Av: Hans Örtegren
E-post: hans.ortegren@educ.umu.se

Mediernas kultur har ett oerhört inflytande i dagens samhälle. Vi måste se till att eleverna känner sig delaktiga i möjligheterna att själva aktivt verka inom olika medier under sin skolgång, menar Hans Örtegren, lärarutbildningen i Umeå.

Jag minns från min egen skoltid när vi fick ett språklabb på skolan. En rullbandspelare körde igång i varje bås, och läraren kunde lyssna på mitt uttal. Via mikrofon kunde läraren kommentera uttalet, men jag kunde även själv spela upp och jämföra med en bandad röst. Vi sysslade med denna form av inlärning under några lektioner, sedan dröjde det till mina språkstudier vid universitetet innan jag kom i kontakt med ett liknande labb, även då i mycket blygsam skala.

Var det något fel med dessa storstilade satsningar? Ja, kanske hade man inte riktigt tänkt på att man, hur nyttigt det än borde vara, ganska fort blir trött av att bara höra sin egen röst, möjligen rättad av läraren. Kommunikationen kändes liksom instängd, rentav inburad. Man pratade mest med sig själv, främst genom att exakt återge vad någon annan talat in.

”Det är i gestaltandet vi blir offentliga och synliga” skriver Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius vid Malmö högskola i boken Kultur och estetik i skolan, Rapporter om utbildning 9/2002. Och i språklabbet lämnades inte särdeles mycket plats för gestaltande, för dialog och kommunikation med andra.

gestalta kunskaper
Hur ser det ut i dagens skola? Dagens digitala medier erbjuder eleverna goda möjligheter till kommunikativitet, men används dessa möjligheter i skolan? Det beror förstås mycket på om användandet av olika medier sker i syfte att eleverna själva skall gestalta sina kunskaper och erfarenheter för en vidare publik än för läraren.

Jag vill visa på att det, trots hinder, finns möjliga vägar att utforma arbetet i skolan så att eleverna i högre utsträckning ges tillfälle och uppmanas att producera och presentera sina arbeten med hjälp av flera olika medier.

Ett hinder är att vår skola i mångt och mycket präglas av en skriftspråkets kultur. Skolan är byggd efter modellen sittplatser och skrivbord. I samband med betonandet av arbete i mindre grupper har skolans design förändrats i riktning mot fler grupprum och färre traditionella klassrum. Många skolor har försökt få till stånd hemklassrum, där större delen av undervisningen sker i lokaler där flera olika ämnen kan samsas utan att eleverna behöver flytta sig mellan olika lokaler. Undantaget är de laborativa lokalerna, som bild, slöjd, musik, teknik, hemoch konsumentkunskap, idrott, kemi och fysik.

I den mån ämnesövergripande arbeten sker i skolan, försvåras detta i allmänhet i grundskolans senare år, samt inte minst på gymnasienivå, bland annat på grund av att betyg sätts i enskilda ämnen och kurser. Schemapositioner i de särskilda lokalerna i laborativa ämnen försvårar även samarbete mellan dessa och andra ämnen.

moment 22
Ett sätt att lösa detta har varit att införa en skola utan timplan, med möjligheter att tematisera undervisningen och periodvis integrera olika ämnen. Det har visat sig att ämnen som bild, slöjd och musik ofta stått utanför detta samarbete, ofta med hänvisning till dessa ämnens behov av särskilda lokaler. Ser man pessimistiskt på detta har vi ett slags moment 22. Möjligheten att få med flera olika medier, som bild, musik och slöjd i integrerad undervisning tas inte till vara eftersom dessa ämnen är mediespecifika. Istället är det främst de ämnen som kan underordnas skriftspråkets kultur som kan utveckla ämnesintegrerade arbetsformer – och de riskerar således att förbli skriftspråkliga.

Ser man optimistiskt på situationen i skolan och de utmaningar vi står inför kan man dock hitta tre goda utvecklingsmöjligheter:

• att erbjuda verkstadsytor för produktion olika medier som kan användas i fl era olika ämnen, särskilt när man vill arbeta ämnesövergripande.
• att utveckla möjligheterna till presentationer av elevernas arbeten i olika medier.
• att genom att satsa mer på att utvidga skolans verksamhet till att producera och presentera arbeten i miljöer också utanför skolan, till målgrupper också utanför skolan.

