.wordpress.com

Avslutande tankar

Det känns skönt och ha träffat så många människor som ser fördelarna med att använda IT i undervisningen. Lärare, IT-pedagoger, skolledare m.m. har nätverkat, diskuterat och kommit med konkreta tips och råd för hur vi i skolan kan använda oss av datorn som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Samtidigt finns det många som måste övertygas om dess fördelar, och här ligger en stor utmaning.

Något som jag tar med mig, och som jag tycker har lyfts under konferensen, är att vi på många sätt måste tänka i andra banor när det kommer till vårt sätt att bedriva undervisning. I sitt framförande tycker jag att Troedson sammanfattade detta på ett bra sätt.

Det handlar kanske om att tänka mer kortsiktigt. Vilka förmågor och kvaliteter behöver våra elever träna upp och bli bättre på så att de kan möta samhällets krav just nu?

Francesc Pedró: Svenska skolan halkar efter

Maria Stockhaus och Eva-Lis Sirén om dagens lärande

Framtidens mässa-Lärarförbundet samt SKL from diu redaktion on Vimeo.

Tre kommuner om kompetensutveckling

Framtidens lärande-PIMprojekt from diu redaktion on Vimeo.

Lärare som lär - varsin i Stenungsund

Dagens snabba förändringar kräver nya kunskaper och färdigheter, sa professor Tomas Kroksmark under konferensen sista dag.

Framtidsanalytikern Troed Troedsson var inne på samma spår: “I ett samhälle där förändringarna går snabbare än någonsin, har de allra flesta kunskaper kort livslängd. Det viktigaste är alltså inte att besitta en stor mängd kunskaper, utan att ha förmågan att följa med i flödet, uppdatera sina kunskaper och anpassa sig efter omständigheternas villkor och krav.” (Citat från Omvärldsbloggen)

Hur gör man detta i praktiken då? Hur får vi lärare som kan hantera förändringshastigheten?

Stenungsunds kommun kommer i höst att starta upp sin satsning Varsin, dvs. en dator per elev i åk 6-9. Men redan under våren har lärarna fått möjlighet att kompetensutvecklas, där inriktningen är att lärarna ska lära sig själva.

Stenungsund är en medelstor kommun (24000 invånare), men har 4(!) centrala it-pedagoger, som arbetar tillsammans. Maria Abrahamsson och Christina Löfving är två av dem och de berättade om hur de lagt upp de kompetensutvecklande insatser som behövs för ett nytt lärande.

I grupper och nätverk tipsar om bra webbplatser och digitala verktyg. Alla lärare får starta upp bloggar gemensamt i arbetslaget och dela med sig tankara om vad man provat, vad man lyckats med och misslyckats med. IT-pedagogerna, rektorer och grundskolechefen läser och kommenterar. Vissa av lärarna har även har startat upp bloggar med elever.

Christina: “Vi är alltså redan igång, trots att vi inte fått datorerna än”.

Nätverk är ledordet. Först tittade man på de befintliga nätverk som fanns i kommunen: genusnätverk, modermålsnätverk, specialpedagogiska nätverket och dessa engagerade man sig i för att hjälpa dem få in IT-perspektiv i deras arbete.

Förutom detta startade man upp nya nätverk, bl.a. Nätets möjligheter där man testat wikis, bloggar, twitter, ning, interaktiva plascher i Glogster. I Filmnätverket har man bland annat besökt skolbiodagar och filmfestivaler tillsammans.

Det enda kravet på deltagarna var att de skulle vara intresserade, eller som Maria uttryckte det: “Man kan vara kunnig, men inte intresserad, och då blir det inte så mycket verkstad.” Tillsammans i nätverket är man enorm resurs för varandra.

Nätverksdeltagarna är spjutspetsar som kunskapsbärare och inspiratörer ute på skolorna, men också på kommunal nivå. Uppdraget är att samla, utveckla och sprida. Deltagarna har har träffats under tretimmarspass, ca tre tillfällen per termin och däremellan på ningen. Båda nätverken har även varit på varsin heldagsutbildning.

Hela tiden ligger fokus på att fundera över hur måluppfyllelsen kan öka med hjälp av tekniken.

Man har även en ordnat en eftermiddagsträff dit alla lärare och skolledare var inbjudna. Goda exempel visades upp, bland annat en film. Besökarna konstaterade: “Att vi inte vet det här om varandra!”. Man får insyn i varandras klassrum, vilket ger att fler och fler blir intresserade kring hur man man kan arbeta med digitala verktyg.

Jante är den svåraste nöten att knäcka. Väldigt få lärare visar upp vad de gör på eget bevåg, men kommer uppdraget från rektor och man ordnar ett forum för det, blir det legitimt för lärare att visa upp sig/publicera.

En mycket bra effekt av arbetet är att lärarna börjar samtala kring lärande. Feedback mellan lärarna i form av kommentarer i bloggar har bidragit till en diskussion kring vad som är viktigt i elevernas lärande, kring bedömning och måluppfyllelse. Väldigt spännande spin off-effekt!

Christina: “Vi har ett samtal kring lärande samtidigt som vi gör saker.”

Det är sällan it-pedagogerna visar “hur man gör” på workshops. De vill komma ifrån inställningen att läraren först måste veta exakt hur allt fungerar, innan de släpper på eleverna. Nätet är så stort, de digitala verktygen så många, att man måste våga prova tillsammans med eleverna. Man behöver inte manualer till allting, man kan fråga varandra. Vi kan inte behärska allt, men vi kan våga vara nyfikna.

IT-pedagogerna har även ordnat tillfällen som de kallar “Gett och fått”, där lärare visar varandra vad de gör i sina klassrum, enligt devisen: “Ensam är aldrig stark”. Mycket uppskattade tillfällen! Detta har skett på studiedagar och hittills har man hunnit med två tillfällen.

