Åsa har utvecklat en kultur kring digitalt lärande
som genomsyrat skolan,
satt en standard i kommunen och skapat uppmärksamhet i hela landet.
Hon ger elever och kollegor självförtroende i arbete med
fi lm, bild och
berättelser från åk 1-9, med podradio i specialundervisning
och videopod i
matematiken. Med stor bredd och i samverkan med kollegor har Åsa
givit
mediepedagogiken ett nytt ansikte och visat hur IT och medier kan
integreras
i, och utveckla, skolan.
Digital kompetens
en nödvändighet
För mig är det viktigt
att ge eleverna tidsenliga
verktyg för kommunikation.
Men tekniken
ger också lusten
och viljan att uttrycka
sig, säger Åsa Sundelin,
mediepedagog på
Broängen.
När Åsa började på skolan för
fyra år
sedan fanns det i princip femton halvkvaddade
datorer i en datasal. I dag hör
man talas om Broängen därför att de
använder it och digitala verktyg på ett
nytt och innovativt sätt, podradio och
videomatematik är väl kanske de mest
uppmärksammade.
Men det är bara en del av det som nu
händer på skolan, matematiklärarna fortbildar
sig för att få bättre förutsättningar
att visualisera sitt ämne med digitalt
stöd, nya sätt att för både lärare, elever
och föräldrar kommunicera via nätet
testas. Ett arbetslag med inriktning på
musik och media agerar testpiloter för
många kommunikationsidéer och nya
arbetssätt.
De flesta lärare har sett nyttan med
den digitala tekniken och kommunikationsmöjligheterna,
och eleverna vill
använda den och lära sig. I år har det
nästan blivit en boom. Lärarna kommer
med sina behov och vill ha hjälp att
genomföra olika projekt.
Målet för Åsa är att det ska
vara enkelt
för alla att använda de digitala verktygen,
ungefär som att använda en penna.
Har man kompetensen så går det så
oerhört snabbt. Den digitala kanalen är
bara ett annat verktyg. Det handlar om
innehållet.
mot
snuttifiering för helhet Åsa har inspirerat mig
och många kollegor till att fi nna olika och nya vägar för att
leda elever till lärande och därmed nå nationella mål.,
skrev en av Åsas kollegor när hon nominerades till Guldäpplet.
Jag lusläser kursplanerna, hela tiden.
För det finns en sak som Åsa vägrar
att arbeta i snuttifi erade 40-minuterslektioner
där eleverna bara är fokuserade i
tio minuter. Oavsett om lärarna vill jobba
med fi lm, podradio, eller animationer vill
Åsa att det sker i projektform med en
längre sammanhållen tid. Och även om
arbetet omfattar fl era ämnen ska det fi nnas
en tydlig förankring i kursplanerna.
En förutsättning för att kunna
jobba
fullt ut med medier och digital teknik i
skolan på det sätt jag har gjort är modiga
skolledare som ser potentialen, annars
fungerar det inte, påpekar Åsa.
digital kompetens
Orden kommunikation, digital kompetens
och lust återkommer ofta när Åsa
berättar om arbetet på skolan, som har
elever från förskoleklass till nian.
Digital kompetens är både en nödvändighet
och en demokratisk rättighet. Och
att det är skolans uppgift att ge eleverna
den kompensen är en självklarhet för Åsa,
det borde ingå i läroplanen.
Det är lätt att tro att elever som
surfar
runt på Internet har den kompetensen.
Men om man frågar dem vad Internet
egentligen är har de ofta ingen aning.
Samtidigt som skolan har elever som
programmerar dataspel är det många som
aldrig bifogat ett dokument i ett mail.
Lusten är en annan viktig ingrediens.
Åsa berättar om tonårskillarna med läsoch
skrivsvårigheter som helt av egen
drivkraft skriver om ett manus sju gånger
när de ska göra en podradiosändning. Det
är helt plötsligt på riktigt, då fi nns motivationen,
lusten och hindren för lärandet
är helt plötsligt bortblåsta.
Och att vara en av finalisterna till
Guldäpplet är en stor bonus.
Det är jätteroligt, jag har vunnit
bara genom att vara nominerad, säger
Åsa Sundelin.