Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Hela världen ryms i en fruktsallad

Åttorna gör internationell kokbok på nätet tillsammans med elever från England, Italien och Tyskland.

Femmorna skapar nya landskapsrätter och gör kokbok i bokform tillsammans med en av Sveriges bästa kockar. Sexorna filmar och dokumenterar matlagningen.

Ann-Margrethe Svenson, är lärare i hem- och konsumentkunskap på Kristinedalsskolan i Stenungsund, tillsammans med klassläraren Agnets Nystedt inledde hon för några år sedan ett arbete på Kristinedalsskolan i Stenungsund där hem- och konsumentkunskapen är grunden i ett projekt som engagerar både elever och lärare, internationella samarbetspartners och det lokala näringslivet.

Hem- och konsumentkunskap är ett av skolans minsta ämnen, räknat i antal timmar, men genom att jobba ämnesövergripande i samverkan med andra kan ämnet utgöra motorn i större projekt.

– I hem- och konsumentkunskapen är det lätt att väva in alla ämnen. Och eleverna är engagerade och tycker att det är roligt. Det är ett sätt att öppna dörrar och hjälpa dem att finna kunskapen och glädjen i att lära sig.

När Ann-Margrethe Svenson börjar räkna upp alla ämnen som ryms i ett skolkök blir listan lång, geografi, biologi, svenska, matematik, kemi, fysik, engelska, samhällskunskap, idrott och hälsa, kemi, hem- och konsumentkunskap, bild, form … Egentligen är det nog så att hela världen, åtminstone alla ämnen ryms i en fruktsallad.

nya landskapsrätter i kokbok
Femmorna på Kristinedalsskolan jobbar tillsammans, Stefan Karlsson på restaurang Fond i Göteborg, med att producera en kokbok med nyskapade landskapsrätter.

Stefan var årets kock 1995, har stått för maten på Nobelmiddagen och är känd för den breda allmänheten efter att ha medverkat som kock i TV4:s morgonsändningar, så det är en av Sveriges bästa kockar som eleverna får jobba med.

För Stefan handlar det om att bidra till att sprida kunskap om mat och smaker, och god matkultur.

– Mat ligger i tiden. Många barn är intresserade av mat, men de får inte vara med och laga mat hemma. När jag var liten hade jag en mamma som lagade mycket mat, vi var ute i skogen och plockade svamp och bär.

Det arvet är Stefan Karlsson angelägen om att även dagens barn ska få tillgång till. Men matkultur innefattar mycket mer än matlagning. Det handlar om livsstil, att röra på sig och äta rätt, veta att man behöver fett och mejeriprodukter, ha kunskap om hur grönsaker odlas och hur djur är uppfödda. Bli medvetna konsumenter helt enkelt.

– Utan kunskap kan man inte ställa några krav.

Maten är också ett sätt att närma sig olika kulturer, påpekar Stefan. Varför äter man en viss typ av mat i Grekland och en annan typ av mat i Finland?

I kokboksprojektet har alla dessa delar ingått, fast det har handlat om det svenska mat- och kulturarvet med utgångspunkt i de olika landskapen. Eleverna har gruppvis jobbat med olika landskap. De har undersökt vad som är typiskt för varje landskap. Vad växer vilt i olika delar av Sverige, vad odlas till exempel i Södermanland och vilka djur jagas i Lappland?

Resultaten av sina efterforskningar har barnen mailat till Stefan tillsammans med en tio-i-topplista över vilken mat de själva gillar.

– Någon hade åtta olika pizzasorter på sin tio-i-ttopplista. Det var också mycket pastarätter.

Med utgångpunkt i barnens efterforskningar och matpreferenser skapade Stefan nya landskapsrätter, sammanlagt 25 stycken. Ett viktigt kriterium på de nya landskapsrätterna var att det skulle vara rätter på barnens nivå, som de själva kunde laga hemma, utan föräldrar. Samtidigt var Stefan angelägen om att få med smaker som barnen inte så ofta kommer i kontakt med. Självklart fanns det med hamburgare, Bohuslänsburgare, men gjorda på fisk, de klassiska småländska isterbanden ackompanjerades av rosmarinrostade rotfrukter med senapscréme.

matlagning och fotografering
När allt var klart åkte Stefan till Stenungsund för att tillsammans med barnen tillaga landskapsrätterna. Alla ingredienser fanns på plats, uppdukade på brickor. En del av råvarorna bidrog de lokala handlarna med. Porslin, bestick, och allt annat som ryms i en behövs för en vacker dukning fick barnen hämta i den lokala porslinsbutiken.