När ska man hinna med allt detta så? Tiden!? I Stenungsund sker nätverkandet och workshops på den arbetsplatsförlagda tiden. Skolledarna har en nyckelroll, som vanligt. Rektorerna ser till att detta prioriteras. Samtidigt måste lärarna börja hantera sin förtroendetid/planeringstid så att den blir mer kvalitativ. Att arbeta med de digitala verktygen, kommunikation och webb 2.0 ger vinster i form av mer aktiva och intresserade elever, vilket ger stora vinster i lärandet, enligt it-pedagogerna.

Alla bloggar och övrig info finns på Delicious: http://delicious.com/varsin

Troed Troedsson intervjuas av elever från YBC

Framtidens lärande-Troed Troedsson from diu redaktion on Vimeo.

Möjligheter och vedermödor..

Försenat tåg till Götet, ibland kan det vara bra, nu fick jag tid till sista inlägget från konferensen, håll till godo..

Ett gott bevis på att det faktiskt händer saker i skolan, förutom redan nämnda Torun från igår, hittar vi i Stenungsund;

“Vi har inte råd att låta bli, vi kan inte lämna våra barn i en digital värld” tyckte IT-pedagogerna Christina Löfving och Maria Abrahamsson och visade flera exempel på att, som de sa,  “lärare lär” tillsammans. Lärare vågar delar med sig och lära av varandra varandra. De pratade mest om att lärarna lär tillsammans men det var framförallt exemplen jag gillade och där var i högsta grad eleverna i fokus och vi såg bilder av elevernas bloggar och spännande dikter via Wordl flimra förbi. Kreativt och bra, helt rätt inställning och ett bevis på att utvecklingen i skolan sker när lärare utvecklar undervisningen tillsammans med eleverna.

Just att uppmärksamma duktiga lärare och prestationer så som man faktiskt gör i Stenungsund var en av nycklarna som kännetecknade kommuner som implementerat IT framgångsrikt i skolan enligt en undersökning från SKL:
“Vi måste våga trotsa jante“, menade utredarna Malin Annergård Pierrou och Joakim Feldt ach la till att  vi dessutom måste våga satsa på de lärare som faktiskt vågar och försöker.. Utredningen visade vidare att ledarskap på olika nivåer samt att höga förväntningar och krav är andra viktiga nycklar. Vi ska förvänta oss att IT används och att alla gör sitt bästa.

SKLs undersökning är bra och viktig, den är inte revolutionerande i sina slutsatser och kanske är det just det som är själva grejen, vi sysslar inte med hokuspokus här, och sanningarna i sig är inte revolutionernade, det är samma sak när man hör andra kloka ord under konferensen, Kroksmarks “en dator till alla är en självklarhet - vi kan inte bortse från det”, Troedsson bild av den osäkra framtiden som kräver att vi tänker kortsiktigt och flexibelt osv.

MEN samtidigt är grejen den att dessa i sig ickerevolutionerande sanningar  tillsammans är en revolution.
Om vi nu tror på Troedsson bild av en flexibel och rörlig skola, hur ska vi då organisera oss?
Om vi litar på Kroksmark som säger att innehållet förändras när fakta är några musklick bort, vad ska vi då lära oss i skolan?
Om ledarskapet på alla nivåer är viktigt i skolan, hur ska det då se ut för att föra oss framåt?!  Och hur ska vi mäta och bevisa det som vi inte vet?

Det här är både möjligheterna och svårigheterna vi står inför och det blev tydligt under konferensen.

Det som jag också noterar under dagarna i Nacka är att makthavarna fortfarande är ganska många år efter. Skolministern är inte alls på banan (självklart inte med på konferensen), skolborgarrådet i huvudstaden pratar om datorn som en penna och andra politiker staplar klyschor på varandra. Kanske är det bra att de ändå uttrycker dem men lite mer innehåll hade inte skadat. (Umeå undantaget, han var vass!)  Avslutningsvis blev det nästan pinsamt när Lärarförbundets Eva-Lis Sirén rumlade in någon dag försent och sa.. absolut ingenting. Hennes inhopp var ett STORT stort frågetecken, vad vill människan? Ingen förstod och där finns också lite att jobba med..

Action!

Action!
Det var vad jag efterfrågade inför framtidens lärande och det var där vi hamnade till slut.. Men det krävdes en halvgalen framtidsforskare som pratade om indianer och cowboysare för att det tända till på riktigt. Trots att Troed Troedsson i andra ord beskrev en skola i kris fick han nästan stående ovationer och visst är det avväpnande med en framtidsforskare som erkänner att han egentligen inte har en aning om vad som händer i framtiden.. Men det är också det vi kan lära oss av, hur organiserar vi oss i en värld där långsiktig planering helt enkelt kan leda oss åt fel håll eftersom vi då riskerar att missa allt som faktiskt händer?  Troedsson menar sedan att man kan mäta utvecklingsförutsättningar i olika rörelser; på ett gammaldags fungerande företag märker man på statistiken från telefonväxeln hur verksamheten går ner vissa perioder då det är kaffepaus och lunchpaus. På moderna företag ser man inte den statistiken eftersom de inte tänker i termer av gemensamma kaffepauser utan har ett mer flexibelt arbetssätt. På samma sätt när det gäller trafiken så har Stockholm och Göteborg problem med rusningstrafik och lösningen är inte enligt Troedsson att bygga fler vägar utan att åka andra tider.. Som i moderna städer som Singapore.. Skolan då? Jo du ser om skolan är modern genom att studera rörelserna på skolgården. Kommer alla ungar ut en viss tid för att sedan ha en sopren skolgård ja då kan du räkna med att det sker väldigt traditionell verksamhet där inne. Om det däremot är jämn ström barn in och ut i skolan tidig morgon till sent på eftermiddagen, ja då kan du räkna med att skolan är duktig på att arbeta ämnesövergripande, skapande och med gott samarbetsklimat. Action var det, och vi behöver fortfarande skakas om lite innan vi småleende går tillbaka och gör..
..precis som vanligt..

Indianer och cowboysare? Jo indianerna tänkte sju generationer framåt, sedan kom cowboysarna.. Så mycket för den framförhållningen..