Förebilder till dessa arbetsformer fi nns bland annat vid många medieprogram på gymnasiet där ämnesövergripande projekt ofta genomförs för att efterlikna situationer man möter i yrkeslivet. Med hjälp av den digitala tekniken kan även sådan produktion och presentation ske digitalt. Arbeten kan läggas ut på skolans hemsida, eleverna kan skapa egna forum och redovisningar kan ske i form av såväl musik, bild, rörlig bild som i skriftlig eller muntlig form.

förmedla lärdomar
I synen på skolan har vi gått från att eleven i skolan skall lära sig, till att eleven skall lära sig att veta hur hon/han kan lära sig. Därmed skall eleverna lära sig inte för skolan utan för livet, för att kunna stå på egna ben efter skolan.

Kanske är det dags att föra diskussionen vidare och skapa bättre möjligheter för eleverna att lära sig hur man i olika medier kan visa vad man har lärt sig. Kunskapen att mediera och på ett bra sätt förmedla sina lärdomar, kunskaper, insikter, frågeställningar är kanske bland de viktigaste kunskaper vi behöver i såväl yrkesliv som till vardags.

Mediernas kultur har ett oerhört infl ytande i dagens samhälle. Vi måste se till att våra elever känner sig delaktiga i möjligheterna att själva aktivt verka inom olika medier under sin skolgång.

Eleverna behöver lära sig att både kritiskt granska olika mediers uppbyggnad och funktion, samt att själva få redskap att uttrycka sig i olika medier. Att göra detta utan att inbegripa att eleverna identifi erar och riktar sig till sina målgrupper, vore att missa poängen med att medier just skall användas för att kommunicera.

För att åstadkomma detta krävs en strategi som gör det möjligt för elever att såväl lära mer om olika mediers specifi ka egenskaper, som bild, slöjd, design, musik, dans, muntlig och skriftlig framställning. Men strategin skall även i ämnesövergripande verksamhet göra det möjligt att förena fl era olika produktionssätt och presentationsvägar, till exempel via fi lm, grafi sk form, design och multimedia.

andra arbetsformer
Förutom att omdisponera lokaler och hitta kreativa lösningar inom varje skola, krävs att arbetsformerna utvecklas mer i riktning mot vad jag brukar kalla för estetiska kunskapsprocesser (se nedan).

För att åstadkomma en kulturskola för alla bör vi börja i det lokala, i det lilla och blicka utåt.

Hur kan vi på vår skola få många bäckar små att bilda en å? Hur kan vi i våra handlingsplaner verka för att varje elev får tillfälle att vara med i både produktion och presentation av de estetiska läroprocesser de deltar i?

För detta krävs en ökad satsning på skapandet av medieverkstäder, där elever och lärare kan arbeta med fl era olika medier. Konkret bör skolorna ha tillgång till digitala hårdvaror i form av datorer, scannrar, skrivare, kameror, mikrofoner med mera. Man bör även ha tillgång till enklare former av redigeringsmöjligheter och mjukvaror för att skapa en medieverkstad rustad för att arbeta med fl era olika uttrycksformer. Sist, men inte minst, behöver skolans personal fortbildas för att kunna hantera utrustning och instruera elever. Medieansvariga som bygger upp och driver en sådan verksamhet kan med fördel värvas bland ämnesspecifi ka specialister inom bild- och musikområdet, som har intresse för och erfarenheter av att arbeta brett och ämnesövergripande med estetiska läroprocesser.

medborgerlig kompetens
Det demokratiska samhället, där yttrandefriheten är central, innefattar inte endast ”att lägga sin röst”, eller endast det verbala yttrandet. De demokratiska uttrycksformerna innefattar också bilden. Därför är digital bildbehandling i dag en medborgerlig kompetens. I dag pågår också en kamp om det offentliga rummet där kommersiella intressen, ofta med sexistisk betoning, kan köpa sin visuella presentationsplats i form av reklamskyltar.

Detta är en utmaning för en fl erstämmig skola, där fl era olika uttryckssätt samverkar, för att få eleverna aktiva i utåtriktade verksamheter som har betydelse för mottagare både inom och utanför skolans väggar.

På detta sätt kan estetiska läroprocesser vara en del av skolans alla ämnen, förutsatt att man där kan se något nytt med andra ögon. Det sker bäst om eleverna kan jobba med fl era olika medier och eftersträva att delge andra resultatet av sitt arbete.

I en flerstämmig skolmiljö verkar elever och lärare för att skapa en anda där lärande innefattar att i praktisk handling kunna producera kunskap och presentera den för andra. Det är en skola där eleverna stimuleras till att använda estetiska läroprocesser för att bättre kunna förankra sina kunskaper och föra dem vidare. I detta sammanhang blir det viktigt att satsa på fl er produktionssätt och presentationsformer i skolan. Det innebär att verka för användandet av fl era olika uttryckssätt i samverkan som kommunikationssätt. Vi behöver utmana skolans traditionella skriftspråkskultur.

Hans Örtegren
lektor, Umeå universitet
E-post: hans.ortegren@educ.umu.se