Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

[artikel.länkar]

UNGDOMSKULTUR OCH MEDIER:
Medskapande och delaktighet

Nya medier och ungdomskulturer skapar nya former för berättande. Film, datorspel, tv-spel, Internet, rollspel – allt integreras. På filmfestivalen i Göteborg diskuterades denna nya medievärld med utgångspunkt i lajvrollspelet Futuredrome. Bosse Andersson var där för att få pedagogisk inspiration.

Dagens unga människor växer upp med media där deras eget deltagande och berättande är en viktig ingrediens. Det kan handla om gemenskaper på Internet, nätbaserade datorspel, rollspel, TV-serier med webbplatser för interaktion. I seminariet Collaborative stories – en digital interaktiv JAM-session under Göteborg filmfestival lyftes frågorna om hur detta påverkar filmupplevelsen och filmskapandet?

Själv lockades jag till seminariet för att få idéer kring hur nya former för berättande kan användas i pedagogers arbete i skolan. Lärarprofessionen bygger till stor del på berättande och interaktion med och mellan elever; att kommunicera egna och andras erfarenheter och kunskaper i tal, text, bild och ljud. Att eleverna ur dessa skapar sina egna skildringar och förståelse i samtal och arbeten med stöd av olika media.

Med förväntan steg jag från vinterkylan in ett uppvärmt cirkustält som under festivalen användes som restaurang, klubb och för seminarier. På scenen hade moderatorn Göran Gunér från Dramatiska Institutet samlat ett antal personer som arbetar med media och interaktivitet i olika former.

En utgångspunkt i seminariet var dokumentärfilmen om Fururedrome. Filmens regissör Mathias Gullbrandson och producent Katarina Björk från The Story Lab var två av deltagarna på seminariet tillsammans med filmregissören Josef Fares, Magdalena Janglert, SVT och Nick Ryan, BBC Creative Research & Development

Sommaren 2000 arrangerades Futurdrome, ett lajvrollspel i ett stenbrott vid Kinnekulle. Under tre dygn levde 1500 lajvrollspelare i Drome City, en stad byggd av 200 ton skrot i ett stenbrott.

Bland deltagarna fanns tjugo personer som filmade lajvrollspelet och samtidigt som de filmade var de en del i historien. All råfilm publicerades sedan på en publik webbplats där vem som helst kan gå in och ladda ner sekvenser och redigera dem till sina egna historier. Lajvspel innebär att alla är skapare av en historia.

Möjligheterna att ladda hem filmsekvenser från ett lajv som Futuredrome ger ytterligare en dimension. Nu kan dels de som var deltagare bygga nya historier samtidigt som nya aktörer skapar sina berättelser med utgångspunkt från den råfilm som finns tillgänglig på webben. Det har även producerats en dokumentärfilm kring projektet.

Mathias Guldbrandson, regissör av filmen Futuredrome
– Varför lajvrollspel? Själv har jag spelat rollspel sedan jag var 12 år det vill säga i 18 år. Drivkraften är viljan att gå in en upplevelse och att inte bara vara mottagare utan medskapande. Det handlar inte om verklighetsflykt utan om en flykt till

andra världar. Jag ser rollspelandet som ett politiskt verktyg att kunna skapa nya värden, att inte vara passiv utan kunna påverka.

Josef Fares, filmregissör
– Jag spelar mycket dataspel. För mig är det en verklighetsflykt att få komma in i en annan värld. Det är samma drivkraft som i filmen. TV-spel har tidigare haft en barnslig stämpel på sig men har nu fått en mognare approach, vilket bland annat visar sig genom att DN skriver om dataspel på sina kultursidor. Det sker en utveckling av grafiken så att spelen blir allt mer verkliga och jag tror att TV-spel och film i framtiden kommer att smälta samman allt mer.

– I många spel kan man nu också vara med och bygga upp en karaktär och påverka handlingen. I och för sig är dialogerna och karaktärerna i regel rätt fyrkantiga men det sker en successiv förbättring på den fronten. Kanske finns det större förutsättningar om några år då 3D och VR är förbättrat så att deltagarna kan förnimma och känna.