Homeward bound

Luleå-rektorer på Framtidens Lärande - jippi!

Då är det dags att skriva in 2010 års upplaga av Framtidens Lärande i historieböckerna - det kommer att dröja ytterligare flera timmar innan jag är hemma så nu har jag bra läge att sammanfatta de fortfarande mycket fräscha  intrycken lite grand.

Någon av kollegorna sade att det är nästan synd att TeachMeetFL10 går av stapeln innan konferensen, det blir så enormt mycket att ta in direkt! Och visst ligger det lite i det, TeachMeet-konceptet är en fullträff som - vad jag vet - Ewan McIntosh skall ha massor av cred för. Opretantiöst, rakt på sak, viljan att dela med sig, mingel med kollegor som alla är på hugget som tusan.. Det är ett recept som omöjligen kan slå helt fel. Suveränt kul och superintressant var det!

Dagen därpå var det sedan dags för framlar i Nacka och denna gång fanns flera skolledare från fjärran Luleå bland deltagarna - toppen! Jag hoppas att alla idéer och tankar från konferensen kommer att leda till att dessa skolledare blir ännu mer övertygade om att man måste satsa fullt ut på pedagogisk användning av IT i skolan. Det är det enda som kan få till en förändring till det bättre på våra norra breddgrader, tror jag - trycket från gräsrötterna kan som bekant ’spränga’ sönder både asfalt och betong.

Dessa dagar har definitivt bidragit med en hel del välbehövlig bränsle inför framtiden. Stort tack till DiU och inte minst till alla enormt drivna och engagerade ungdomar som har hjälpt till!

Nyckelord: TMframlar

Roligare matte med IT

Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, presenterade idéer kring hur man kan göra matematiken roligare för eleverna. Mer verklighetsförankrad och varierad.

Hon visade ett par exempel.

De hade bland annat utgått från facebook och räknat procent. Eleverna har fått ta fram egna uppgifter till varandra.

“Idag var det 22 av av mina 102 vänner som hade skapat ett inlägg. Hur många är det?”

“Matilda och jag har 40 gemensamma vänner. Hur många procent är det?”

Samtliga elever i klassen har varsin tablet-pc och Helena visade ett bra sätt i efterhand kunna bedöma elevernas matematiska resonemang. Eleverna löser uppgifter på datorn istället för i boken, samtidigt som de spelar in vad som händer på skärmen. Läraren kan därmed följa tankegången på ett enkelt sätt och ta en diskussion med de elever som behöver extra stöd.

Helena berättar att eleverna upplever att arbetet blivit roligare, men samtidigt svårare, för att de “måste tänka”.

Det är dock läroboken som fortfarande är norm, även i Helenas undervisning. Frågan är om, och i så fall när, målen i matematik blir de som styr undervisningen, inte läromedlet.

Frågan är: Hur får vi eleverna tänka, samtala kring och förstå matematik, inte bara räkna sida upp och sida ner i matteboken?

Helenas webbplats Matte och NO.

Vuxna på nätet

Vet ni vad jag tycker har varit det bästa med de här konferensdagarna? Jo, att ingen har lagt skulden på de unga, alla har istället pratat positivt om dem, om vad de gör, vad de kan och pekat på vad mycket bra de kan bidra med! Här finns en stor grupp människor som ser på de unga som en möjlighet! Tack för det!

Jag tycker faktiskt att det är ganska så ovanligt med en så stor mängd vuxna som ska föra en dialog om IKT och digital kompetens och ändå inte fastnar på frågor som har att göra med att ”allt går för fort”, att ”de unga gör allt för mycket farligt”, att ”de borde ut i friska luften i stället ” eller ”jag har inte tid med sånt där” och så vidare…

Det ger ändå en viss tillförsikt, att vi är så många som vill mer!

(Läs mer…)

Reflektion av YBC-Elev om SKL

Malin och Joakim föreläser om hur man lyckas.

Men hallå är min första tanke när talarna börjar att föreläsa. Det ni pratar om, att ta fram skickliga lärare, prata med de inblandade med mera, är självklara saker men elever och föräldrar behöver inte veta vad som är bra för dem. Vi ska istället satsa på att utvecklas enligt elevernas förmågor och vad de behöver. Det är lärarens jobba att utvecklas och se vad eleven behöver. Stanna inte när det fungerar utan alltid utmana sig själv och satsa på framtiden. Skolorna har försökt i åratal med detta det gäller att ta steget och inte bara prata och försöka utan gör det bara!

// Helen

Thomas Kroksmark - Framtidens lärande.

Thomas inriktar sig på en mycket intressant fråga om framtidens lärande. Idag omfamnas vi av kunskap i en omfattning som inte skolorna hanterar. Internet möjliggör detta och han pratar om hur man ska arbeta för att innefatta informationen som man omfamnas av idag. Idag får vi svar på våra frågor genom ett musklick. Detta resulterar i att man inte kan mäta kunskap på samma sätt som för 50 år sedan. Ungdomar lär sig så mycket utanför skolan via digitala medier så lärare måste arbeta effektivare och komma på en lösning om hur vi ska organisera kunskap i dagens samhälle.

Lärares Lärande

Tomas Krokmark, professor i pedagogik vid Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping, talade just om bl.a. forskning inom läraryrket, hur pedagogiken samt dess medel ändrats över tid och den utveckling lärarna står inför nu. Krokmark nämnde vid flertalet tillfällen att “vi idag vet hur unga lär sig” och vikten av att ha ett så kallat “1 till 19″ perspektiv (syftande på åldern eleverna har under sin utbildning).

Min personliga erfarenhet är att detta kontinuerliga helhetsperspektiv saknas hos en stor del av dagens pedagoger och i hela svenska skolsystemet. Som måttligt begåvad elev har min och många andra elever i liknande situations akademiska utveckling ständigt bromsats in på grund av. att man måste anpassa sig till en lägre inlärningstakt hos klasskamraterna.

