Av: Carina Näslundh
E-Post: carina.naslundh@canit.se

KINNARP:
Elevernas egna arbete i fokus

– Det är någonting speciellt med den där duken. Allt lyfts fram på ett annat sätt, säger Adam Bryngemark som går i nian på Kinnarpsskolan, och pekar på filmduken längst fram i klassrummet.

Det är fyra år sedan Datorn i Utbildningen första gången skrev om Kinnarpsskolan och deras arbete med att skapa och utforska metoder och hjälpmedel för framtidens klassrum. Rubriken den gången var ”Lärarens verktyg i praktiken”.

Sedan dess har Framtidens klassrum blivit ett begrepp. Lärarna från Kinnarpsskolan har både tagit emot många studiebesök och själva varit ute och föreläst om vilka pedagogiska möjligheter det ger att arbeta i ett klassrum med filmduk, projektor, ljudanläggning, dator med tv-mottagning och Internet.

Nu är det dags för nästa steg i Kinnarp – att med hjälp av tekniken skapa bättre förutsättningar för det gemensamma lärandet och den gemensamma reflektionen i klassen.

Grundförutsättningen är den teknik som finns i ”Framtidens klassrum”, det nya när det gäller tekniken är att allting ska fungera trådlöst – även takprojektorn. Att läraren kan styra vilken av flera dataskärmar som visas på den stora gemensamma filmduken samt att lärare och elever har tillgång till tablet-pc, bärbara datorer där skärmen är tryckkänslig och kan vridas så att den blir till ett liggande block. I det läget fungerar skärmen också som skrivyta, med speciella pennor.

test med elever
Utrustningen finns på plats i Kinnarp, men det trådlösa nätverket, som håller på att byggas om, har ännu inte tillräckligt hög kapacitet för att användas av en hel klass samtidigt, så Datorn i Utbildningen är med på en testlektion där Johan Lindwert och Fredrik Åkerman testar arbetssättet tillsammans med en grupp elever ur åttan och nian. Och även om kasten mellan olika ämnen blir rätt abrupt mellan varven, och eleverna avbryts av frågor kring arbetssättet både av lärarna och Datorn i utbildningen är koncentrationen hög.

historisk målning i digital introduktion
Första uppgiften handlar om en målning från början av 1900 talet. Johan Lindwert visar Nevinsons målning ”The harvest of battle” på den stora filmduken, samma målning finns i mappar på elevernas tablet-pc.

Uppgiften är att i par titta på och diskutera bilden. Använda den tabletpc som gruppen har till sitt förfogande för att ringa in olika områden av bilden som man vill diskutera närmare. Skriva sina känslor kring bilden, kommentarer, frågor och direkt på bilden.

När fem minuter har gått avbryter Johan eleverna, på sin egen dator väljer han vilken grupps ”datorskrivbord” som ska visas på den stora filmduken och nu kan alla se hur Tove Andersson och Rebecka Lans, har tänkt när de tittat på målningen, vilka frågor de har. Tove och Rebecka får berätta lite mer om sina funderingar, samtidigt som de berättar pekar de på olika delar av bilden på sin tablet-pc och eftersom deras datorskrivbord visas på den stora filmduken kan hela gruppen följa med och diskutera.

När Tove och Rebeckas frågeställningar är avklarade växlar Johan Lindwert över till Adam Bryngemark och Fredrik Janssons dator. Nu är det deras frågor och kommentarer kring bilden som kommer i fokus.

Sedan är det dags för en snabb matteuppgift. En kluring om hur Jesper som väger 39 kilo, Gunilla som väger 41 och Simon med sina 52 kilo ska ta sig över ett vattendrag i en roddbåt som inte klarar mer än 80 kilo. Hur många gånger måste de ro över vattendraget och hur ska de bära sig åt?