Och så var det dags att börja laga mat, med Stefan som kökschef och Ann-Margrethe Svenson och Agneta Nystedt som assistenter lagade femmorna under en förmiddag 25 olika landskapsrätter.

Allt eftersom rätterna blir klara ska de läggas upp vackert på tallriken, det ska dukas upp och fotograferas till kokboken. Intensivt, men roligt.

Sedan ska alltsammans provsmakas av trötta men stolta tolvåringar som trots allt konstaterar att så svårt var det inte. Den här maten kan de göra själva hemma.

– Det är mig som föräldrarna kommer att bli arg på när ungarna inte vill ha panpizza längre, säger Stefan med ett förnöjt leende.

Hela matlagningsjobbet filmas också av sexorna, som förra året var med i projektet Med kameran som penna (se Diu 2//2003) Filmerna ska sedan redigeras digitalt och läggas ut på webben.

cookbook on the web
Även åttorna är engagerade i kokboksarbetet, men resultatet av deras arbete publiceras i en internationell kokbok på webben.

Just nu samarbetar Kristinedalsskolan med en skola i England och en skola i Tyskland om ”Cookbook on the web”.

– Vi gör mat som är typisk för de olika länderna. Men syftet är inte bara att utbyta recept vi hoppas att projektet också ska bidra till att öka förståelsen för olika kulturer, säger Ann-Margrethe Svenson.

Förutom bilder och recept har eleverna också gjort korta filmer om typiska svenska matföreteelser som ska finnas med i ”Cookbook on the web”.

Vad är då typiskt svenskt. En grupp killar tyckte att det var en ”half special”. Och i bästa REA-stil tillagade de först en halv special i skolköket, filmade och smakade av. Sedan bar det iväg till korvkiosken där kön växte under tiden som de noggrant filmade tillagningen av den beställda halva specialen. I filmmen redogör de också (på engelska) för kostnaderna för hemlagat kontra korvkioskinköpt korv, och avslutar med att slänga den dyraste och minst goda i soptunnan. Behöver det sägas att den hemlagade var bäst på alla punkter?

Att hinna med att både göra recept, fotografera, filma och lägga ut resultatet på webben är inte lätt med det fåtal timmar som Ann-Margrethe har eleverna.

– Men det är aldrig problem med motivationen. De tycker att ämnet är roligt och vill inte missa någonting.

När det nu i vår gick bort för många hemkunskapstimmar på friluftsdagar, lov och annat fick eleverna nog och Ann-Margrethe har lovat att ställa upp några extra gånger så att åttorna får all den hemkunskap de tycker sig ha rätt till.

– Jag lär mig tillsammans med eleverna. Och det är en vinst för mig att lära mig av eleverna och deras sätt att se på saker. Annars är det lätt att fastna i sina invanda attityder.

samarbete ger mervärde
Samarbetet är en kick för både elever och lärare.

– Eleverna känner sig utvalda, menar Ann-Margrethe. När eleverna tar sin bild, eller gör sitt recept vet de att det ska in i kokboken på webben och att de engelska och tyska eleverna kommer att titta på vad de gjort. Det blir yttterligare en dimension i arbetet. Likaså när det var lärare här från de andra länderna som var med eleverna när de bakade lussekatter.

För de lärare som medverkar har det inneburit många nya infallsvinklar.

– Engelmännen jobbar till exempel mycket med sponsring och är intresserade av vårt sätt att samarbeta med företag, speciellt med Stefan Karlsson. Tyskarna har dragit igång en undersökning om kost, hälsa och drogvanor. Både engelsmännen och tyskarna är dessutom fascinerade över vårt sätt att möta barnen, och av att det är så lugnt.

– Vi lär av varandra, säger Ann-Margrethe Svenson.

Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se

FOTO:
Elever och lärare på Kristinedalsskolan i Stenungsund