Någon gång under högstadiet tröttnar de flesta av dessa elever på bristen av utmaningar och konsekvensen blir stagnerad utveckling och stimulans. Den digitala sfären är då en räddning där man kan lära sig i princip vad man än önskar. Men, inte förrän skolan vågar tillgodose både de “snabbare” och “lite långsammare” elevernas behov, förslagsvis genom fler spets/extra stöd-klasser, kommer internet att utgöra mer än en marginell tillflykt.

PIM – projektet ur elevsynpunkt

PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens”

PIM är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket arbetar med för att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Projektet innebär att Sveriges alla lärare och pedagoger ska utveckla sin kunskap inom de digitala medlen. PIM är uppbygd i fem steg, där det det första steget är väldigt grundläggande och det sista steget är avancerad data teknologi. Hittills har det varit väldigt framgångsrikt och mer än 300 kommuner har gått med i projektet. En stor procent av alla lärare och pedagoger inom Sveriges kommuner har kommit till steg tre.

Våra åsikter om PIM:
Vi anser att ökad tillgång till nya verktyg i skolan som, digitalkameror, dataprojektorer och spännande lärresurser på internet gör det allt mer intressant att använda datorn i undervisningen. Elever kan då dokumentera och spara ner sina arbeten i till exempel en digital portfolio. Genom bilder, presentationer och filmer kan elever åskådliggöra och publicera sina tankar och berättelser.

Elever från YBC i Nacka

Podcasten “På tal om…” specialprogram om Framtidens lärande

I  programmet får vi höra en intervju med två konferensdeltagare, Björn Flintberg, projektledare för EU-projektet GRowth, samt Mats Larsnäs, IT-pedagog i Kungsbacka. De reflekterar över konferensens olika inslag och ger tips på intressanta uppslag för framtiden.

På tal om är en blogg och podcast om allt som har med utbildning, lärande, IT, spel och näraliggande områden att göra. Den drivs av Carl Heath och syftar till att bidra med nyheter och fördjupning inom området.

Nyckelord: larsnäs, på tal om, podcast

Torun ägde gårdagen och Kroksmark sätter ribban för dagen..

Torun Elgebäck var min största behållning igår.. Torun, kreativ, engagerande, sprudlande.. tillika lärare på Angeredsgymnasiet. Trettio minuter med henne på ett miniseminarie visade tydligt vad lärande handlar om i praktiken. Torun arbetar MEN eleverna i matte utifrån rubriker som  “prata”, “resonera”, “visa mig”, “prova och se”, “samla erfarenhet”, framförallt gör matematikundervisningen rolig! Torun använde gratisprogrammet AlGebra och samlar innehåll och diskussion i Göteborgs plattform Hjärntorget, IT kombinerat med didaktik på ett för eleven fängslande sätt. Mycket bra. Det är också ett bevis för att lärplattformar faktiskt kan bidra till pedagogiskt innehåll om ni nu fått för er något annat..

Nu en ny dag med en bra start..

Kroksmark pratar om erfarenheter och förutsättningar, tar sig själv som exempel, vi tror att han är en man men kan vi verkligen bevisa det? Vi identifierar något utifrån det vi redan vet och eftersom vi har sett en kvinna så  är det självklart att Kroksmark är en man, han heter ju Thomas och har mörk röst.

Kroksmark är bra, han är klok och duktig på att sätta fingret på frågorna, lärandet handlar alltid om hur (metod - antagande om vilket hur som är bäst för vad) varför (legitimering). Just varför blir akut när IT kommer in. Vi behöver ju inte veta hur många människor som bor i Borås, det kan vi googla fram. Vad blir då viktigt..?

Kroksmark noterar vidare att vår skolminister uttryckt att “IT kanske är intressant men inte i skolan” och kontrar då med bilden av all info som rör sig i den digitala världen; 800.000.000.000 gigabyte motsvarade 707 miljarder ex av Stig Larsson millenniumtriologi, kan man säga att detta inte är relevant för skolan!? Annat intressant; den forskning som bedrivs kring digitaliserandet av lärandet, erfarenheter av lärande kring SIM City men det där kan ni se i bilderna som kommer att presenteras från konferensen. Hoppas att de också får med det som Kroksmark sa om tillgången till datorer och flum, båda frågorna avväpnande. Självklart med datorer till alla och självklart att barnen ska få tillgång till alla sidor som finns och är lagliga, “vi kommer inte undan det” menar Kroksmark som också får frågan om hur man ska möta påståenden om flum i skolan. Kroksmark vänder på det, vad är flum? Är inte demokrati flum? Jämställdhet? Vi måste avväpna flumfrågan med samma mynt.

Kroksmark har pondus och gör en bra föreläsning, riktigt bra så när som på två vitala punkter, han menar att Borås har 42.000 invånare och att IFK Göteborg är fantastiskt och överlägset i jämförelse med Aik.. Borås har 100 985 invånare och har det överlägset bästa fotbollslaget i landet, gnagare och Icahandlare får ursäkta.

Lotta Edhom, skolborgarråd, intervjuas

Framtidens lärande-Skolborgarrådet Lotta Edholm from diu redaktion on Vimeo.

Lokala strategier med lokala politiker

Lokala strategier med lokala politiker from diu redaktion on Vimeo.

Morgondagens skola

Skolprojekt, Nacka. Morgondagens skola from diu redaktion on Vimeo.

Francesc Pedró om framtidens lärande

Framtidens lärande-Francesc Pedro from diu redaktion on Vimeo.

Randall Fielding, intervjuas av elever från YBC

Framtidens lärande-Randall Fielding from diu redaktion on Vimeo.

TeachMeet Framtidens Lärande 2010 livesändningen är färdigklippt!

Titta och njut.

Jag och Kristoffer Hedram och Sofia Larsson har klippt så att alla föreläsare har sitt klipp och även en embedkod för att klistra in på sin blogg.

Hela Teachmeet 2010 med positionsmarkeringar

Här nedan finns varje föreläsares klipp.