Magdalena Jangard, SVT
– I dramaserien Dom drabbade som visades förra året kunde tittarna delta i serien genom den webbplats som vi byggde upp bland annat genom ett spel. Efter varje program var aktiviteten hög i webbplatsens forum. Publiken förväntar sig allt mer att få delta. Att till exempel tillsammans kunna skapa en fortsättning på historien via webben.

– Riket, programmet som ska bli en ersättning för Robinsson i SVT, är influerat av lajvrollspel. Deltagarna tilldelas en historisk roll och färdas tillbaka i tiden. I programserien ska SVT återskapa svenska folkets historia.

Mathias Guldbrandson
– Historieberättandet överlag kommer allt mer att vidgas till flera medier samtidigt. Publiken vill vara medskapande, få vara med, leva i en annan verklighet och återskapa världen.

– Ett exempel är en uppsättning av Hamlet som Riksteatern gjorde med rollspelsinslag. Alla i publiken fick en roll och i tre timmar interagerade 100 deltagare med de professionella skådespelarna. Formerna växer allt mer ihop och gränserna blir flytande mellan skådespelare och publik det vill säga mellan producenter och konsumenter.

Nick Ryan, BBC Creative Research & Development
– Inom BBC testas nya former för att få mer interaktion med publiken, att använda media på nya sätt och fylla behovet hos en yngre publik. Ett exempel är The Dark House, ett interaktivt radiodrama där ramberättelsen består av en reporter som ska göra ett reportage i ett hus då plötsligt strömmen går och allt blir mörkt i huset. Varannan minut skiftade berättandet till olika personer/ karaktärer.

– Huvuduppgiften består av i att hitta spöken i huset och lyssnarna engagerades på så sätt att de kunde ringa in till redaktionen och begära att få höra en speciell karaktär. På detta sätt mixades olika berättelser in i varandra och lyssnarna var delaktiga i berättandet genom att de kunde styra vems berättelse de ville höra.

Katarina Björk, the Story Lab
– Rollspel, film, webbsidor korsas allt mer och befruktar varandra i möjligheterna att berätta en historia. Interaktivitet och deltagande via olika media är en bra metod inte bara i underhållningssammanhang utan också för lärande både ungdomars och professionellas lärande.

– Det finns olika grader av deltagande och interaktivitet dvs hur mycket man kan vara med och påverka handlingen. Allt från fysiska möten till att skicka meddelanden via sms.

lärande i skolan
Efter att ha lyssnat till hur regissörerna och producenterna från mediavärlden ser på hur nya former för deltagande, berättande och interaktivitet sammansmälter i olika media funderar jag på hur detta kan påverka elever och personals lärande inom skolan.

Läromediebranschen är relativt konservativ i sina synsätt på vad ett läromedel innebär men det har i alla tider funnits pedagoger som själva, tillsammans med kollegor och elever skapat egna läromedel genom att klippa, klistra, skriva, måla etcetera. Rollspel, teaterföreställningar, elever som reportrar, filmskapare är metoder som funnits i många lärares metodverktygslåda.

medieresurser
Ett möjligt scenario är att allt mer av filmer, reportage som produceras av SVT, SR, UR publiceras på webben. och att pedagoger och elever kan använda delar av detta material som stöd för lärandet inom olika områden. Att man kan använda somliga delar av film-, ljudfiler och klippa in dem i egna produktioner, starters för introduktion av nya faktamoment i undervisningen eller som inspiriationsmaterial, bakgrunder för egna former av rollspel kopplat till undervisningen med mera.

Den ökade tillgängligheten av olika mediamaterial på webben, tillgång till virtuella världar, kommunikationsverktyg i kombination med bredband, allt bättre komprimeringsformat samt att skapande verktyg för bild, film och ljudproduktion blir bättre, billigare och enklare ger kreativa pedagoger en allt större vidd av resurser att tillgå i det egna skapandet av lärresurser.

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se