Koncentrationen är återigen på topp. Eleverna diskuterar i grupper och ritar på sina tablet-pc. Helt plötsligt hörs ett ”Nuuuu förstår jag!”. Och när alla är klara upprepas arbetsgången från förra momentet. Bilderna från elevernas datorer kopplas växelvis in på den stora fi lmduken och de kan peka och förklara för de övriga hur de har tänkt. Efteråt konstaterar Johan Lindwert och Fredrik Åkermark att matteuppgiften skulle behövt ett något annat upplägg. När en grupp har visat en korrekt lösning tillför det ingenting att visa fl er likadana lösningar. Diskussionen stannade av.

alla med i processen
– Som lärare ser man ofta bara slutresultatet, säger Johan Lindwert. Under grupparbeten frågar man ”Hur går det för er?”. Men kan inte följa med i den process som försiggår i alla de enskilda grupperna.

Genom att kunna växla mellan de datorer som eleverna arbetar med och visa upp deras arbete på fi lmduken är det inte bara läraren som får en bättre koll på hur olika grupper tacklar uppgifterna, även klasskamraterna kan se, jämföra med sina egna lösningar och vara med i samtalet.

Och de elever som är med på testlektionen tycker bara att det är bra.

– Vi är ju i skolan för att arbeta. Det är inget intrång om någon kikar in och ser hur det går.

– Med det här arbetssättet kan vi också visa eleverna att det de gör är viktigt. De får känna stolthet och visa upp det de har gjort. Och vi är övertygade om att det är ett bra sätt att få igång en gemensam refl ektion, många elever är ovana att diskutera, säger Johan Lindwert.

– Men det är inte lösningen med stort L, någon sådan fi nns inte, påpekar Johan och Fredrik. Men visionen är att det ska leda till gemensam refl ektion och ett delat lärande.

Att eleverna tycker att det är bra är helt klart.

– Det är roligare än i vanliga fall. Man blir mer engagerad och lär sig bättre. Det går också snabbare att visa vad man gjort genom en bild på fi lmduken än att hålla på och förklara i fem minuter muntligt, säger Adam, och de andra håller med.

Och att just projiceringen av bilderna på den stor duken bidrar till att öka koncentrationen är tydligt.

– Det är någonting med den där duken, säger Adam. Allt lyfts fram på ett annat sätt.

Förr fanns de klassiska gamla skolplanscherna som kunde fungera som utgångspunkt för ett gemensamt samtal i klassen. Med dagens individuella arbetssätt fi nns det en risk att man missar det gemensamma samtalet, menar Johan och Fredrik. Men genom att elevernas egna bilder, lärarens bilder, bilder från internet och annat material nu kan projiceras i storformat har det gemensamma samtalet fått ökad betydelse i klassrummet.

mer teknik
En tablet-pc kostar tio till tjugo procent mer än motsvarande bärbara dator utan tabletfunktion, men man klarar sig med fem tablet-pc i en vanlig klass om eleverna jobbar i grupp, anser Johan och Fredrik. På Kinnarpsskolan fi nns i dag tio tabletpc, fördelade på två datorvagnar som enkelt kan förfl yttas mellan salarna. Det ska bli tio till och då kan alla elever jobba med var sin tablet-pc i till exempel bild. För läraren som jobbar i ett it-klassrum är det den optimala datorn menar Johan.

– Det är det bästa av världar. Du kan illustrera eller skriva för hand, men också använda den som en vanlig dator. Många lärare är ju vana illustratörer.

Alla klassrum på Kinnarpsskolan innehåller mycket teknik. Johan och Fredrik ägnar tid åt att testa teknikens möjligheter och begränsningar.

– Eftersom vi vet att detta är teknik som kommer, känns det bra att vi som lärare kan få vara steget före för en gångs skull. Det viktiga är att vi får prova oss fram, göra misstag och se vad som fungerar.

Målet är att det ska vara enkelt för den enskilde läraren. Och trådlöst. Inga kablar och sladdar.

– Det viktiga är att vi som lärare kan fokusera på innehållet.

Carina Näslundh,
E-Post: carina@diu.se