Jonas Hällebrand

Niilo Alhovaara

Anders Berggren

Sofia Larsson & Kristoffer Hedram

Josef Sahlin

Marie Linder

Håkan Elderstig

Peter Lundström

Björn Kindenberg

Mats Larsnäs

Joachim Thornström

Magnus Andersson

Martin Fernström

Reflektion av YBC-elev om “Alla ska delta i framtidens lärmiljöer”

Detta seminarium tog upp de problem som kan uppstå när de digitala plattformerna som skolorna använder, inte är lika tillgängliga för alla. Elever och lärare med synskador, motoriska funktionshinder, dyslektiker etc har svårt att dra nytta av dessa hjälpmedel, men kraven minskar inte i och med att framtidens lärande kräver att man ska kunna hantera detta i undervisningen.

Jag tyckte att det var väldigt intressant att lyssna på detta, det var någonting jag själv faktiskt aldrig skulle ha tänkt. Det behövs större krav, mer kunskap och mer medvetenhet för lärare, skolmyndigheter och leverantörer för att kunna minska dessa problem. Och det måste gå fort, för framtidens lärmiljöer är här och nu!

Reflektion av YBC-elev om interaktivt lärande av matematik

Nu har jag varit på mitt första inspirationsmöte och måste säga att det överraskade positivt. Jag var lite kritisk mot hur just matematik skulle kunna läras ut mer kreativt, jag hade nog bara svårt att föreställa mig. På mötet visade Cecilia Christiansen hur man kan lära ut matematik via en digital skärm. På den kan man rita, skriva och sudda precis som på en vanlig whiteboard. Men skillnaderna är stora utöver de. På den här skärmen kan man förtydliga figurer genom att ringa in, prova sig fram genom att dra och flytta runt och även koppla in omvärlden i undervisningen genom att visa saker från internet.
Hon berättade om alla kreativa lösningar eleverna hade kommit på när de fått se talen på skärmen istället för i boken och visade tal som mellanstadieelever hade förstått som knappt jag kunde komma på lösningen till. Elever hade utropat: “Fråga mig vad som helst!“, efter en lektion om geometri. Hur ofta sker det på en vanlig mattelektion?

Jag ska ta med mig tipset om den digitala skärmen till min egen skola där matematiken kanske är det enda som inte har någon inovativ lösning ännu.

Rebecka Sjölander YBC

Matte med knoppen, kroppen och GPS mobil

Mats Larsnäs talar om hur han, tillsammans med lärarna på Smedingeskolan, tar sig an nya undervisningssätt i matematikundervisningen. Väldigt roligt att få ta del av andra sätt att bedriva undervisning i matematik. Samtidigt som eleverna är fysiskt aktiva under lektionen, får de också diskutera matematiska problem på ett sätt som de kanske inte får i en traditionell undervisningsform.

Mer Youtube

Interaktiva tavlor och digitala mätmetoder verkar vara helt okej. Ge lärarna en kurs innan du skickar ut dem på skolorna, eftersom att det största problemet idag verkar vara brist på kunskap när det kommer till hur man använder den nya tekniken. Älskar alla youtube-klipp och alla knasiga powerpoints, de väcker intresse.

Reflektion av YBC-elev om “Falkenberg tänker vidare”

Inspirationsmötet om “Falkenberg tänker vidare” var spännande, men kanske mest på grund av reaktionerna som följde. För mig som redan går på en skola som uppfyller allt det som de drömmer om och kämpar för, kändes det som att allt som det pratades om redan var självklart. Det är ju redan så? Varför pratar de om det som något som ligger i framtiden när det redan är här? Då kom insikten om att jag verkligen går i framtidens skola. Det som är självklart för mig är bara ett undantag. Att de runt bordet var kritiska och undrade om det verkligen var genomförbart förvånade mig ännu mer - klart det är, titta på min skola!

Någon undrade om det inte krockade med målen i skolplanen när man försökte uppfylla alla dessa förmågor så som kreativitet, nytänkande och självständighet. De förmågor som är viktiga inför den framtid vi står inför. Min fråga var varför inte de förmågorna finns med i skolplanen när de är så viktiga? Enligt mig till och med viktigare än fakta och information som man pluggar in och lär sig utantill. Med all teknologi vi har i dagens samhälle kan vi snabbt och hur lätt som helst få tag i fakta och därför är det inte lika högt värderat längre. Vad du gör med kunskapen är det som är värdefullt och att kunna vara kreativ kommer vara därför vara bland det viktigaste i framtiden. Att skriva in det i läroplanen tror jag är nödvändigt för att få alla lärare att faktiskt genomföra detta.

Som Kristina från Falkenberg nämner måste lärarna våga utmana och våga bryta sig ur det traditionella undervisningsmetoderna som inte längre är hållbara. Idag förväntas inte samma saker i arbetslivet som det gjorde för  50 år sedan, vilket många verkar tro.

Genom att utforma olika typer av uppgifter i skolan får fler elever chansen att visa vad  det går för. Jag som redan går i en sådan skola kan säga att min vilja att lära återkom när jag började på YBC, där fick vi göra roliga saker i skolan, vilket jag verkligen inte var van vid. Jag kan, jag vill, jag får! En stor förändring. Alla som är kritiska och tvekar - kom ihåg att förändringar inte alltid är dåliga utan oftast väldigt uppfriskande, spännande och även nödvändiga!

Rebecka Sjölander

Reflektion av YBC- elev Passion vs Strategi

Nu satsar Stenungsunds kommun på att göra en “varsin satsning”. Man erbjuder varje elev en dator i årskurserna 6-9. Men nyckelorden för satsningen är inte strategi utan passion. Henrik Karlsson som är ansvarig för projektet hävdar att strategier inte går att ha i en skola som ständigt vill utvecklas. Eftersom man inte vet hur långt tekniken kommer ha utvecklas eller i vilken riktning är det omöjligt att göra planer och för mycket strategier.

Jag tycker att det låter som om skolan är väl förberedda eftersom dom jobbat med detta project i 2,5 år. Men det blir lite motsägelsefullt att inte jobba mot strategier och ha slogan “våga prova” mot att förbereda sig i 2,5 år. Men passion och sedan skynda långsamt… eller?

Nyckelord: Hedda Fehrm

Halvvägs genom dagen.

Vi är nu strax innan lunch, och har hunnit besöka ett flertal montrar med mer eller mindre genialiska apparater, lyssna på presentationer om teknik i skolmiljöer och sist men inte minst deltagit i ett “inspirationsmöte” där vi diskuterat hur 1:1 (en dator per elev) fungerat i lågstadiet.

På det stora hela så har det varit en bra dag och vi återkommer senare.

Naturvetenskap och teknik

På den här sidan av mässan träffar vi elever som använder natur, teknik och IT-stöd i undervisningen.
Det vi först la märke till var eleverna från Viktor Rydbergs grundskola i Djursholm som lär sig att bygga robotar i grundskolan.

Eleverna är med i en tävling där de bygger robotar som ska klara av olika hinder, exempelvis klättra, plocka upp material från marken etc.

Det vi finner intressant är att undervisningen lyckats sammanfläta olika ämnen när eleverna utvecklar robotarna. Exempelvis matematik, svenska, filosofi, biologi och design. Under utvecklingen av robotarna lär sig eleverna främst att sammarbeta och lösa knepiga problem.

Eleverna på den skolan anser att deras undervisning är grunden till framtidens teknik. Dessutom hoppas de få nytta av undervisningen för att senare kunna framställa teknik som minskar vår påverkan på miljön.

Tack för oss!

Tack för att vi fick komma och vara med på den här mässan! Det har varit jättekul och det är eran förtjänst! Lunchen var god och trevlig och vi tyckte att den här bilden passade! Tack för en rolig dag! (med massa godis)

Agnes, Ebba, Julia, Douglas, Simon och Rasmus

Vi intervjuar flera vuxna på mässan…

Martin Ljungström
“-Vi ställer ut och visar barnomsorg”. Martin Ljungström och hans team har tagit fram sidan SkolportalN som vi har i Nacka. Han tycker att allt folk här på mässan är spännande.

Helen Kåberg, Datafont.
” - Vi visar Activeboard, en tavla som man skriver på med en speciell penna. Man kan träna på alla skolämnen med den och den är väldigt effektiv”. Vi pratade väldigt länge med henne och hennes team.

Björn Sundin, Gammadata
Björn jobbar på en skola som heter Lundellska skolan i Uppsala. Han jobbar på två ställen så han jobbar också på Gammadata.
Han är matte- och kemilärare på Lundellska skolans gymnasium. Han visade oss en apparat som visade hur mycket syre och koldioxid som fanns i luften.
Han visade också en maskin som mäter krafterna mellan molekyler (han visade oss olika alkoholer). Den som sjunker snabbast var metanol.

Anders Örnberg, Atea
”- Jag och mitt team jobbar med att ge ut datorer till skolor. Vi har precis börjat jobba här i Nacka, och Björknässkolan är den första som vi gett datorer till”.
” - Vad är kul med ditt jobb?”
” - Att träffa nya människor och bli intervjuad som du gör nu!!”

Anna Taawo, Skolverket
Anna Taawo från Skolverket berättade lite om sitt jobb.
” - Vi har olika hjälpmedel för att jobba med datorerna”.
Anna Taawo älskar sitt jobb och när vi frågar vad hon gillar mest så svarar hon
” - Allt !!!”
Hon är jättenöjd med val av jobb och är väldigt nöjd med produkten de har tagit fram.

Karin Andre, Internationella Programkontoret
Karin ger pengar till allt som har med skola att göra. De pengarna hon ger får hon från staten, EU och Spanien. Hon får lön av staten.

Ebba, Rasmus, Agnes, Julia, Simon och Douglas
5B Myrsjöskolan

Vad skönt…

En dator per elev verkar vara en självklarhet för alla (politiker, rektorer, lärare, IT-pedagoger…) på konferensen.

En ickefråga. Vad skönt. Då är den frågan avklarad…

Och alla ska med, både när det gäller lärare och elever.

En ickefråga. Vad skönt. Då är den frågan avklarad…

Dags att fundera på VAD vi gör med tekniken och VARFÖR.

Datorn, ett steg närmre eller längre ifrån verkligheten?

Jag har just lyssnat på den första föreläsningen om ”21 Century Learners” och måste börja med att säga att det var skönt att höra saker sägas som faktiskt stämmer i verkligheten för en gång skull. Jag vill tacka Francesc Pedró, grundarna till ”Morgondagens Skola” samt skolborgarråd Lotta Edholm för en fantastiskt givande föreläsning!

”The New Millenium Learner” tycker jag är ett mycket intressant begrepp. Vi vet att den existerar, vet vet vilka behov denna individ har, vi vet att den är vårt samhälles framtid. Ändå förhindras ”The NML” att utveckla sig till sin fulla potential på många platser i världen- och ja, kan man tänka sig, även här i Sverige idag. Bovarna i dramat är främst konservativa skolpolitiker, men också andra inom skolledning och undervisning.

Det närmsta jag kan komma en annan definiering på begreppet ”New Millenium Learner” är jag, mina klasskamrater och dagens ungdom i allmänhet. Ja, vi kan inte leva utan vår dator, och vi skulle säkert allihop slänga oss efter den om någon av våra föräldrar tog det obarmhärtiga beslutet att avlägsna den från vårt hem. Datorn är en del av vår vardag, utan den skulle hela vårt vardagsliv rubbas och det hela skulle sluta i kaos.

Då till frågan; Vilken effekt har då datorn på ungdomar? Är den ett onödigt, tidskrävande gömställe för ungdomar att ersätta sina studier och sitt sociala liv med? Blir effekten av en ökad användning av datorer att ungdomar blir asociala individer vars studieambition sjunker lägre än vad den redan var när man hade katederundervisning? Är det verkligen så som mamma sa, att man fyr fyrkantiga ögon av att kolla på tv eller sitta framför datorn?

Nja, i själva verket tror jag att allt detta är gamla fördomar. Trots att de är riktigt föråldrade finns de dock fortfarande kvar i vårt samhälle. De politiker och skolledare som anser att datorer och ny teknik har en negativ effekt på ungdomar bekräftar att dessa fördomar faktiskt lyckats överleva stenåldern.

I och med att tiden går, förändras också våra behov. På stenåldern var människorna tvungna att förflytta sig allteftersom djuren förflyttade sig, då de var beroende av att jaga. På den tiden kunde man inte odla, och därför var det omöjligt att stanna kvar på ett ställe.
Vad vore världen utan e-mail idag? Vi skulle ha mycket svårt att anpassa oss till ett samhälle utan elektronisk kommunikation, trots att vi idag har en mycket välfungerande postutdelning. Tänk er då, att det för ett par hundra år sedan kunde ta veckor från det att någon skickade ett brev, tills det att mottagaren fått det.

Det sorgliga är, att trots allt detta finns det fortfarande folk som inte förstått att ungdomars hjärna fungerar på ett helt annorlunda sätt idag. Man lär sig på ett annorlunda sätt, vilket för den skull inte behöver betyda att man lär sig mindre, tvärt om; det finns undersökningar som bevisar att ungdomar som använder dator hemma har bättre resultat i naturvetenskap och matematik, som Francesc Pedró sa. Enligt en undersökning bland brittiska gymnasieelever har det alltså visat sig att 31% vill arbeta med datorer i undervisningen, och de vill göra mer praktiska saker och ändå ifrågasätter man detta! Här i Sverige är genomsnittet för bruk av dator i hemmet 3h om dagen, men endast 50 minuter i veckan i skolan. Jag kan ju säga att jag gick i grundskolan (för ett år sedan!) såg jag knappt av de gamla brummande, vita, lådorna en gång i månaden…

Frågan kanske då inte bör vara vilken effekt datorer har på elever, utan vad den önskade effekten av skolan är? Att bilda för framtiden och yrkeslivet, eller att bilda för att eleverna ska få MVG på provet? För vad är mer relaterat till verkligheten än att faktiskt göra praktiska saker?

Som elev på 1:1 skolan YBC i Sickla bekräftar jag härmed att bilden på pojken hängandes i sin pappas arm då han slänger ut datorn är inget annat är ren sanning; Ja, vi klarar oss faktiskt inte utan datorn. Den är en del av vår vardag, men detta betyder inte att den är ett förhinder för vårt övriga vardagliga liv, såsom skola, sociala relationer och så vidare. Tvärtom möter v verkligheten varje gång vi loggar in på Facebook eller Twitter, och vi får ständigt tillgång till ny information på ett effektivare sätt vilket gör att vi också lär oss mer.

Innan jag började på YBC hade jag blivit helt fascinerad av rena tanken på att få jobba med en helt egen dator. För mig kändes det helt otroligt att en skola kunde ge den möjligheten. Nu känns det i stället som en självklarhet att ha en dator i skolan, och jag kan inte låta bli att fråga mig hur det ska gå sen på universitetet där pedagogiken och användningen av teknologi i undervisningen ligger ännu mer efter än grundskolan.

Det är en skön stämning här idag. Jag är omringad av intelligenta människor som verkligen förstått hur viktigt det är med att integrera ny teknologi i skolan. Både lärare och vi elever vill utvecklas och lära oss tillsammans och idag har jag verkligen fått klart för mig att detta inte bara gäller YBC och Nacka kommun.

Datorn är som en liten genväg ut i samhället, till förödelsen i Haiti, till fashionweek i Paris, till skolan, till vänner, till verkligheten. Därför är det också nödvändigt att skolan blir en del av denna verklighet genom att man låter införa teknologi i undervisningen och utvecklar pedagogiken för att se resultat av det förstnämnda. Jag har svårt att se att denna utveckling inte skulle sprida sig till Sveriges alla hörn och kanter inom loppet av ett par år och till alla här idag vill jag säga att vi kan vara stolta över att vi är början på denna utveckling. Som Gandhi sa en gång;

”You have to be the change you want to see in this world.”

/Ayla Löfving elev på YBC

Reflektion av YBC-elev om morgondagens skola

Emil, Cornelia och Milén, tre gymnasieelever från Nacka, berättade för oss i publiken här i Nacka Strand om något riktigt intressant alldeles nyss.  Dessa tre elever har jobbat med ett projekt som handlar om morgondagens skola - en ”Möjlighetsfabrik” – och jag tror aldrig att jag blivit så här inspirerad! Inte nog med att de ställer sig framför drygt 800 lärare, utan innehållet i deras presentation är fantastiskt.

Som elev är det underbart att lyssna på vad de har att säga. Jag sitter och ler hela tiden. “Förbjud ord som nej och stopp”. När en av eleverna sa detta började alla skratta. Varför? Det vore inte helt fel att förbjuda dessa ord. Varför ska allt vara strikt? Varför är det fel med något utöver det “vanliga”? Det handlar om eleverna. Det är vi som ska lära oss. När en av ungdomarna sa “alla lär sig inte på samma sätt” så hade jag lust att ställa mig upp och applådera. Jag blev så glad. Alla lär sig inte på samma sätt. Vi är individer med olika behov. Vi är inte likadana. Jag tänker att vi behöver uppfylla våra olika behov. Alla lär sig alltså inte på samma sätt.

De säger även att “allt läraren säger är inte rätt”. Även här ville jag ställa mig upp och applådera. Vad är det som säger att den vuxna alltid har rätt? Vi elever är minst lika viktiga, och även lika duktiga. Lärarrollen ska enligt mig inte utnyttjas på fel sätt, vilket den lätt kan göra. Jag säger absolut inte att den gör det i min nuvarande skola, men jag har upplevt tillfällen då lärarrollen utnyttjats på fel sätt. Är det något som är fel, så är det när det är så.  Jag håller på dessa ungdomars förslag, att en slags inspiratör ska införas i det svenska skolsystemet. Det skulle vara en bra förändring. Jag menar  inte att lärarna är dåliga, eller att lärarna gör fel. Det är absolut inte så jag menar. Eleverna behöver lärarna lika mycket som lärarna behöver eleverna. Det är ömsesidigt. Men en förändring vore inte helt fel.

Dessa tre ungdomar bevisar för oss alla att i princip allt är möjligt. Så lyssna på eleverna! Det är trots allt vi som är framtiden.

Amanda Henriksen, elev på YBC.

Synen på kunskap - värt att diskuteras

Det är viktigt att lärare tillsammans diskuterar synen på kunskap. Vad är det egentligen för förmågor som vi vill att våra elever tar med sig in i framtiden? Vår syn på kunskap präglar ju vårt sätt att undervisa. Inspirerande att höra att Falkenbergs kommun lägger stor vikt vid att diskutera sådana ämnen ur ett 1-1 perspektiv.

Intervju med Martin och Josef på Årstaskolan

Foto: Julia

Vi har frågat massor av frågor till Martin och Josef.

” - Vad gör ni här?”
” - Vi ska presentera hur vi använder bloggar och hur vi jobbar med datorerna med våra elever.”

Josef har en klass med 1:or och Martin har en klass med 6:or.

I klasserna där Martin och Josef jobbar har de inte egna datorer, men dom har ca 5 datorer i varje klass.
Josef berättade för oss vad han tyckte var skillnaden mellan klasser i mellanstadiet och lågstadiet.
Josef tyckte att nu när han jobbade med ettor så var det mer fritt och om de t.ex. lekte med kottdjur så kunde de leka med det hela dagen, men när man har en klass i mellanstadiet så har man mer ett planerat schema och då kanske man inte är där förrän en vecka framåt.

Vad tycker Martin och Josef om sitt jobb?
Det förklarade de lätt med
” - Detta är världens bästa jobb!”
” - Vad vill ni förbättra med er skola?”
“- Vi vill att alla i klassen ska få ha en egen Ipod touch för att barnen tycker att det är lätt att använda dem och de är små och lätta att ta med sig.”

” - Tack för att vi fick intervjua er!”

Agnes, Ebba och Julia
Elever i 5B på Myrsjöskolan

Nyckelord: Årstaskolan, Josef Sahlin, Martin Fernström

Reflektion av YBC-elev om Francesc Pedró

Som elev på en av Sveriges modernaste skolor, Young Business Creatives, är det väldigt roligt att idag få befinna sig på Framtidens lärande i Nacka Strand.  Redan efter tio minuter märker jag, som aldrig tidigare varit på en konferens som denna, att detta kommer bli något utöver det “vanliga”. Detta märker jag när moderator Mikael Andersson säger “På vanliga konferenser brukar man be alla att stänga av sina mobiltelefoner. Det kommer inte jag att göra. Ha på era mobiltelefoner, men sätt på ljudlös”.Jag kan inte hjälpa att le. Redan efter tio minuter känner jag att detta kommer bli riktigt intressant.

Först ut att tala är Frances Pedró, en fransk professor, som talar om framtidens teknologi och IT i utbildningen. På YBC använder vi oss av 1:1-metoden, det vill säga att varje elev har varsin dator, och därför förstår jag exakt vad Frances talar om.

När Frances börjar prata om hur många timmar en normal 15-åring spenderar framför datorn varje vecka, så börjar de vuxna runt omkring mig sucka och göra diverse läten. Jag kan inte hjälpa att undrar varför. Siffrorna som Frances nämner är höga, det kan jag inte säga emot, men enligt mig är det absolut inte något dåligt. Tvärtemot. Det är bra. Det är bra att unga lär sig hantera teknologi. Jag har arbetat med 1:1 i drygt ett år, och jag känner hur mycket jag utvecklats. Jag spenderar hela mina skoldagar framför datorn. Det är väldigt mycket, men det hjälper mig bara. Vissa verkar se IT i utbildningen som en nackdel, eller som ett hinder. Men det är tvärtemot. IT är precis vad vi behöver. Enligt mig är det framtidens skola. Det är framtidens lärande. Francesc nämner även att det är de ungas hjärnor som vi behöver. Det är sant. Det är skillnad på en 15-årings hjärna och en vuxens hjärna. Det förstår nog alla. Men vad jag tror att alla inte förstår är att IT gör nytta. Jag hoppas att alla verkligen lyssnat på Francesc. För jag som elev blir väldigt glad när han säger att det handlar om vad eleverna vill. Vad är elevernas behov? Lärarna måste börja fråga om behov.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att jag tycker precis som Francesc. Allt  handlar om vad man gör med teknologin.

Amanda Henriksen, elev i årskurs ett på YBC-gymnasium i Sickla.

Nyckelord: Amanda Henriksen, YBC

My Two Days in Heaven

I ett blogginlägg för ett år sedan talar jag om “My Two Days in Heaven”. Det är mitt besök vid Framtidens lärande 2009 jag syftar på. För mig var konferensen ett otroligt lyft. Det var som om jag hade varit en bortbyting som hittat sin familj. Jag knöt många kontakter vid konferensen; folk som jag sedan dess regelbundet byter erfarenheter och idéer med. Jag tror också att min redovisning av konferensen till mina kollegor därhemma bidrog till att inspirera och trycka på vikten av att vi alla tar det här med IT på allvar. Nu är det alltså dags igen och det är med stor spänning jag ser fram emot att delta i årets konferens.

Som en upptakt till Framtidens lärande deltog jag i går kväll på TeachMeet. TM är ett forum där pedagoger får möjlighet att presentera idéer och verktyg för varandra under lite speciella former. Man väljer att antingen tala i sju eller två minuter och överskrider man gränsen får man en snäll nalle kastad på sig. Jag valde att prata om hur elever med särskilda behov gynnas av användandet av IT i undervisningen. På min blogg finns manuset till mitt framförande att läsa.